Surah Az-Zumar Verse 8 - Tajik Translation by Khoja Mirov
Surah Az-Zumar۞وَإِذَا مَسَّ ٱلۡإِنسَٰنَ ضُرّٞ دَعَا رَبَّهُۥ مُنِيبًا إِلَيۡهِ ثُمَّ إِذَا خَوَّلَهُۥ نِعۡمَةٗ مِّنۡهُ نَسِيَ مَا كَانَ يَدۡعُوٓاْ إِلَيۡهِ مِن قَبۡلُ وَجَعَلَ لِلَّهِ أَندَادٗا لِّيُضِلَّ عَن سَبِيلِهِۦۚ قُلۡ تَمَتَّعۡ بِكُفۡرِكَ قَلِيلًا إِنَّكَ مِنۡ أَصۡحَٰبِ ٱلنَّارِ
Cun ʙa odamī dardu rançe ʙirasad, ʙa Parvardigoraş rūj meovarad va Ūro ʙo duo mexonad, to rançu saxtiero, ki ʙar ū furud omadaast daf' kunad. On goh cun ʙa ū ne'mate ʙaxşad, hamai on duohoro, ki peş az in karda ʙud, az jod meʙarad va ʙaroi Alloh hamtojone qaror medihad, to mardumro az rohi Alloh gumroh kunad. Bigū ej Rasul ʙarojaş: «Andake az kufrat ʙahramand şav, to faro rasidani açalat, ki haroina, tu az dūzaxijon xohī ʙud!»