Surah Al-Hajj - Malayalam Translation by Abdul Hameed Madani And Kunhi Mohammed
يَـٰٓأَيُّهَا ٱلنَّاسُ ٱتَّقُواْ رَبَّكُمۡۚ إِنَّ زَلۡزَلَةَ ٱلسَّاعَةِ شَيۡءٌ عَظِيمٞ
manuṣyarē, niṅṅaḷ niṅṅaḷuṭe rakṣitāvine sūkṣikkuka, tīrccayāyuṁ ā antyasamayatte prakampanaṁ bhayaṅkaramāya oru kāryaṁ tanneyākunnu
Surah Al-Hajj, Verse 1
يَوۡمَ تَرَوۡنَهَا تَذۡهَلُ كُلُّ مُرۡضِعَةٍ عَمَّآ أَرۡضَعَتۡ وَتَضَعُ كُلُّ ذَاتِ حَمۡلٍ حَمۡلَهَا وَتَرَى ٱلنَّاسَ سُكَٰرَىٰ وَمَا هُم بِسُكَٰرَىٰ وَلَٰكِنَّ عَذَابَ ٱللَّهِ شَدِيدٞ
niṅṅaḷ at kāṇunna divasaṁ ēteāru mulakeāṭukkunna mātāvuṁ tān mulayūṭṭunna kuññineppaṟṟi aśrad'dhayilāyippēākuṁ. garbhavatiyāya ēteāru strīyuṁ tanṟe garbhattiluḷḷat prasaviccu pēākukayuṁ ceyyuṁ. janaṅṅaḷe mattupiṭiccavarāyi ninakk kāṇukayuṁ ceyyāṁ. (yathārt'thattil) avar lahari bādhiccavaralla. pakṣe, allāhuvinṟe śikṣa kaṭhinamākunnu
Surah Al-Hajj, Verse 2
وَمِنَ ٱلنَّاسِ مَن يُجَٰدِلُ فِي ٱللَّهِ بِغَيۡرِ عِلۡمٖ وَيَتَّبِعُ كُلَّ شَيۡطَٰنٖ مَّرِيدٖ
yāteāru aṟivumillāte allāhuvinṟe kāryattil tarkkikkukayuṁ, dhikkāriyāya ēt piśācineyuṁ pinpaṟṟukayuṁ ceyyunna cilar manuṣyaruṭe kūṭṭattiluṇṭ
Surah Al-Hajj, Verse 3
كُتِبَ عَلَيۡهِ أَنَّهُۥ مَن تَوَلَّاهُ فَأَنَّهُۥ يُضِلُّهُۥ وَيَهۡدِيهِ إِلَىٰ عَذَابِ ٱلسَّعِيرِ
avane (piśācine) vallavanuṁ mitramāyi svīkarikkunna pakṣaṁ avan (piśāc) tīrccayāyuṁ avane piḻappikkukayuṁ, jvalikkunna narakaśikṣayilēkk avane nayikkukayuṁ ceyyunnatāṇ enn avane sambandhicc eḻutappeṭṭirikkunnu
Surah Al-Hajj, Verse 4
يَـٰٓأَيُّهَا ٱلنَّاسُ إِن كُنتُمۡ فِي رَيۡبٖ مِّنَ ٱلۡبَعۡثِ فَإِنَّا خَلَقۡنَٰكُم مِّن تُرَابٖ ثُمَّ مِن نُّطۡفَةٖ ثُمَّ مِنۡ عَلَقَةٖ ثُمَّ مِن مُّضۡغَةٖ مُّخَلَّقَةٖ وَغَيۡرِ مُخَلَّقَةٖ لِّنُبَيِّنَ لَكُمۡۚ وَنُقِرُّ فِي ٱلۡأَرۡحَامِ مَا نَشَآءُ إِلَىٰٓ أَجَلٖ مُّسَمّٗى ثُمَّ نُخۡرِجُكُمۡ طِفۡلٗا ثُمَّ لِتَبۡلُغُوٓاْ أَشُدَّكُمۡۖ وَمِنكُم مَّن يُتَوَفَّىٰ وَمِنكُم مَّن يُرَدُّ إِلَىٰٓ أَرۡذَلِ ٱلۡعُمُرِ لِكَيۡلَا يَعۡلَمَ مِنۢ بَعۡدِ عِلۡمٖ شَيۡـٔٗاۚ وَتَرَى ٱلۡأَرۡضَ هَامِدَةٗ فَإِذَآ أَنزَلۡنَا عَلَيۡهَا ٱلۡمَآءَ ٱهۡتَزَّتۡ وَرَبَتۡ وَأَنۢبَتَتۡ مِن كُلِّ زَوۡجِۭ بَهِيجٖ
manuṣyarē, uyirtteḻunnēlpine paṟṟi niṅṅaḷ sanśayattilāṇeṅkil (ālēācicc nēākkuka:) tīrccayāyuṁ nāmāṇ niṅṅaḷe maṇṇil ninnuṁ, pinnīṭ bījattil ninnuṁ, pinnīṭ bhrūṇattil ninnuṁ, anantaraṁ rūpaṁ nalkappeṭṭatuṁ rūpaṁ nalkappeṭāttatumāya mānsapiṇḍattil ninnuṁ sr̥ṣṭiccat. nāṁ niṅṅaḷkk kāryaṅṅaḷ viśadamākkittarān vēṇṭi (paṟayukayākunnu.) nāṁ uddēśikkunnatine niścitamāya oru avadhivare nāṁ garbhāśayaṅṅaḷil tāmasippikkunnu. pinnīṭ niṅṅaḷe nāṁ śiśukkaḷāyi puṟatt keāṇṭu varunnu. anantaraṁ niṅṅaḷ niṅṅaḷuṭe pūrṇṇa śakti prāpikkunnatu vare (nāṁ niṅṅaḷe vaḷarttunnu.) (nēratte) jīvitaṁ avasānippikkappeṭunnavaruṁ niṅṅaḷuṭe kūṭṭattiluṇṭ. aṟivuṇṭāyirunnatin śēṣaṁ yāteānnuṁ aṟiyātākuṁ vidhaṁ ēṟṟavuṁ avaśamāya prāyattilēkk maṭakkappeṭunnavaruṁ niṅṅaḷuṭe kūṭṭattiluṇṭ. bhūmi varaṇṭu nirjīvamāyi kiṭakkunnatāyi ninakk kāṇāṁ. enniṭṭ atinmēl nāṁ veḷḷaṁ ceāriññāl at iḷakukayuṁ vikasikkukayuṁ, ketukamuḷḷa ellātaraṁ ceṭikaḷēyuṁ at muḷappikkukayuṁ ceyyunnu
Surah Al-Hajj, Verse 5
ذَٰلِكَ بِأَنَّ ٱللَّهَ هُوَ ٱلۡحَقُّ وَأَنَّهُۥ يُحۡيِ ٱلۡمَوۡتَىٰ وَأَنَّهُۥ عَلَىٰ كُلِّ شَيۡءٖ قَدِيرٞ
atentukeāṇṭennāl allāhu tanneyāṇ satyamāyuḷḷavan. avan mariccavare jīvippikkuṁ. avan ēt kāryattinuṁ kaḻivuḷḷavanāṇ
Surah Al-Hajj, Verse 6
وَأَنَّ ٱلسَّاعَةَ ءَاتِيَةٞ لَّا رَيۡبَ فِيهَا وَأَنَّ ٱللَّهَ يَبۡعَثُ مَن فِي ٱلۡقُبُورِ
antyasamayaṁ varika tanneceyyuṁ. atil yāteāru sanśayavumilla. khabṟukaḷiluḷḷavare allāhu uyirtteḻunnēlpikkukayuṁ ceyyuṁ
Surah Al-Hajj, Verse 7
وَمِنَ ٱلنَّاسِ مَن يُجَٰدِلُ فِي ٱللَّهِ بِغَيۡرِ عِلۡمٖ وَلَا هُدٗى وَلَا كِتَٰبٖ مُّنِيرٖ
yāteāru aṟivēā, mārgadarśanamēā, veḷiccaṁ nalkunna granthamēā illāte, allāhuvinṟe kāryattil tarkkikkunnavanuṁ manuṣyaruṭe kūṭṭattiluṇṭ
Surah Al-Hajj, Verse 8
ثَانِيَ عِطۡفِهِۦ لِيُضِلَّ عَن سَبِيلِ ٱللَّهِۖ لَهُۥ فِي ٱلدُّنۡيَا خِزۡيٞۖ وَنُذِيقُهُۥ يَوۡمَ ٱلۡقِيَٰمَةِ عَذَابَ ٱلۡحَرِيقِ
ahaṅkārattēāṭe tiriññu keāṇṭ allāhuvinṟe mārgattil ninn (janaṅṅaḷe) teṟṟiccukaḷayān vēṇṭiyatre (avan aṅṅane ceyyunnat.) ihalēākatt avann nindyatayāṇuḷḷat. uyirtteḻunnēlpinṟe nāḷil cuṭṭerikkunna śikṣa avann nāṁ āsvadippikkukayuṁ ceyyuṁ
Surah Al-Hajj, Verse 9
ذَٰلِكَ بِمَا قَدَّمَتۡ يَدَاكَ وَأَنَّ ٱللَّهَ لَيۡسَ بِظَلَّـٰمٖ لِّلۡعَبِيدِ
(annavanēāṭ iprakāraṁ paṟayappeṭuṁ:) ninṟe kaikaḷ munkūṭṭi ceytat nimittavuṁ, allāhu (tanṟe) dāsanmārēāṭ oṭṭuṁ anīti ceyyunnavanalla ennatinālumatre at
Surah Al-Hajj, Verse 10
وَمِنَ ٱلنَّاسِ مَن يَعۡبُدُ ٱللَّهَ عَلَىٰ حَرۡفٖۖ فَإِنۡ أَصَابَهُۥ خَيۡرٌ ٱطۡمَأَنَّ بِهِۦۖ وَإِنۡ أَصَابَتۡهُ فِتۡنَةٌ ٱنقَلَبَ عَلَىٰ وَجۡهِهِۦ خَسِرَ ٱلدُّنۡيَا وَٱلۡأٓخِرَةَۚ ذَٰلِكَ هُوَ ٱلۡخُسۡرَانُ ٱلۡمُبِينُ
oru vakkilirunnukeāṇṭ allāhuve ārādhiccu keāṇṭirikkunnavanuṁ janaṅṅaḷuṭe kūṭṭattiluṇṭ. avann valla guṇavuṁ vannettunna pakṣaṁ atil avan samādhānamaṭaññu keāḷḷuṁ. avann valla parīkṣaṇavuṁ nēriṭṭālēā, avan avanṟe pāṭṭilēkkutanne maṟiññu kaḷayunnatāṇ. ihalēākavuṁ paralēākavuṁ avann naṣṭappeṭṭu. atu tanneyāṇ vyaktamāya naṣṭaṁ
Surah Al-Hajj, Verse 11
يَدۡعُواْ مِن دُونِ ٱللَّهِ مَا لَا يَضُرُّهُۥ وَمَا لَا يَنفَعُهُۥۚ ذَٰلِكَ هُوَ ٱلضَّلَٰلُ ٱلۡبَعِيدُ
allāhuvin puṟame avann upadravamēā upakāramēā ceyyātta vastukkaḷe avan viḷiccu prārt'thikkunnu. atu tanneyāṇ vidūramāya vaḻikēṭ
Surah Al-Hajj, Verse 12
يَدۡعُواْ لَمَن ضَرُّهُۥٓ أَقۡرَبُ مِن نَّفۡعِهِۦۚ لَبِئۡسَ ٱلۡمَوۡلَىٰ وَلَبِئۡسَ ٱلۡعَشِيرُ
ēteāruttanekkeāṇṭuḷḷa upadravaṁ avanekkeāṇṭuḷḷa upakārattēkkāḷ aṭutt nilkkunnuvēā aṅṅaneyuḷḷavanettanne avan viḷicc prārt'thikkunnu. avan etra cītta sahāyi! etra cītta kūṭṭukāran
Surah Al-Hajj, Verse 13
إِنَّ ٱللَّهَ يُدۡخِلُ ٱلَّذِينَ ءَامَنُواْ وَعَمِلُواْ ٱلصَّـٰلِحَٰتِ جَنَّـٰتٖ تَجۡرِي مِن تَحۡتِهَا ٱلۡأَنۡهَٰرُۚ إِنَّ ٱللَّهَ يَفۡعَلُ مَا يُرِيدُ
viśvasikkukayuṁ, salkarm'maṅṅaḷ pravarttikkukayuṁ ceytavare tāḻbhāgattukūṭi nadikaḷ oḻukikkeāṇṭirikkunna svargattēāppukaḷil allāhu pravēśippikkuka tanne ceyyunnatāṇ. tīrccayāyuṁ allāhu tān uddēśikkunnat pravarttikkunnu
Surah Al-Hajj, Verse 14
مَن كَانَ يَظُنُّ أَن لَّن يَنصُرَهُ ٱللَّهُ فِي ٱلدُّنۡيَا وَٱلۡأٓخِرَةِ فَلۡيَمۡدُدۡ بِسَبَبٍ إِلَى ٱلسَّمَآءِ ثُمَّ لۡيَقۡطَعۡ فَلۡيَنظُرۡ هَلۡ يُذۡهِبَنَّ كَيۡدُهُۥ مَا يَغِيظُ
ihalēākattuṁ paralēākattuṁ addēhatte (nabiye) allāhu sahāyikkunnatē alla enn vallavanuṁ vicārikkunnuveṅkil avan ākāśattēkk oru kayar nīṭṭikkeṭṭiyiṭṭ (nabikk kiṭṭunna sahāyaṁ) vicchēdiccukeāḷḷaṭṭe. enniṭṭ tanne rēāṣaṁ keāḷḷikkunna kāryatte (nabiyuṭe vijayatte) tanṟe tantraṁ keāṇṭ illātākkān kaḻiyumēā enn avan nēākkaṭṭe
Surah Al-Hajj, Verse 15
وَكَذَٰلِكَ أَنزَلۡنَٰهُ ءَايَٰتِۭ بَيِّنَٰتٖ وَأَنَّ ٱللَّهَ يَهۡدِي مَن يُرِيدُ
aprakāraṁ vyaktamāya dr̥ṣṭāntaṅṅaḷāyikkeāṇṭ nāṁ it (granthaṁ) avatarippiccirikkunnu. allāhu tān uddēśikkunnavare nērvaḻiyilēkk nayikkunnatumāṇ
Surah Al-Hajj, Verse 16
إِنَّ ٱلَّذِينَ ءَامَنُواْ وَٱلَّذِينَ هَادُواْ وَٱلصَّـٰبِـِٔينَ وَٱلنَّصَٰرَىٰ وَٱلۡمَجُوسَ وَٱلَّذِينَ أَشۡرَكُوٓاْ إِنَّ ٱللَّهَ يَفۡصِلُ بَيۡنَهُمۡ يَوۡمَ ٱلۡقِيَٰمَةِۚ إِنَّ ٱللَّهَ عَلَىٰ كُلِّ شَيۡءٖ شَهِيدٌ
satyaviśvāsikaḷ, yahūdanmār, sābīmatakkār, kristyānikaḷ, majūsikaḷ, bahudaivaviśvāsikaḷ ennivarkkiṭayil uyirtteḻunnēlpinṟe nāḷil tīrccayāyuṁ allāhu tīrppukalpikkunnatāṇ. tīrccayāyuṁ allāhu ellākāryattinuṁ sākṣiyākunnu
Surah Al-Hajj, Verse 17
أَلَمۡ تَرَ أَنَّ ٱللَّهَ يَسۡجُدُۤ لَهُۥۤ مَن فِي ٱلسَّمَٰوَٰتِ وَمَن فِي ٱلۡأَرۡضِ وَٱلشَّمۡسُ وَٱلۡقَمَرُ وَٱلنُّجُومُ وَٱلۡجِبَالُ وَٱلشَّجَرُ وَٱلدَّوَآبُّ وَكَثِيرٞ مِّنَ ٱلنَّاسِۖ وَكَثِيرٌ حَقَّ عَلَيۡهِ ٱلۡعَذَابُۗ وَمَن يُهِنِ ٱللَّهُ فَمَا لَهُۥ مِن مُّكۡرِمٍۚ إِنَّ ٱللَّهَ يَفۡعَلُ مَا يَشَآءُ۩
ākāśaṅṅaḷiluḷḷavaruṁ bhūmiyiluḷḷavaruṁ, sūryanuṁ candranuṁ nakṣatraṅṅaḷuṁ, parvvataṅṅaḷuṁ vr̥kṣaṅṅaḷuṁ jantukkaḷuṁ, manuṣyaril kuṟepēruṁ allāhuvin praṇāmaṁ arppiccu keāṇṭirikkunnu enn nī kaṇṭillē? (vēṟe) kuṟe pēruṭe kāryattil śikṣa sthirappeṭukayuṁ ceytirikkunnu. allāhu vallavaneyuṁ apamānitanākkunna pakṣaṁ avane bahumānikkuvān āruṁ tanneyilla. tīrccayāyuṁ allāhu tān uddēśikkunnat ceyyunnu
Surah Al-Hajj, Verse 18
۞هَٰذَانِ خَصۡمَانِ ٱخۡتَصَمُواْ فِي رَبِّهِمۡۖ فَٱلَّذِينَ كَفَرُواْ قُطِّعَتۡ لَهُمۡ ثِيَابٞ مِّن نَّارٖ يُصَبُّ مِن فَوۡقِ رُءُوسِهِمُ ٱلۡحَمِيمُ
ī raṇṭu vibhāgaṁ raṇṭ etirkakṣikaḷākunnu. taṅṅaḷuṭe rakṣitāvinṟe kāryattil avar etirvādakkārāyi. ennāl aviśvasiccavarārēā avarkk agnikeāṇṭuḷḷa vastraṅṅaḷ muṟiccukeāṭukkappeṭunnatāṇ. avaruṭe talaykkumīte tiḷaykkunna veḷḷaṁ ceāriyappeṭunnatāṇ
Surah Al-Hajj, Verse 19
يُصۡهَرُ بِهِۦ مَا فِي بُطُونِهِمۡ وَٱلۡجُلُودُ
atu nimittaṁ avaruṭe vayaṟukaḷiluḷḷatuṁ carm'maṅṅaḷuṁ urukkappeṭuṁ
Surah Al-Hajj, Verse 20
وَلَهُم مَّقَٰمِعُ مِنۡ حَدِيدٖ
avarkk irumpinṟe daṇḍukaḷumuṇṭāyirikkuṁ
Surah Al-Hajj, Verse 21
كُلَّمَآ أَرَادُوٓاْ أَن يَخۡرُجُواْ مِنۡهَا مِنۡ غَمٍّ أُعِيدُواْ فِيهَا وَذُوقُواْ عَذَابَ ٱلۡحَرِيقِ
atil ninn kaṭhinaklēśaṁ nimittaṁ puṟatt pēākān avar uddēśikkumpēāḻellāṁ atilēkk tanne avar maṭakkappeṭunnatāṇ. ericc kaḷayunna śikṣa niṅṅaḷ āsvadiccu keāḷḷuka. (enn avarēāṭ paṟayappeṭukayuṁ ceyyuṁ)
Surah Al-Hajj, Verse 22
إِنَّ ٱللَّهَ يُدۡخِلُ ٱلَّذِينَ ءَامَنُواْ وَعَمِلُواْ ٱلصَّـٰلِحَٰتِ جَنَّـٰتٖ تَجۡرِي مِن تَحۡتِهَا ٱلۡأَنۡهَٰرُ يُحَلَّوۡنَ فِيهَا مِنۡ أَسَاوِرَ مِن ذَهَبٖ وَلُؤۡلُؤٗاۖ وَلِبَاسُهُمۡ فِيهَا حَرِيرٞ
viśvasikkukayuṁ salkarm'maṅṅaḷ pravarttikkukayuṁ ceytavare, tāḻbhāgattukūṭi nadikaḷ oḻukunna svargattēāppukaḷil tīrccayāyuṁ allāhu pravēśippikkunnatāṇ. avarkkaviṭe svarṇavaḷakaḷuṁ muttuṁ aṇiyikkappeṭunnatāṇ. paṭṭāyirikkuṁ avarkk aviṭeyuḷḷa vastraṁ
Surah Al-Hajj, Verse 23
وَهُدُوٓاْ إِلَى ٱلطَّيِّبِ مِنَ ٱلۡقَوۡلِ وَهُدُوٓاْ إِلَىٰ صِرَٰطِ ٱلۡحَمِيدِ
vākkukaḷil vecc uttamamāyatilēkkāṇ avarkk mārgadarśanaṁ nalkappeṭṭat. stutyarhanāya allāhuvinṟe pātayilēkkāṇ avarkk mārgadarśanaṁ nalkappeṭṭat
Surah Al-Hajj, Verse 24
إِنَّ ٱلَّذِينَ كَفَرُواْ وَيَصُدُّونَ عَن سَبِيلِ ٱللَّهِ وَٱلۡمَسۡجِدِ ٱلۡحَرَامِ ٱلَّذِي جَعَلۡنَٰهُ لِلنَّاسِ سَوَآءً ٱلۡعَٰكِفُ فِيهِ وَٱلۡبَادِۚ وَمَن يُرِدۡ فِيهِ بِإِلۡحَادِۭ بِظُلۡمٖ نُّذِقۡهُ مِنۡ عَذَابٍ أَلِيمٖ
tīrccayāyuṁ satyatte niṣēdhikkukayuṁ, allāhuvinṟe mārgattil ninnuṁ, manuṣyarkk -sthiravāsikkuṁ paradēśikkuṁ - samāvakāśamuḷḷatāyi nāṁ niścayicciṭṭuḷḷa masjidul haṟāmil ninnuṁ janaṅṅaḷe taṭaññu keāṇṭirikkukayuṁ ceyyunnavarārēā avar (karutiyirikkaṭṭe). aviṭe vecc vallavanuṁ an'yāyamāyi dharm'mavirud'dhamāya vallatuṁ ceyyān uddēśikkunna pakṣaṁ avann vēdanayēṟiya śikṣayil ninnuṁ nāṁ āsvadippikkunnatāṇ
Surah Al-Hajj, Verse 25
وَإِذۡ بَوَّأۡنَا لِإِبۡرَٰهِيمَ مَكَانَ ٱلۡبَيۡتِ أَن لَّا تُشۡرِكۡ بِي شَيۡـٔٗا وَطَهِّرۡ بَيۡتِيَ لِلطَّآئِفِينَ وَٱلۡقَآئِمِينَ وَٱلرُّكَّعِ ٱلسُّجُودِ
ibrāhīmin ā bhavanattinṟe (ka'abayuṭe) sthānaṁ nāṁ sekaryappeṭuttikeāṭutta sandarbhaṁ (śrad'dhēyamatre.) yāteāru vastuveyuṁ ennēāṭ nī paṅkucērkkarut ennuṁ, tvavāph (pradikṣiṇaṁ) ceyyunnavarkk vēṇṭiyuṁ, ninnuṁ kuniññuṁ sāṣṭāṅgattilāyikkeāṇṭuṁ prārt'thikkunnavarkk vēṇṭiyuṁ enṟe bhavanaṁ śud'dhamākkivekkaṇaṁ ennuṁ (nāṁ addēhattēāṭ nirdēśiccu)
Surah Al-Hajj, Verse 26
وَأَذِّن فِي ٱلنَّاسِ بِٱلۡحَجِّ يَأۡتُوكَ رِجَالٗا وَعَلَىٰ كُلِّ ضَامِرٖ يَأۡتِينَ مِن كُلِّ فَجٍّ عَمِيقٖ
(nāṁ addēhattēāṭ paṟaññu:) janaṅṅaḷkkiṭayil nī tīrt'thāṭanattepaṟṟi viḷambaraṁ ceyyuka. naṭannukeāṇṭuṁ, vidūramāya sakala malampātakaḷilūṭeyuṁ varunna ellā vidha meliñña oṭṭakaṅṅaḷuṭe puṟatt kayaṟiyuṁ avar ninṟeyaṭutt vannu keāḷḷuṁ
Surah Al-Hajj, Verse 27
لِّيَشۡهَدُواْ مَنَٰفِعَ لَهُمۡ وَيَذۡكُرُواْ ٱسۡمَ ٱللَّهِ فِيٓ أَيَّامٖ مَّعۡلُومَٰتٍ عَلَىٰ مَا رَزَقَهُم مِّنۢ بَهِيمَةِ ٱلۡأَنۡعَٰمِۖ فَكُلُواْ مِنۡهَا وَأَطۡعِمُواْ ٱلۡبَآئِسَ ٱلۡفَقِيرَ
avarkk prayēājanakaramāya raṅgaṅṅaḷil avar sannihitarākuvānuṁ, allāhu avarkk nalkiyiṭṭuḷḷa nālkāli mr̥gaṅṅaḷe niścita divasaṅṅaḷil avanṟe nāmaṁ uccariccu keāṇṭ balikaḻikkānuṁ vēṇṭiyatre at. aṅṅane avayil ninn niṅṅaḷ tinnukayuṁ, paravaśanuṁ daridranumāyiṭṭuḷḷavan bhakṣikkān keāṭukkukayuṁ ceyyuka
Surah Al-Hajj, Verse 28
ثُمَّ لۡيَقۡضُواْ تَفَثَهُمۡ وَلۡيُوفُواْ نُذُورَهُمۡ وَلۡيَطَّوَّفُواْ بِٱلۡبَيۡتِ ٱلۡعَتِيقِ
pinne avar taṅṅaḷuṭe aḻukk nīkkikaḷayukayuṁ, taṅṅaḷuṭe nērccakaḷ niṟavēṟṟukayuṁ, purātanamāya ā bhavanatte pradakṣiṇaṁ vekkukayuṁ ceytukeāḷḷaṭṭe
Surah Al-Hajj, Verse 29
ذَٰلِكَۖ وَمَن يُعَظِّمۡ حُرُمَٰتِ ٱللَّهِ فَهُوَ خَيۡرٞ لَّهُۥ عِندَ رَبِّهِۦۗ وَأُحِلَّتۡ لَكُمُ ٱلۡأَنۡعَٰمُ إِلَّا مَا يُتۡلَىٰ عَلَيۡكُمۡۖ فَٱجۡتَنِبُواْ ٱلرِّجۡسَ مِنَ ٱلۡأَوۡثَٰنِ وَٱجۡتَنِبُواْ قَوۡلَ ٱلزُّورِ
at (niṅṅaḷ grahikkuka.) allāhu pavitrata nalkiya vastukkaḷe vallavanuṁ bahumānikkunna pakṣaṁ at tanṟe rakṣitāvinṟe aṭukkal avann guṇakaramāyirikkuṁ. niṅṅaḷkk ōtikēḷpikkappeṭunnateāḻiccuḷḷa kannukālikaḷ niṅṅaḷkk anuvadikkappeṭṭirikkunnu. ākayāl vigrahaṅṅaḷākunna mālin'yattil ninnuṁ niṅṅaḷ akann nilkkuka. vyājavākkil ninnuṁ niṅṅaḷ akann nilkkuka
Surah Al-Hajj, Verse 30
حُنَفَآءَ لِلَّهِ غَيۡرَ مُشۡرِكِينَ بِهِۦۚ وَمَن يُشۡرِكۡ بِٱللَّهِ فَكَأَنَّمَا خَرَّ مِنَ ٱلسَّمَآءِ فَتَخۡطَفُهُ ٱلطَّيۡرُ أَوۡ تَهۡوِي بِهِ ٱلرِّيحُ فِي مَكَانٖ سَحِيقٖ
vakratayillāte (r̥jumānasarāyi) allāhuvilēkk tiriññavaruṁ, avanēāṭ yāteānnuṁ paṅkucērkkāttavarumāyirikkaṇaṁ (niṅṅaḷ.) allāhuvēāṭ vallavanuṁ paṅkucērkkunna pakṣaṁ avan ākāśattu ninn vīṇat pēāleyākunnu. aṅṅane pakṣikaḷ avane ṟāñcikkeāṇṭu pēākunnu. alleṅkil kāṟṟ avane vidūrasthalattēkk keāṇṭu pēāyi taḷḷunnu
Surah Al-Hajj, Verse 31
ذَٰلِكَۖ وَمَن يُعَظِّمۡ شَعَـٰٓئِرَ ٱللَّهِ فَإِنَّهَا مِن تَقۡوَى ٱلۡقُلُوبِ
at (niṅṅaḷ grahikkuka.) vallavanuṁ allāhuvinṟe matacihnaṅṅaḷe ādarikkunna pakṣaṁ tīrccayāyuṁ at hr̥dayaṅṅaḷile dharm'maniṣṭhayil ninnuṇṭākunnatatre
Surah Al-Hajj, Verse 32
لَكُمۡ فِيهَا مَنَٰفِعُ إِلَىٰٓ أَجَلٖ مُّسَمّٗى ثُمَّ مَحِلُّهَآ إِلَى ٱلۡبَيۡتِ ٱلۡعَتِيقِ
avayil ninn oru niścita avadhivare niṅṅaḷkk prayēājanaṅṅaḷeṭukkāṁ. pinne avaye balikaḻikkēṇṭa sthalaṁ ā purātana bhavana (ka'abaḥ) ttiṅkalākunnu
Surah Al-Hajj, Verse 33
وَلِكُلِّ أُمَّةٖ جَعَلۡنَا مَنسَكٗا لِّيَذۡكُرُواْ ٱسۡمَ ٱللَّهِ عَلَىٰ مَا رَزَقَهُم مِّنۢ بَهِيمَةِ ٱلۡأَنۡعَٰمِۗ فَإِلَٰهُكُمۡ إِلَٰهٞ وَٰحِدٞ فَلَهُۥٓ أَسۡلِمُواْۗ وَبَشِّرِ ٱلۡمُخۡبِتِينَ
ōrēā samudāyattinuṁ nāṁ ōrēā ārādhanākarm'maṁ niścayicciṭṭuṇṭ. avarkk upajīvanattināyi allāhu avarkk nalkiyiṭṭuḷḷa kannukālimr̥gaṅṅaḷe avanṟe nāmaṁ uccariccu keāṇṭ avar aṟukkēṇṭatinu vēṇṭiyatre at. niṅṅaḷuṭe daivaṁ ēkadaivamākunnu. atināl avannu mātraṁ niṅṅaḷ kīḻpeṭuka. (nabiyē,) vinītarkk nī santēāṣavārtta aṟiyikkuka
Surah Al-Hajj, Verse 34
ٱلَّذِينَ إِذَا ذُكِرَ ٱللَّهُ وَجِلَتۡ قُلُوبُهُمۡ وَٱلصَّـٰبِرِينَ عَلَىٰ مَآ أَصَابَهُمۡ وَٱلۡمُقِيمِي ٱلصَّلَوٰةِ وَمِمَّا رَزَقۡنَٰهُمۡ يُنفِقُونَ
allāhuveppaṟṟi parāmarśikkappeṭṭāl hr̥dayaṅṅaḷ kiṭilaṁ keāḷḷunnavaruṁ, taṅṅaḷe bādhicca āpattine kṣamāpūrvvaṁ taraṇaṁ ceyyunnavaruṁ, namaskāraṁ muṟapēāle nirvahikkunnavaruṁ, nāṁ nalkiyiṭṭuḷḷatil ninn celav ceyyunnavarumatre avar
Surah Al-Hajj, Verse 35
وَٱلۡبُدۡنَ جَعَلۡنَٰهَا لَكُم مِّن شَعَـٰٓئِرِ ٱللَّهِ لَكُمۡ فِيهَا خَيۡرٞۖ فَٱذۡكُرُواْ ٱسۡمَ ٱللَّهِ عَلَيۡهَا صَوَآفَّۖ فَإِذَا وَجَبَتۡ جُنُوبُهَا فَكُلُواْ مِنۡهَا وَأَطۡعِمُواْ ٱلۡقَانِعَ وَٱلۡمُعۡتَرَّۚ كَذَٰلِكَ سَخَّرۡنَٰهَا لَكُمۡ لَعَلَّكُمۡ تَشۡكُرُونَ
bali oṭṭakaṅṅaḷe nāṁ niṅṅaḷkk allāhuvinṟe cihnaṅṅaḷil peṭṭatākkiyirikkunnu. niṅṅaḷkkavayil guṇamuṇṭ. atināl avaye varivariyāyi nirttikkeāṇṭ avayuṭe mēl niṅṅaḷ allāhuvinṟe nāmaṁ uccari(ccukeāṇṭ baliyarppi)kkuka. aṅṅane ava pārśvaṅṅaḷil vīṇ kaḻiññāl avayil ninneṭutt niṅṅaḷ bhakṣikkukayuṁ, (yācikkāte) santr̥ptiyaṭayunnavannuṁ, āvaśyappeṭṭu varunnavannuṁ niṅṅaḷ bhakṣikkān keāṭukkukayuṁ ceyyuka. niṅṅaḷ nandikāṇikkuvān vēṇṭi avaye niṅṅaḷkk aprakāraṁ nāṁ kīḻpeṭuttittannirikkunnu
Surah Al-Hajj, Verse 36
لَن يَنَالَ ٱللَّهَ لُحُومُهَا وَلَا دِمَآؤُهَا وَلَٰكِن يَنَالُهُ ٱلتَّقۡوَىٰ مِنكُمۡۚ كَذَٰلِكَ سَخَّرَهَا لَكُمۡ لِتُكَبِّرُواْ ٱللَّهَ عَلَىٰ مَا هَدَىٰكُمۡۗ وَبَشِّرِ ٱلۡمُحۡسِنِينَ
avayuṭe mānsamēā raktamēā allāhuviṅkal ettunnatēyilla. ennāl niṅṅaḷuṭe dharm'maniṣṭhayāṇ avaṅkal ettunnat. allāhu niṅṅaḷkk mārgadarśanaṁ nalkiyatinṟe pēril niṅṅaḷ avanṟe mahatvaṁ prakīrttikkēṇṭatināyi aprakāraṁ avan avaye niṅṅaḷkk kīḻpeṭutti tannirikkunnu. (nabiyē,) sadvr̥ttarkk nī santēāṣavārtta aṟiyikkuka
Surah Al-Hajj, Verse 37
۞إِنَّ ٱللَّهَ يُدَٰفِعُ عَنِ ٱلَّذِينَ ءَامَنُوٓاْۗ إِنَّ ٱللَّهَ لَا يُحِبُّ كُلَّ خَوَّانٖ كَفُورٍ
tīrccayāyuṁ satyaviśvāsikaḷkk vēṇṭi allāhu pratirēādhaṁ ērpeṭuttunnatāṇ. nandikeṭṭa vañcakareyeānnuṁ allāhu iṣṭappeṭukayilla; tīrcca
Surah Al-Hajj, Verse 38
أُذِنَ لِلَّذِينَ يُقَٰتَلُونَ بِأَنَّهُمۡ ظُلِمُواْۚ وَإِنَّ ٱللَّهَ عَلَىٰ نَصۡرِهِمۡ لَقَدِيرٌ
yud'dhattinn irayākunnavarkk, avar mardditarāyatināl (tiriccaṭikkān) anuvādaṁ nalkappeṭṭirikkunnu. tīrccayāyuṁ allāhu avare sahāyikkān kaḻivuḷḷavan tanneyākunnu
Surah Al-Hajj, Verse 39
ٱلَّذِينَ أُخۡرِجُواْ مِن دِيَٰرِهِم بِغَيۡرِ حَقٍّ إِلَّآ أَن يَقُولُواْ رَبُّنَا ٱللَّهُۗ وَلَوۡلَا دَفۡعُ ٱللَّهِ ٱلنَّاسَ بَعۡضَهُم بِبَعۡضٖ لَّهُدِّمَتۡ صَوَٰمِعُ وَبِيَعٞ وَصَلَوَٰتٞ وَمَسَٰجِدُ يُذۡكَرُ فِيهَا ٱسۡمُ ٱللَّهِ كَثِيرٗاۗ وَلَيَنصُرَنَّ ٱللَّهُ مَن يَنصُرُهُۥٓۚ إِنَّ ٱللَّهَ لَقَوِيٌّ عَزِيزٌ
yāteāru n'yāyavuṁ kūṭāte, ñaṅṅaḷuṭe rakṣitāv allāhuvāṇ enn paṟayunnatinṟe pēril mātraṁ taṅṅaḷuṭe bhavanaṅṅaḷil ninn puṟattākkappeṭṭavaratre avar. manuṣyaril cilare maṟṟucilarekkeāṇṭ allāhu taṭukkunnillāyirunnuveṅkil san'yāsimaṭhaṅṅaḷuṁ, kristīyadēvālayaṅṅaḷuṁ, yahūdadēvālayaṅṅaḷuṁ, allāhuvinṟe nāmaṁ dhārāḷamāyi prakīrttikkappeṭunna musliṁ paḷḷikaḷuṁ takarkkappeṭumāyirunnu. tanne sahāyikkunnatārēā avane tīrccayāyuṁ allāhu sahāyikkuṁ. tīrccayāyuṁ allāhu śaktanuṁ pratāpiyuṁ tanneyākunnu
Surah Al-Hajj, Verse 40
ٱلَّذِينَ إِن مَّكَّنَّـٰهُمۡ فِي ٱلۡأَرۡضِ أَقَامُواْ ٱلصَّلَوٰةَ وَءَاتَوُاْ ٱلزَّكَوٰةَ وَأَمَرُواْ بِٱلۡمَعۡرُوفِ وَنَهَوۡاْ عَنِ ٱلۡمُنكَرِۗ وَلِلَّهِ عَٰقِبَةُ ٱلۡأُمُورِ
bhūmiyil nāṁ svādhīnaṁ nalkiyāl namaskāraṁ muṟapēāle nirvahikkukayuṁ, sakātt nalkukayuṁ, sadācāraṁ svīkarikkān kalpikkukayuṁ, durācārattil ninn vilakkukayuṁ ceyyunnavaratre avar (ā mardditar). kāryaṅṅaḷuṭe paryavasānaṁ allāhuvinnuḷḷatākunnu
Surah Al-Hajj, Verse 41
وَإِن يُكَذِّبُوكَ فَقَدۡ كَذَّبَتۡ قَبۡلَهُمۡ قَوۡمُ نُوحٖ وَعَادٞ وَثَمُودُ
(nabiyē,) ninne ivar niṣēdhiccu taḷḷunna pakṣaṁ ivarkk mump nūhinṟe janatayuṁ, āduṁ, thamūduṁ (pravācakanmāre) niṣēdhicc taḷḷiyiṭṭuṇṭ
Surah Al-Hajj, Verse 42
وَقَوۡمُ إِبۡرَٰهِيمَ وَقَوۡمُ لُوطٖ
ibrāhīminṟe janatayuṁ, lūtvinṟe janatayuṁ
Surah Al-Hajj, Verse 43
وَأَصۡحَٰبُ مَدۡيَنَۖ وَكُذِّبَ مُوسَىٰۖ فَأَمۡلَيۡتُ لِلۡكَٰفِرِينَ ثُمَّ أَخَذۡتُهُمۡۖ فَكَيۡفَ كَانَ نَكِيرِ
madyan nivāsikaḷuṁ (niṣēdhicciṭṭuṇṭ.) mūsāyuṁ aviśvasikkappeṭṭiṭṭuṇṭ. ennāl aviśvāsikaḷkk ñān samayaṁ nīṭṭikeāṭukkukayuṁ, pinne ñānavare piṭikūṭukayumāṇ ceytat. appēāḷ enṟe pratiṣēdhaṁ eṅṅaneyuṇṭāyirunnu
Surah Al-Hajj, Verse 44
فَكَأَيِّن مِّن قَرۡيَةٍ أَهۡلَكۡنَٰهَا وَهِيَ ظَالِمَةٞ فَهِيَ خَاوِيَةٌ عَلَىٰ عُرُوشِهَا وَبِئۡرٖ مُّعَطَّلَةٖ وَقَصۡرٖ مَّشِيدٍ
etrayetra nāṭukaḷ aviṭattukār akramattil ērpeṭṭirikke nāṁ naśippiccu kaḷaññu! aṅṅane avayatā mēlpurakaḷēāṭe vīṇaṭiññ kiṭakkunnu. upayēāgaśūn'yamāyittīrnna etrayetra kiṇaṟukaḷ! paṭuttuyarttiya etrayetra kēāṭṭakaḷ
Surah Al-Hajj, Verse 45
أَفَلَمۡ يَسِيرُواْ فِي ٱلۡأَرۡضِ فَتَكُونَ لَهُمۡ قُلُوبٞ يَعۡقِلُونَ بِهَآ أَوۡ ءَاذَانٞ يَسۡمَعُونَ بِهَاۖ فَإِنَّهَا لَا تَعۡمَى ٱلۡأَبۡصَٰرُ وَلَٰكِن تَعۡمَى ٱلۡقُلُوبُ ٱلَّتِي فِي ٱلصُّدُورِ
ivar bhūmiyilūṭe sañcarikkunnillē? eṅkil cinticc manas'silākkānutakunna hr̥dayaṅṅaḷēā, kēṭṭaṟiyānutakunna kātukaḷēā avarkkuṇṭākumāyirunnu. tīrccayāyuṁ kaṇṇukaḷeyalla andhata bādhikkunnat. pakṣe, neñcukaḷiluḷḷa hr̥dayaṅṅaḷeyāṇ andhata bādhikkunnat
Surah Al-Hajj, Verse 46
وَيَسۡتَعۡجِلُونَكَ بِٱلۡعَذَابِ وَلَن يُخۡلِفَ ٱللَّهُ وَعۡدَهُۥۚ وَإِنَّ يَوۡمًا عِندَ رَبِّكَ كَأَلۡفِ سَنَةٖ مِّمَّا تَعُدُّونَ
(nabiyē,) ninnēāṭ avar śikṣayuṭe kāryattil dhr̥tikūṭṭikeāṇṭirikkunnu. allāhu tanṟe vāgdānaṁ laṅghikkukayē illa. tīrccayāyuṁ ninṟe rakṣitāvinṟe aṭukkal oru divasamennāl niṅṅaḷ eṇṇivarunna tarattiluḷḷa āyiraṁ keāllaṁ pēāleyākunnu
Surah Al-Hajj, Verse 47
وَكَأَيِّن مِّن قَرۡيَةٍ أَمۡلَيۡتُ لَهَا وَهِيَ ظَالِمَةٞ ثُمَّ أَخَذۡتُهَا وَإِلَيَّ ٱلۡمَصِيرُ
etrayēā nāṭukaḷkk aviṭattukār akramikaḷāyirikketanne ñān samayaṁ nīṭṭikeāṭukkukayuṁ, pinnīṭ ñān avare piṭikūṭukayuṁ ceytiṭṭuṇṭ. enṟe aṭuttēkkākunnu (ellāṟṟinṟeyuṁ) maṭakkaṁ
Surah Al-Hajj, Verse 48
قُلۡ يَـٰٓأَيُّهَا ٱلنَّاسُ إِنَّمَآ أَنَا۠ لَكُمۡ نَذِيرٞ مُّبِينٞ
(nabiyē,) paṟayuka: manuṣyarē, ñān niṅṅaḷkk vyaktamāya oru tākkītukāran mātramākunnu
Surah Al-Hajj, Verse 49
فَٱلَّذِينَ ءَامَنُواْ وَعَمِلُواْ ٱلصَّـٰلِحَٰتِ لَهُم مَّغۡفِرَةٞ وَرِزۡقٞ كَرِيمٞ
ennāl viśvasikkukayuṁ, salkarm'maṅṅaḷ pravarttikkukayuṁ ceytavarārēā avarkk pāpamēācanavuṁ mān'yamāya upajīvanavuṁ uṇṭāyirikkunnatāṇ
Surah Al-Hajj, Verse 50
وَٱلَّذِينَ سَعَوۡاْ فِيٓ ءَايَٰتِنَا مُعَٰجِزِينَ أُوْلَـٰٓئِكَ أَصۡحَٰبُ ٱلۡجَحِيمِ
(nam'me) tēālpicc kaḷayāmenna bhāvattil nam'muṭe dr̥ṣṭāntaṅṅaḷe vaḷacceāṭikkān śramikkunnavarārēā avaratre narakāvakāśikaḷ
Surah Al-Hajj, Verse 51
وَمَآ أَرۡسَلۡنَا مِن قَبۡلِكَ مِن رَّسُولٖ وَلَا نَبِيٍّ إِلَّآ إِذَا تَمَنَّىٰٓ أَلۡقَى ٱلشَّيۡطَٰنُ فِيٓ أُمۡنِيَّتِهِۦ فَيَنسَخُ ٱللَّهُ مَا يُلۡقِي ٱلشَّيۡطَٰنُ ثُمَّ يُحۡكِمُ ٱللَّهُ ءَايَٰتِهِۦۗ وَٱللَّهُ عَلِيمٌ حَكِيمٞ
ninakk mump ēteāru dūtaneyuṁ pravācakaneyuṁ nāṁ ayacciṭṭ, addēhaṁ ōtikēḷpikkunna samayatt ā ōtikēḷpikkunna kāryattil piśāc (tanṟe durbēādhanaṁ) celuttiviṭātirunniṭṭilla. ennāl piśāc celuttiviṭunnat allāhu māyccukaḷayukayuṁ, enniṭṭ allāhu tanṟe vacanaṅṅaḷe prabalamākkukayuṁ ceyyuṁ. allāhu ellāṁ aṟiyunnavanuṁ yuktimānumākunnu
Surah Al-Hajj, Verse 52
لِّيَجۡعَلَ مَا يُلۡقِي ٱلشَّيۡطَٰنُ فِتۡنَةٗ لِّلَّذِينَ فِي قُلُوبِهِم مَّرَضٞ وَٱلۡقَاسِيَةِ قُلُوبُهُمۡۗ وَإِنَّ ٱلظَّـٰلِمِينَ لَفِي شِقَاقِۭ بَعِيدٖ
ā piśāc kutticceluttunna kāryatte hr̥dayaṅṅaḷil rēāgamuḷḷavarkkuṁ, hr̥dayaṅṅaḷ kaṭuttupēāyavarkkuṁ oru parīkṣaṇamākkittīrkkuvān vēṇṭiyatre at. tīrccayāyuṁ akramikaḷ (satyattil ninn) vidūramāya kakṣimātsaryattilākunnu
Surah Al-Hajj, Verse 53
وَلِيَعۡلَمَ ٱلَّذِينَ أُوتُواْ ٱلۡعِلۡمَ أَنَّهُ ٱلۡحَقُّ مِن رَّبِّكَ فَيُؤۡمِنُواْ بِهِۦ فَتُخۡبِتَ لَهُۥ قُلُوبُهُمۡۗ وَإِنَّ ٱللَّهَ لَهَادِ ٱلَّذِينَ ءَامَنُوٓاْ إِلَىٰ صِرَٰطٖ مُّسۡتَقِيمٖ
vijñānaṁ nalkappeṭṭiṭṭuḷḷavarkkākaṭṭe it ninṟe rakṣitāviṅkal ninnuḷḷa satyaṁ tanneyāṇenn manas'silākkiyiṭṭ itil viśvasikkuvānuṁ, aṅṅane avaruṭe hr̥dayaṅṅaḷ itinn kīḻpeṭuvānumāṇ (at iṭayākkuka.) tīrccayāyuṁ allāhu satyaviśvāsikaḷe nērāya pātayilēkk nayikkunnavanākunnu
Surah Al-Hajj, Verse 54
وَلَا يَزَالُ ٱلَّذِينَ كَفَرُواْ فِي مِرۡيَةٖ مِّنۡهُ حَتَّىٰ تَأۡتِيَهُمُ ٱلسَّاعَةُ بَغۡتَةً أَوۡ يَأۡتِيَهُمۡ عَذَابُ يَوۡمٍ عَقِيمٍ
taṅṅaḷkk antyasamayaṁ peṭṭenn vannettukayēā, vināśakaramāya oru divasatte śikṣa taṅṅaḷkk vannettukayēā ceyyunnat vare ā aviśvāsikaḷ itine (satyatte) ppaṟṟi sanśayattilāyikkeāṇēṭayirikkuṁ
Surah Al-Hajj, Verse 55
ٱلۡمُلۡكُ يَوۡمَئِذٖ لِّلَّهِ يَحۡكُمُ بَيۡنَهُمۡۚ فَٱلَّذِينَ ءَامَنُواْ وَعَمِلُواْ ٱلصَّـٰلِحَٰتِ فِي جَنَّـٰتِ ٱلنَّعِيمِ
annēdivasaṁ ādhipatyaṁ allāhuvināyirikkuṁ. avan avarkkiṭayil vidhikalpikkuṁ. ennāl viśvasikkukayuṁ salkarm'maṅṅaḷ pravarttikkukayuṁ ceytavarārēā avar sukhānubhavattinṟe svargattēāppukaḷilāyirikkuṁ
Surah Al-Hajj, Verse 56
وَٱلَّذِينَ كَفَرُواْ وَكَذَّبُواْ بِـَٔايَٰتِنَا فَأُوْلَـٰٓئِكَ لَهُمۡ عَذَابٞ مُّهِينٞ
aviśvasikkukayuṁ nam'muṭe dr̥ṣṭāntaṅṅaḷe niṣēdhicc taḷḷukayuṁ ceytavarārēā avarkkāṇ apamānakaramāya śikṣayuḷḷat
Surah Al-Hajj, Verse 57
وَٱلَّذِينَ هَاجَرُواْ فِي سَبِيلِ ٱللَّهِ ثُمَّ قُتِلُوٓاْ أَوۡ مَاتُواْ لَيَرۡزُقَنَّهُمُ ٱللَّهُ رِزۡقًا حَسَنٗاۚ وَإِنَّ ٱللَّهَ لَهُوَ خَيۡرُ ٱلرَّـٰزِقِينَ
allāhuvinṟe mārgattil svadēśaṁ veṭiññatin śēṣaṁ keāllappeṭukayēā, marikkukayēā ceytavarkk tīrccayāyuṁ allāhu uttamamāya upajīvanaṁ nalkunnatāṇ. tīrccayāyuṁ allāhu tanneyāṇ upajīvanaṁ nalkunnavaril ēṟṟavuṁ uttaman
Surah Al-Hajj, Verse 58
لَيُدۡخِلَنَّهُم مُّدۡخَلٗا يَرۡضَوۡنَهُۥۚ وَإِنَّ ٱللَّهَ لَعَلِيمٌ حَلِيمٞ
avarkk tr̥ptikaramāya oru sthalatt tīrccayāyuṁ allāhu avare pravēśippikkunnatāṇ. tīrccayāyuṁ allāhu sarvvajñanuṁ kṣamāśīlanumākunnu
Surah Al-Hajj, Verse 59
۞ذَٰلِكَۖ وَمَنۡ عَاقَبَ بِمِثۡلِ مَا عُوقِبَ بِهِۦ ثُمَّ بُغِيَ عَلَيۡهِ لَيَنصُرَنَّهُ ٱللَّهُۚ إِنَّ ٱللَّهَ لَعَفُوٌّ غَفُورٞ
at (aṅṅanetanneyākunnu.) tān śikṣikkappeṭṭatin tulyamāya śikṣayilūṭe vallavanuṁ pratikāraṁ ceyyukayuṁ, pinnīṭ avan atikramattin irayāvukayuṁ ceyyunna pakṣaṁ tīrccayāyuṁ allāhu avane sahāyikkunnatāṇ. tīrccayāyuṁ allāhu ēṟe māpp ceyyunnavanuṁ peāṟukkunnavanumatre
Surah Al-Hajj, Verse 60
ذَٰلِكَ بِأَنَّ ٱللَّهَ يُولِجُ ٱلَّيۡلَ فِي ٱلنَّهَارِ وَيُولِجُ ٱلنَّهَارَ فِي ٱلَّيۡلِ وَأَنَّ ٱللَّهَ سَمِيعُۢ بَصِيرٞ
atentukeāṇṭennāl allāhuvāṇ rāvine pakalil pravēśippikkukayuṁ, pakaline rāvil pravēśippikkukayuṁ ceyyunnat. allāhuvāṇ ellāṁ kēḷkkukayuṁ kāṇukayuṁ ceyyunnavan
Surah Al-Hajj, Verse 61
ذَٰلِكَ بِأَنَّ ٱللَّهَ هُوَ ٱلۡحَقُّ وَأَنَّ مَا يَدۡعُونَ مِن دُونِهِۦ هُوَ ٱلۡبَٰطِلُ وَأَنَّ ٱللَّهَ هُوَ ٱلۡعَلِيُّ ٱلۡكَبِيرُ
atentukeāṇṭennāl allāhuvāṇ satyamāyiṭṭuḷḷavan. avanu puṟame avar ēteānnine viḷicc prārt'thikkunnuvēā atutanneyāṇ nirart'thakamāyiṭṭuḷḷat. allāhu tanneyāṇ unnatanuṁ mahānumāyiṭṭuḷḷavan
Surah Al-Hajj, Verse 62
أَلَمۡ تَرَ أَنَّ ٱللَّهَ أَنزَلَ مِنَ ٱلسَّمَآءِ مَآءٗ فَتُصۡبِحُ ٱلۡأَرۡضُ مُخۡضَرَّةًۚ إِنَّ ٱللَّهَ لَطِيفٌ خَبِيرٞ
allāhu ākāśatt ninn veḷḷamiṟakkiyiṭṭ atukeāṇṭāṇ bhūmi paccapiṭiccatāyittīrunnat enn nī manas'silākkiyiṭṭillē? tīrccayāyuṁ allāhu nayajñanuṁ sūkṣmajñanumākunnu
Surah Al-Hajj, Verse 63
لَّهُۥ مَا فِي ٱلسَّمَٰوَٰتِ وَمَا فِي ٱلۡأَرۡضِۚ وَإِنَّ ٱللَّهَ لَهُوَ ٱلۡغَنِيُّ ٱلۡحَمِيدُ
avanṟētākunnu ākāśaṅṅaḷiluḷḷatuṁ bhūmiyiluḷḷatuṁ. tīrccayāyuṁ allāhu parāśrayamuktanuṁ stutyarhanumākunnu
Surah Al-Hajj, Verse 64
أَلَمۡ تَرَ أَنَّ ٱللَّهَ سَخَّرَ لَكُم مَّا فِي ٱلۡأَرۡضِ وَٱلۡفُلۡكَ تَجۡرِي فِي ٱلۡبَحۡرِ بِأَمۡرِهِۦ وَيُمۡسِكُ ٱلسَّمَآءَ أَن تَقَعَ عَلَى ٱلۡأَرۡضِ إِلَّا بِإِذۡنِهِۦٓۚ إِنَّ ٱللَّهَ بِٱلنَّاسِ لَرَءُوفٞ رَّحِيمٞ
allāhu niṅṅaḷkk bhūmiyiluḷḷatellāṁ kīḻpeṭutti tannirikkunnu enn nī manas'silākkiyillē? avanṟe kalpana prakāraṁ kaṭalilūṭe sañcarikkunna kappalineyuṁ (avan kīḻpeṭutti tannirikkunnu.) avanṟe anumati kūṭāte bhūmiyil vīṇupēākātta vidhaṁ uparilēākatte avan piṭiccu nirttukayuṁ ceyyunnu. tīrccayāyuṁ allāhu manuṣyarēāṭ ēṟe dayayuḷḷavanuṁ karuṇayuḷḷavanumākunnu
Surah Al-Hajj, Verse 65
وَهُوَ ٱلَّذِيٓ أَحۡيَاكُمۡ ثُمَّ يُمِيتُكُمۡ ثُمَّ يُحۡيِيكُمۡۗ إِنَّ ٱلۡإِنسَٰنَ لَكَفُورٞ
avanāṇ niṅṅaḷe jīvippiccavan. pinne avan niṅṅaḷe marippikkuṁ. pinneyuṁ avan niṅṅaḷe jīvippikkuṇṭhīrccayāyuṁ manuṣyan ēṟe nandikeṭṭavan tanneyākunnu
Surah Al-Hajj, Verse 66
لِّكُلِّ أُمَّةٖ جَعَلۡنَا مَنسَكًا هُمۡ نَاسِكُوهُۖ فَلَا يُنَٰزِعُنَّكَ فِي ٱلۡأَمۡرِۚ وَٱدۡعُ إِلَىٰ رَبِّكَۖ إِنَّكَ لَعَلَىٰ هُدٗى مُّسۡتَقِيمٖ
ōrēā samudāyattinuṁ nāṁ ōrēā ārādhanākramaṁ niścayiccu keāṭuttiṭṭuṇṭ. avar atāṇ anuṣṭhiccu varunnat. atināl ī kāryattil avar ninnēāṭ vaḻakkiṭātirikkaṭṭe. nī ninṟe rakṣitāviṅkalēkk kṣaṇiccu keāḷḷuka. tīrccayāyuṁ nī vakratayillātta sanmārgattilākunnu
Surah Al-Hajj, Verse 67
وَإِن جَٰدَلُوكَ فَقُلِ ٱللَّهُ أَعۡلَمُ بِمَا تَعۡمَلُونَ
avar ninnēāṭ tarkkikkukayāṇeṅkil nī paṟaññēkkuka: niṅṅaḷ pravarttikkunnatineppaṟṟi allāhu nallavaṇṇaṁ aṟiyunnavanākunnu
Surah Al-Hajj, Verse 68
ٱللَّهُ يَحۡكُمُ بَيۡنَكُمۡ يَوۡمَ ٱلۡقِيَٰمَةِ فِيمَا كُنتُمۡ فِيهِ تَخۡتَلِفُونَ
niṅṅaḷ bhinniccu keāṇṭirikkunna viṣayattil uyirtteḻunnēlpinṟe nāḷil allāhu niṅṅaḷkkiṭayil vidhikalpiccu keāḷḷuṁ
Surah Al-Hajj, Verse 69
أَلَمۡ تَعۡلَمۡ أَنَّ ٱللَّهَ يَعۡلَمُ مَا فِي ٱلسَّمَآءِ وَٱلۡأَرۡضِۚ إِنَّ ذَٰلِكَ فِي كِتَٰبٍۚ إِنَّ ذَٰلِكَ عَلَى ٱللَّهِ يَسِيرٞ
ākāśattiluṁ bhūmiyilumuḷḷat allāhu aṟiyunnuṇṭenn ninakk aṟiññkūṭē? tīrccayāyuṁ at oru rēkhayiluṇṭ. tīrccayāyuṁ at allāhuvin eḷuppamuḷḷa kāryamatre
Surah Al-Hajj, Verse 70
وَيَعۡبُدُونَ مِن دُونِ ٱللَّهِ مَا لَمۡ يُنَزِّلۡ بِهِۦ سُلۡطَٰنٗا وَمَا لَيۡسَ لَهُم بِهِۦ عِلۡمٞۗ وَمَا لِلظَّـٰلِمِينَ مِن نَّصِيرٖ
allāhu yāteāru pramāṇavuṁ avatarippicciṭṭillāttatuṁ, avarkk tanne yāteāru aṟivumillāttatumāya vastukkaḷe avann puṟame avar ārādhiccu keāṇṭirikkunnu. akramakārikaḷkk yāteāru sahāyiyuṁ illa
Surah Al-Hajj, Verse 71
وَإِذَا تُتۡلَىٰ عَلَيۡهِمۡ ءَايَٰتُنَا بَيِّنَٰتٖ تَعۡرِفُ فِي وُجُوهِ ٱلَّذِينَ كَفَرُواْ ٱلۡمُنكَرَۖ يَكَادُونَ يَسۡطُونَ بِٱلَّذِينَ يَتۡلُونَ عَلَيۡهِمۡ ءَايَٰتِنَاۗ قُلۡ أَفَأُنَبِّئُكُم بِشَرّٖ مِّن ذَٰلِكُمُۚ ٱلنَّارُ وَعَدَهَا ٱللَّهُ ٱلَّذِينَ كَفَرُواْۖ وَبِئۡسَ ٱلۡمَصِيرُ
vyaktamāya nilayil nam'muṭe dr̥ṣṭāntaṅṅaḷ avarkku vāyiccukēḷpikkappeṭukayāṇeṅkil aviśvāsikaḷuṭe mukhaṅṅaḷil aniṣṭaṁ (prakaṭamākunnat) ninakk manas'silākkāṁ. nam'muṭe dr̥ṣṭāntaṅṅaḷ avarkk vāyiccukēḷpikkunnavare kayyēṟṟaṁ ceyyān tanne avar mutirnnēkkāṁ. paṟayuka: atinekkāḷellāṁ dēāṣakaramāya kāryaṁ ñān niṅṅaḷkk aṟiyicc taraṭṭeyēā? narakāgniyatre at. aviśvāsikaḷkk atāṇ allāhu vāgdānaṁ ceytiṭṭuḷḷat. cennucērānuḷḷa ā sthalaṁ etra cītta
Surah Al-Hajj, Verse 72
يَـٰٓأَيُّهَا ٱلنَّاسُ ضُرِبَ مَثَلٞ فَٱسۡتَمِعُواْ لَهُۥٓۚ إِنَّ ٱلَّذِينَ تَدۡعُونَ مِن دُونِ ٱللَّهِ لَن يَخۡلُقُواْ ذُبَابٗا وَلَوِ ٱجۡتَمَعُواْ لَهُۥۖ وَإِن يَسۡلُبۡهُمُ ٱلذُّبَابُ شَيۡـٔٗا لَّا يَسۡتَنقِذُوهُ مِنۡهُۚ ضَعُفَ ٱلطَّالِبُ وَٱلۡمَطۡلُوبُ
manuṣyarē, oru udāharaṇamitā vivarikkappeṭunnu. niṅṅaḷ at śrad'dhiccu kēḷkkuka. tīrccayāyuṁ allāhuvin puṟame niṅṅaḷ viḷiccu prārt'thikkunnavar oru īccayeppēāluṁ sr̥ṣṭikkukayilla. atinnāyi avarellāvaruṁ ottucērnnāl pēāluṁ. īcca avaruṭe pakkal ninn vallatuṁ taṭṭiyeṭuttāl atinṟe pakkal ninn at mēācippicceṭukkānuṁ avarkk kaḻiyilla. apēkṣikkunnavanuṁ apēkṣikkappeṭunnavanuṁ durbalar tanne
Surah Al-Hajj, Verse 73
مَا قَدَرُواْ ٱللَّهَ حَقَّ قَدۡرِهِۦٓۚ إِنَّ ٱللَّهَ لَقَوِيٌّ عَزِيزٌ
allāhuve kaṇakkākkēṇṭa muṟaprakāraṁ avar kaṇakkākkiyiṭṭilla. tīrccayāyuṁ allāhu śaktanuṁ pratāpiyuṁ tanneyākunnu
Surah Al-Hajj, Verse 74
ٱللَّهُ يَصۡطَفِي مِنَ ٱلۡمَلَـٰٓئِكَةِ رُسُلٗا وَمِنَ ٱلنَّاسِۚ إِنَّ ٱللَّهَ سَمِيعُۢ بَصِيرٞ
malakkukaḷil ninnuṁ manuṣyaril ninnuṁ allāhu dūtanmāre teraññeṭukkunnu. tīrccayāyuṁ allāhu kēḷkkunnavanuṁ kāṇunnavanumatre
Surah Al-Hajj, Verse 75
يَعۡلَمُ مَا بَيۡنَ أَيۡدِيهِمۡ وَمَا خَلۡفَهُمۡۚ وَإِلَى ٱللَّهِ تُرۡجَعُ ٱلۡأُمُورُ
avaruṭe mumpiluḷḷatuṁ pinniluḷḷatuṁ avan aṟiyunnu. allāhuviṅkalēkkākunnu kāryaṅṅaḷ maṭakkappeṭunnat
Surah Al-Hajj, Verse 76
يَـٰٓأَيُّهَا ٱلَّذِينَ ءَامَنُواْ ٱرۡكَعُواْ وَٱسۡجُدُواْۤ وَٱعۡبُدُواْ رَبَّكُمۡ وَٱفۡعَلُواْ ٱلۡخَيۡرَ لَعَلَّكُمۡ تُفۡلِحُونَ۩
satyaviśvāsikaḷē, niṅṅaḷ kumpiṭukayuṁ, sāṣṭāṅgaṁ ceyyukayuṁ, niṅṅaḷuṭe rakṣitāvine ārādhikkukayuṁ, nanma pravarttikkukayuṁ ceyyuka. niṅṅaḷ vijayaṁ prāpiccēkkāṁ
Surah Al-Hajj, Verse 77
وَجَٰهِدُواْ فِي ٱللَّهِ حَقَّ جِهَادِهِۦۚ هُوَ ٱجۡتَبَىٰكُمۡ وَمَا جَعَلَ عَلَيۡكُمۡ فِي ٱلدِّينِ مِنۡ حَرَجٖۚ مِّلَّةَ أَبِيكُمۡ إِبۡرَٰهِيمَۚ هُوَ سَمَّىٰكُمُ ٱلۡمُسۡلِمِينَ مِن قَبۡلُ وَفِي هَٰذَا لِيَكُونَ ٱلرَّسُولُ شَهِيدًا عَلَيۡكُمۡ وَتَكُونُواْ شُهَدَآءَ عَلَى ٱلنَّاسِۚ فَأَقِيمُواْ ٱلصَّلَوٰةَ وَءَاتُواْ ٱلزَّكَوٰةَ وَٱعۡتَصِمُواْ بِٱللَّهِ هُوَ مَوۡلَىٰكُمۡۖ فَنِعۡمَ ٱلۡمَوۡلَىٰ وَنِعۡمَ ٱلنَّصِيرُ
allāhuvinṟe mārgattil samaraṁ ceyyēṇṭa muṟaprakāraṁ niṅṅaḷ samaraṁ ceyyuka. avan niṅṅaḷe ulkr̥ṣṭarāyi teraññeṭuttirikkunnu. matakāryattil yāteāru prayāsavuṁ niṅṅaḷuṭe mēl avan cumattiyiṭṭilla. niṅṅaḷuṭe pitāvāya ibrāhīminṟe mārgamatre at. mumpuṁ (munvēdaṅṅaḷiluṁ) itiluṁ (ī vēdattiluṁ) avan (allāhu) niṅṅaḷkk musliṅkaḷenn pēr nalkiyirikkunnu. ṟasūl niṅṅaḷkk sākṣiyāyirikkuvānuṁ, niṅṅaḷ janaṅṅaḷkk sākṣikaḷāyirikkuvānuṁ vēṇṭi. ākayāl niṅṅaḷ namaskāraṁ muṟapēāle nirvahikkukayuṁ, sakātt nalkukayuṁ, allāhuve muṟukepiṭikkukayuṁ ceyyuka. avanāṇ niṅṅaḷuṭe rakṣādhikāri. etra nalla rakṣādhikāri! etra nalla sahāyi
Surah Al-Hajj, Verse 78