UAE Prayer Times

  • Dubai
  • Abu Dhabi
  • Sharjah
  • Ajman
  • Fujairah
  • Umm Al Quwain
  • Ras Al Khaimah
  • Quran Translations

Surah Az-Zumar - Tajik Translation by Khoja Mirov


تَنزِيلُ ٱلۡكِتَٰبِ مِنَ ٱللَّهِ ٱلۡعَزِيزِ ٱلۡحَكِيمِ

Nozil şudani in kitoʙ az çoniʙi Allohi pirūzmandest, ki ʙar duşmanonaş ƣoliʙ va dar tadʙiri xalqaş va ahkomaş hakim ast
Surah Az-Zumar, Verse 1


إِنَّآ أَنزَلۡنَآ إِلَيۡكَ ٱلۡكِتَٰبَ بِٱلۡحَقِّ فَٱعۡبُدِ ٱللَّهَ مُخۡلِصٗا لَّهُ ٱلدِّينَ

Haroina, Mo in kitoʙro ʙar tu ej Rasul, nozil kardem, ki on ʙa haqiqat va adolat amr menamojad. Pas, Allohro ʙiparast va tamomi dini xudro ʙaroi Ū xolis gardon
Surah Az-Zumar, Verse 2


أَلَا لِلَّهِ ٱلدِّينُ ٱلۡخَالِصُۚ وَٱلَّذِينَ ٱتَّخَذُواْ مِن دُونِهِۦٓ أَوۡلِيَآءَ مَا نَعۡبُدُهُمۡ إِلَّا لِيُقَرِّبُونَآ إِلَى ٱللَّهِ زُلۡفَىٰٓ إِنَّ ٱللَّهَ يَحۡكُمُ بَيۡنَهُمۡ فِي مَا هُمۡ فِيهِ يَخۡتَلِفُونَۗ إِنَّ ٱللَّهَ لَا يَهۡدِي مَنۡ هُوَ كَٰذِبٞ كَفَّارٞ

Ogoh ʙoş, ki dini xolis va pok az şirk az oni Alloh ast va kasone, ki ʙa çoi Alloh dūston va jovarone giriftaand, megūjand: «Inhoro az on rū meparastem, to moro ʙa Allohi jakto dar martaʙa nazdik sozand va şafoat rasonand. Va haroina, Alloh dar on ci az iʙodathojaşon ixtilof mekunand, rūzi qijomat mijonaşon dovarī xohad kard va har jakero çazoi munosiʙ xohad dod. Haroina, Alloh durūƣgūvu nosiposro ʙa rohi rost hidojat namekunad
Surah Az-Zumar, Verse 3


لَّوۡ أَرَادَ ٱللَّهُ أَن يَتَّخِذَ وَلَدٗا لَّٱصۡطَفَىٰ مِمَّا يَخۡلُقُ مَا يَشَآءُۚ سُبۡحَٰنَهُۥۖ هُوَ ٱللَّهُ ٱلۡوَٰحِدُ ٱلۡقَهَّارُ

Agar Alloh mexost, ki ʙaroi xud farzande ʙigirad, az mijoni maxluqoti xud har ciro, ki mexost, intixoʙ mekard. Az in nisʙatho Alloh pok ast in ki ʙar xud farzande ʙigirad. Ūst Allohi jaktoi ʙenijoz, qahhor ast, ki hama az qahri Ū ʙa xorī sar furū nihodaand
Surah Az-Zumar, Verse 4


خَلَقَ ٱلسَّمَٰوَٰتِ وَٱلۡأَرۡضَ بِٱلۡحَقِّۖ يُكَوِّرُ ٱلَّيۡلَ عَلَى ٱلنَّهَارِ وَيُكَوِّرُ ٱلنَّهَارَ عَلَى ٱلَّيۡلِۖ وَسَخَّرَ ٱلشَّمۡسَ وَٱلۡقَمَرَۖ كُلّٞ يَجۡرِي لِأَجَلٖ مُّسَمًّىۗ أَلَا هُوَ ٱلۡعَزِيزُ ٱلۡغَفَّـٰرُ

Osmonhovu zaminro va on cī mijoni onhost ʙarhaq ʙijofarid. Şaʙro ʙa rūz mepecad va rūzro ʙar şaʙ mepecad. Va oftoʙu mohro ʙa naf'i ʙandagon rom gardonid va har jak dar madori xud to zamoni muajjane dar harakatand. Ogoh ʙoş, ki Ūst pirūzmand ʙar xalqaş va omūrzanda ast, ʙaroi tavʙakunandagon
Surah Az-Zumar, Verse 5


خَلَقَكُم مِّن نَّفۡسٖ وَٰحِدَةٖ ثُمَّ جَعَلَ مِنۡهَا زَوۡجَهَا وَأَنزَلَ لَكُم مِّنَ ٱلۡأَنۡعَٰمِ ثَمَٰنِيَةَ أَزۡوَٰجٖۚ يَخۡلُقُكُمۡ فِي بُطُونِ أُمَّهَٰتِكُمۡ خَلۡقٗا مِّنۢ بَعۡدِ خَلۡقٖ فِي ظُلُمَٰتٖ ثَلَٰثٖۚ ذَٰلِكُمُ ٱللَّهُ رَبُّكُمۡ لَهُ ٱلۡمُلۡكُۖ لَآ إِلَٰهَ إِلَّا هُوَۖ فَأَنَّىٰ تُصۡرَفُونَ

Ej mardum, şumoro az jak tan ʙijofarid, ki ū Odam ast. Va az on jak tan zanaş Havvoro ofarid. Va ʙarojaton az corpojon haşt çuft ʙijofarid: (naru moda az şutur, gov, gūsfand va ʙuz). Şumoro dar şikami modaronaton dar cand marhala dar daruni torikihoi segona ofariniş ʙaxşid. In Allohi jakto, ki hama in cizhoro ʙijofarid, Parvardigori haqiqī va ma'ʙudi şumost. Farmonravoī dar dunjovu oxirat az oni Ūst. Allohe ʙarhaq çuz Ū nest. Pas, cī guna az iʙodati Vaj ʙa sūi parastişi digaron ʙargardonda meşaved
Surah Az-Zumar, Verse 6


إِن تَكۡفُرُواْ فَإِنَّ ٱللَّهَ غَنِيٌّ عَنكُمۡۖ وَلَا يَرۡضَىٰ لِعِبَادِهِ ٱلۡكُفۡرَۖ وَإِن تَشۡكُرُواْ يَرۡضَهُ لَكُمۡۗ وَلَا تَزِرُ وَازِرَةٞ وِزۡرَ أُخۡرَىٰۚ ثُمَّ إِلَىٰ رَبِّكُم مَّرۡجِعُكُمۡ فَيُنَبِّئُكُم بِمَا كُنتُمۡ تَعۡمَلُونَۚ إِنَّهُۥ عَلِيمُۢ بِذَاتِ ٱلصُّدُورِ

Ej odamon, agar ʙa Parvardigori xud nosiposī kuned, imon naored va az pajomʙaraş pajravī nakuned, haroina, Alloh az şumo ʙenijoz ast va şumo hasted, ki ʙa Ū ehtijoç dored va nosiposiro ʙaroi ʙandagonaş namepisandad. Mepisandad, ki siposguzor ʙoşand. Va heç kas ʙori gunohi digarero ʙar dūş namekaşad. Bozgaşti hamai şumo nazdi Parvardigoraton ast. Ū şumoro az korhoe, ki mekarded, ogoh mekunad, Ū haroina, ʙa on ci dar dilho meguzarad, ogoh ast
Surah Az-Zumar, Verse 7


۞وَإِذَا مَسَّ ٱلۡإِنسَٰنَ ضُرّٞ دَعَا رَبَّهُۥ مُنِيبًا إِلَيۡهِ ثُمَّ إِذَا خَوَّلَهُۥ نِعۡمَةٗ مِّنۡهُ نَسِيَ مَا كَانَ يَدۡعُوٓاْ إِلَيۡهِ مِن قَبۡلُ وَجَعَلَ لِلَّهِ أَندَادٗا لِّيُضِلَّ عَن سَبِيلِهِۦۚ قُلۡ تَمَتَّعۡ بِكُفۡرِكَ قَلِيلًا إِنَّكَ مِنۡ أَصۡحَٰبِ ٱلنَّارِ

Cun ʙa odamī dardu rançe ʙirasad, ʙa Parvardigoraş rūj meovarad va Ūro ʙo duo mexonad, to rançu saxtiero, ki ʙar ū furud omadaast daf' kunad. On goh cun ʙa ū ne'mate ʙaxşad, hamai on duohoro, ki peş az in karda ʙud, az jod meʙarad va ʙaroi Alloh hamtojone qaror medihad, to mardumro az rohi Alloh gumroh kunad. Bigū ej Rasul ʙarojaş: «Andake az kufrat ʙahramand şav, to faro rasidani açalat, ki haroina, tu az dūzaxijon xohī ʙud!»
Surah Az-Zumar, Verse 8


أَمَّنۡ هُوَ قَٰنِتٌ ءَانَآءَ ٱلَّيۡلِ سَاجِدٗا وَقَآئِمٗا يَحۡذَرُ ٱلۡأٓخِرَةَ وَيَرۡجُواْ رَحۡمَةَ رَبِّهِۦۗ قُلۡ هَلۡ يَسۡتَوِي ٱلَّذِينَ يَعۡلَمُونَ وَٱلَّذِينَ لَا يَعۡلَمُونَۗ إِنَّمَا يَتَذَكَّرُ أُوْلُواْ ٱلۡأَلۡبَٰبِ

Ojo in muşrike, ki ʙa kufri xud ʙahramand şudaast, ʙehtar ast, jo on kase, ki dar vaqthoi şaʙ ʙa iʙodat pardoxta, jo dar suçud ast, jo dar qijom va az azoʙi oxirat metarsad va ʙa rahmati Parvardigoraş umed dorad? Bigū: «Ojo onhoe, ki medonand haqiqati dinro ʙo onhoe, ki az din cizero namedonand, ʙaroʙarand?» (Hargiz ʙaroʙar nestand). Tanho xiradmandon pand megirand va farqi ʙajni olimon va çohilonro medonand
Surah Az-Zumar, Verse 9


قُلۡ يَٰعِبَادِ ٱلَّذِينَ ءَامَنُواْ ٱتَّقُواْ رَبَّكُمۡۚ لِلَّذِينَ أَحۡسَنُواْ فِي هَٰذِهِ ٱلدُّنۡيَا حَسَنَةٞۗ وَأَرۡضُ ٱللَّهِ وَٰسِعَةٌۗ إِنَّمَا يُوَفَّى ٱلصَّـٰبِرُونَ أَجۡرَهُم بِغَيۡرِ حِسَابٖ

Bigū (ej Pajomʙar, in suxanamro ʙaroi mū'minon): «Ej ʙandagoni Man, ki imon ovardaed, az Parvardigoraton ʙitarsed ʙo ançom dodani amrhojaş va dur ʙudan az man'kardaşudahojaş. Baroi onon, ki dar hajoti inçahonī nekī kardaand, podoşi nek ast, ki on çannat ast. Va zamini Alloh vase' ast, pas ʙa on çoe hiçrat kuned, ki dar on Parvardigoratonro iʙodat kuned va ʙitavoned dini xudro ʙarpo dored. Haqiqatan, ʙa saʙrkunandagon muzdaşon purra va ʙehisoʙ doda meşavad!»
Surah Az-Zumar, Verse 10


قُلۡ إِنِّيٓ أُمِرۡتُ أَنۡ أَعۡبُدَ ٱللَّهَ مُخۡلِصٗا لَّهُ ٱلدِّينَ

Bigū ej Rasul, ʙaroi mardum: «Haroina, man amr şudaam va niz kasone, ki pajravi man hastand, to Allohro ʙiparastam va parastişro xosi Ū gardonam va dar iʙodataş ʙa Ū kasero şarik naoram
Surah Az-Zumar, Verse 11


وَأُمِرۡتُ لِأَنۡ أَكُونَ أَوَّلَ ٱلۡمُسۡلِمِينَ

Va ma'mur şudaam, ki naxustini musalmononi in ummat ʙoşam»
Surah Az-Zumar, Verse 12


قُلۡ إِنِّيٓ أَخَافُ إِنۡ عَصَيۡتُ رَبِّي عَذَابَ يَوۡمٍ عَظِيمٖ

Bigū ej Rasul ʙaroi mardum: «Haroina, man agar nofarmonii Parvardigoram kunam, ʙo furū guzoştani ixlos dar iʙodataş, az azoʙi rūzi ʙuzurgi qijomat metarsam»
Surah Az-Zumar, Verse 13


قُلِ ٱللَّهَ أَعۡبُدُ مُخۡلِصٗا لَّهُۥ دِينِي

Bigū ej Rasul: «Tanho Allohro meparastam va ʙaroi Ū dar dini xud dar iʙodatu toatam ixlos mevarzam
Surah Az-Zumar, Verse 14


فَٱعۡبُدُواْ مَا شِئۡتُم مِّن دُونِهِۦۗ قُلۡ إِنَّ ٱلۡخَٰسِرِينَ ٱلَّذِينَ خَسِرُوٓاْ أَنفُسَهُمۡ وَأَهۡلِيهِمۡ يَوۡمَ ٱلۡقِيَٰمَةِۗ أَلَا ذَٰلِكَ هُوَ ٱلۡخُسۡرَانُ ٱلۡمُبِينُ

Pas, şumo ham ej muşrikon, har ciro ƣajr az Ū mexohed, ki ʙiparasted, ʙiparasted az ʙutho va digar az maxluqoti Ū, vale cize az on maro zarar namerasonad.» Bigū: «Haroina, zijonkoron dar haqiqat kasone hastand, ki dar rūzi qijomat xud va xonadonaşonro zijon rasondaand. Va in ʙa on saʙaʙ ʙud, ki az imon rūj ʙartoftand va xudro dar gumrohī andoxtand. Ogoh ʙoşed, ki in hamon zijoni oşkor ast
Surah Az-Zumar, Verse 15


لَهُم مِّن فَوۡقِهِمۡ ظُلَلٞ مِّنَ ٱلنَّارِ وَمِن تَحۡتِهِمۡ ظُلَلٞۚ ذَٰلِكَ يُخَوِّفُ ٱللَّهُ بِهِۦ عِبَادَهُۥۚ يَٰعِبَادِ فَٱتَّقُونِ

In zijonkoronro dar rūzi qijomat ʙoloi saraşon sojaʙonhoe az otaş ast va niz dar zeri pojaşon sojaʙonhoe az otaş ast». In cizest, ki Alloh ʙandagoni xudro ʙa on metarsonad. Pas, ej ʙandagoni Man, ʙo içro namudani amrhoi Man va dur ʙudan az nofarmonihojam az Man ʙitarsed
Surah Az-Zumar, Verse 16


وَٱلَّذِينَ ٱجۡتَنَبُواْ ٱلطَّـٰغُوتَ أَن يَعۡبُدُوهَا وَأَنَابُوٓاْ إِلَى ٱللَّهِ لَهُمُ ٱلۡبُشۡرَىٰۚ فَبَشِّرۡ عِبَادِ

Ba kasone, ki az toƣut (ja'ne, az parastişi ʙuton va toati şajton) parhez kardaand, az on ki onro iʙodat kunand, tavʙa kardaand va ʙa iʙodati Alloh tanho rūj ovardaand, ʙarojaşon xaʙari xuş ast. Pas, ʙandagoni Maro ʙaşorat deh
Surah Az-Zumar, Verse 17


ٱلَّذِينَ يَسۡتَمِعُونَ ٱلۡقَوۡلَ فَيَتَّبِعُونَ أَحۡسَنَهُۥٓۚ أُوْلَـٰٓئِكَ ٱلَّذِينَ هَدَىٰهُمُ ٱللَّهُۖ وَأُوْلَـٰٓئِكَ هُمۡ أُوْلُواْ ٱلۡأَلۡبَٰبِ

On kasone, ki ʙa suxani haq (az kitoʙi Alloh va az sunnati Rasuli Alloh) gūş medihand va az ʙehtarini on cī farmon joftaand pajravī mekunand, onho kasone hastand, ki Alloh ʙa rohi rost tavfiq va ʙa nekūtarin axloq hidojataşon kardaast va inho xiradmandonand
Surah Az-Zumar, Verse 18


أَفَمَنۡ حَقَّ عَلَيۡهِ كَلِمَةُ ٱلۡعَذَابِ أَفَأَنتَ تُنقِذُ مَن فِي ٱلنَّارِ

Ojo tu metavonī ej Rasul, kasero, ki hukmi azoʙ ʙar ū ʙarovarda şudaast, naçot dihī?! Ojo tu metavonī kasero, ki dar otaş ast naçot dihī?! (Hargiz tu ʙar in qodir nestī)
Surah Az-Zumar, Verse 19


لَٰكِنِ ٱلَّذِينَ ٱتَّقَوۡاْ رَبَّهُمۡ لَهُمۡ غُرَفٞ مِّن فَوۡقِهَا غُرَفٞ مَّبۡنِيَّةٞ تَجۡرِي مِن تَحۡتِهَا ٱلۡأَنۡهَٰرُۖ وَعۡدَ ٱللَّهِ لَا يُخۡلِفُ ٱللَّهُ ٱلۡمِيعَادَ

Ammo onon, ki az Parvardigoraşon tarsidand, va Ūro ʙo ixlos iʙodat kardand, ʙarojaşon imorathoest ʙar ʙoloi ham soxta, ki az zeri daraxtoni on çūjʙoron ravon ast. In va'dai Alloh ast ʙaroi ʙandagoni parhezgoraş va Alloh ʙa va'dai xud xilof naxohad kard
Surah Az-Zumar, Verse 20


أَلَمۡ تَرَ أَنَّ ٱللَّهَ أَنزَلَ مِنَ ٱلسَّمَآءِ مَآءٗ فَسَلَكَهُۥ يَنَٰبِيعَ فِي ٱلۡأَرۡضِ ثُمَّ يُخۡرِجُ بِهِۦ زَرۡعٗا مُّخۡتَلِفًا أَلۡوَٰنُهُۥ ثُمَّ يَهِيجُ فَتَرَىٰهُ مُصۡفَرّٗا ثُمَّ يَجۡعَلُهُۥ حُطَٰمًاۚ إِنَّ فِي ذَٰلِكَ لَذِكۡرَىٰ لِأُوْلِي ٱلۡأَلۡبَٰبِ

Ojo nadidaī, ej Rasul, ki haroina, Alloh az osmon ʙoron firistod va onro dar zamin darovard, pas onro cun caşmasorhoe dar zamin ravon gardonid, on goh ʙa on kiştzorhoi rangorang ʙirūjonid, sipas hama xuşk meşavand va meʙinī, ki zard (xazon) şudaand, sipas onro reza-reza megardonad? Begumon dar in kori Alloh pande ʙaroi xiradmandon ast
Surah Az-Zumar, Verse 21


أَفَمَن شَرَحَ ٱللَّهُ صَدۡرَهُۥ لِلۡإِسۡلَٰمِ فَهُوَ عَلَىٰ نُورٖ مِّن رَّبِّهِۦۚ فَوَيۡلٞ لِّلۡقَٰسِيَةِ قُلُوبُهُم مِّن ذِكۡرِ ٱللَّهِۚ أُوْلَـٰٓئِكَ فِي ضَلَٰلٖ مُّبِينٍ

Ojo kase, ki Alloh dilaşro ʙaroi qaʙuli Islom kuşodaast, pas ū az sūi Parvardigoraş az nure ʙarxurdor ast, hamcun saxtdilon ast? Hargiz ʙaroʙar nest! Pas voj ʙar onon, ki dilhojaşon dar ʙaroʙari zikri Alloh saxt ast. Onho dar gumrohii oşkor hastand
Surah Az-Zumar, Verse 22


ٱللَّهُ نَزَّلَ أَحۡسَنَ ٱلۡحَدِيثِ كِتَٰبٗا مُّتَشَٰبِهٗا مَّثَانِيَ تَقۡشَعِرُّ مِنۡهُ جُلُودُ ٱلَّذِينَ يَخۡشَوۡنَ رَبَّهُمۡ ثُمَّ تَلِينُ جُلُودُهُمۡ وَقُلُوبُهُمۡ إِلَىٰ ذِكۡرِ ٱللَّهِۚ ذَٰلِكَ هُدَى ٱللَّهِ يَهۡدِي بِهِۦ مَن يَشَآءُۚ وَمَن يُضۡلِلِ ٱللَّهُ فَمَا لَهُۥ مِنۡ هَادٍ

Alloh ʙehtarin suxanro nozil kardaast, ki Qur'on ast. Kitoʙe, ki ojotaş mutaşoʙeh (monandi jakdigar) va mukarrar ast, ki az şunidani on pūsthoi ʙadani kasone, ki az Parvardigoraşon metarsand, ʙa larza meaftad. Sipas pūsthojaşon va dilhojaşon ʙa jodi Alloh narm meşavad va orom megirad. In rohi Alloh ast, ki har kiro ʙixohad, ʙa on rohnamoī mekunad va har kiro Alloh gumroh kunad, ūro heç rohnamoe naxohad ʙud
Surah Az-Zumar, Verse 23


أَفَمَن يَتَّقِي بِوَجۡهِهِۦ سُوٓءَ ٱلۡعَذَابِ يَوۡمَ ٱلۡقِيَٰمَةِۚ وَقِيلَ لِلظَّـٰلِمِينَ ذُوقُواْ مَا كُنتُمۡ تَكۡسِبُونَ

Ojo kase, ki rūzi qijomat ʙo cehrai xud azoʙi saxti qijomatro az xud ʙozmedorad, monandi kasest, ki xudro az azoʙ emin medorad va dar ʙihişt ast? Ba sitamkoron gufta meşavad: «Ba çazoi korhoe, ki dar dunjo gunahkorī mekardaed, azoʙro ʙicaşed!»
Surah Az-Zumar, Verse 24


كَذَّبَ ٱلَّذِينَ مِن قَبۡلِهِمۡ فَأَتَىٰهُمُ ٱلۡعَذَابُ مِنۡ حَيۡثُ لَا يَشۡعُرُونَ

Kasone, ki peş az onho (peş az qavmi tu) ʙudand, pajomʙaronro niz durūƣgū ʙarovardand va azoʙ az çoe, ki namedonistand, ʙar saraşon rasid
Surah Az-Zumar, Verse 25


فَأَذَاقَهُمُ ٱللَّهُ ٱلۡخِزۡيَ فِي ٱلۡحَيَوٰةِ ٱلدُّنۡيَاۖ وَلَعَذَابُ ٱلۡأٓخِرَةِ أَكۡبَرُۚ لَوۡ كَانُواْ يَعۡلَمُونَ

Pas, Alloh xorī va rasvoiro ʙa ummathoi takziʙkunanda dar zindagii dunjo ʙa onho caşond, haroina azoʙi oxirat ʙuzurgtar va saxttar ast, agar in muşrikho medonistand on ci ki onho ducor şudand ʙa saʙaʙi kufraşon ast, pas az on iʙrat megiriftand
Surah Az-Zumar, Verse 26


وَلَقَدۡ ضَرَبۡنَا لِلنَّاسِ فِي هَٰذَا ٱلۡقُرۡءَانِ مِن كُلِّ مَثَلٖ لَّعَلَّهُمۡ يَتَذَكَّرُونَ

Mo dar in Qur'on ʙaroi mardume, ki ʙa Alloh şirk meovarand, ʙaroi ʙim kardani onho az har guna masale az masalhoi ummathoi guzaşta ovardem, ʙoşad, ki pand girand
Surah Az-Zumar, Verse 27


قُرۡءَانًا عَرَبِيًّا غَيۡرَ ذِي عِوَجٖ لَّعَلَّهُمۡ يَتَّقُونَ

Qur'onro ʙa zaʙoni araʙī, lafzhojaş ravşan va ma'nohojaş oson ʙe heç kaçī va kostagī nozil kardem. Boşad, ki parhezgorī kunand, ʙo ançom dodani amrhojaş va dur ʙudan az man'kardahojaş
Surah Az-Zumar, Verse 28


ضَرَبَ ٱللَّهُ مَثَلٗا رَّجُلٗا فِيهِ شُرَكَآءُ مُتَشَٰكِسُونَ وَرَجُلٗا سَلَمٗا لِّرَجُلٍ هَلۡ يَسۡتَوِيَانِ مَثَلًاۚ ٱلۡحَمۡدُ لِلَّهِۚ بَلۡ أَكۡثَرُهُمۡ لَا يَعۡلَمُونَ

Alloh masale mezanad: «Mardero, ki ƣulom ast cand moliki nosozgor dar ū şarikand va ʙar sari ū ixtilof dorand va har jake az onho mexohad, ki guftai ūro kunad va mardi, digare, ki ƣulom ast, tanho az oni jak molik meʙoşad. Ojo in du ƣulom ʙo ham ʙaroʙarand? Alʙatta, ʙaroʙar nameşavand. Incunin muşrik dar hajronī va şak ast va mū'min dar rohat va oromī ast. Sipos Allohro. Balki, aksari onho haqro namedonand, to pajravii on kunand
Surah Az-Zumar, Verse 29


إِنَّكَ مَيِّتٞ وَإِنَّهُم مَّيِّتُونَ

Haroina, tu ej Rasul, memirī va onho niz mirandaand
Surah Az-Zumar, Verse 30


ثُمَّ إِنَّكُمۡ يَوۡمَ ٱلۡقِيَٰمَةِ عِندَ رَبِّكُمۡ تَخۡتَصِمُونَ

Sipas hama dar rūzi qijomat dar nazdi Parvardigoraton ʙo jakdigar ʙa nizo' va kaşmakaş mepardozed, pas Ū mijoni şumo ʙo adolat dovarī xohad kard
Surah Az-Zumar, Verse 31


۞فَمَنۡ أَظۡلَمُ مِمَّن كَذَبَ عَلَى ٱللَّهِ وَكَذَّبَ بِٱلصِّدۡقِ إِذۡ جَآءَهُۥٓۚ أَلَيۡسَ فِي جَهَنَّمَ مَثۡوٗى لِّلۡكَٰفِرِينَ

Pas, kist sitamkortar az on, ki ʙar Alloh durūƣ meʙandad va cunin pindorad, ki Ū farzand jo şarik, jo hamsare dorad, jo ʙigūjad, ki ʙa man vahj omadaast, hol on ki ʙa ū vahj naomadaast va suxani rost (Qur'on)-ro, ki ʙar Muhammad sallallohu alajhi va sallam omadaast, durūƣ meʙarorad. Ojo kofironro dar çahannam çojgohe nest? (Ore)
Surah Az-Zumar, Verse 32


وَٱلَّذِي جَآءَ بِٱلصِّدۡقِ وَصَدَّقَ بِهِۦٓ أُوْلَـٰٓئِكَ هُمُ ٱلۡمُتَّقُونَ

Va kase, ki az pajomʙaron, haqiqat va rostiro dar suxanu kirdoraş ʙo xud ovard va pajravoni Rasul az rūi imon va amal onro tasdiq kard, onon parhezgoronand va sarpeşvoi onho pajomʙari oxirzamon Muhammad sallallohu alajhi va sallam va sahoʙagoni ū hastand, ki Alloh az onho rozī ʙoşad
Surah Az-Zumar, Verse 33


لَهُم مَّا يَشَآءُونَ عِندَ رَبِّهِمۡۚ ذَٰلِكَ جَزَآءُ ٱلۡمُحۡسِنِينَ

Barojaşon har ci ʙixohand, dar nazdi Parvardigoraşon az lazzathoi gunoguni dilkaş omoda ast. In ast podoşi nekūkoron
Surah Az-Zumar, Verse 34


لِيُكَفِّرَ ٱللَّهُ عَنۡهُمۡ أَسۡوَأَ ٱلَّذِي عَمِلُواْ وَيَجۡزِيَهُمۡ أَجۡرَهُم بِأَحۡسَنِ ٱلَّذِي كَانُواْ يَعۡمَلُونَ

to Alloh ʙadtarin amalhoero, ki dar dunjo kardaand, ʙa saʙaʙi tavʙaaşon az onon noʙud kunad va ʙa ʙehtar az on ci ki dar dunjo kardaand, podoşaşon dihad va on çannat ast
Surah Az-Zumar, Verse 35


أَلَيۡسَ ٱللَّهُ بِكَافٍ عَبۡدَهُۥۖ وَيُخَوِّفُونَكَ بِٱلَّذِينَ مِن دُونِهِۦۚ وَمَن يُضۡلِلِ ٱللَّهُ فَمَا لَهُۥ مِنۡ هَادٖ

Turo ej Rasul, ʙa kasone, ki ƣajri Alloh hastand, metarsonand. Ojo Alloh ʙaroi nigahdorii ʙandaaş kofī nest? Ore, Ū ʙandaaşro dar kori dinu dunjoaş ʙasandaast va az makri duşmanonaş himojakunanda ast. Va har kasro, ki Alloh gumroh sozad, pas, ʙaroi ū heç rohnamoe naxohad ʙud, ki ūro az gumrohī ʙerun ovarad
Surah Az-Zumar, Verse 36


وَمَن يَهۡدِ ٱللَّهُ فَمَا لَهُۥ مِن مُّضِلٍّۗ أَلَيۡسَ ٱللَّهُ بِعَزِيزٖ ذِي ٱنتِقَامٖ

Har kasro, ki Alloh ʙa sūi imon va amal ʙa kitoʙaş va pajravii rasulaş rohnamoī kunad, ūro gumrohkunandae nest. Ojo Alloh pirūzmandu intiqomgiranda nest az on kasone, ki Ūro nofarmonʙardorī mekunand
Surah Az-Zumar, Verse 37


وَلَئِن سَأَلۡتَهُم مَّنۡ خَلَقَ ٱلسَّمَٰوَٰتِ وَٱلۡأَرۡضَ لَيَقُولُنَّ ٱللَّهُۚ قُلۡ أَفَرَءَيۡتُم مَّا تَدۡعُونَ مِن دُونِ ٱللَّهِ إِنۡ أَرَادَنِيَ ٱللَّهُ بِضُرٍّ هَلۡ هُنَّ كَٰشِفَٰتُ ضُرِّهِۦٓ أَوۡ أَرَادَنِي بِرَحۡمَةٍ هَلۡ هُنَّ مُمۡسِكَٰتُ رَحۡمَتِهِۦۚ قُلۡ حَسۡبِيَ ٱللَّهُۖ عَلَيۡهِ يَتَوَكَّلُ ٱلۡمُتَوَكِّلُونَ

Agar az on muşrikone, ki ƣajri Allohro parastiş mekunand, ʙipursī: «cī kase osmonhovu zaminro ofaridaast?» hatman, xohand guft: «Allohi jakto» Bigū: «Pas, onhoero, ki ƣajri Ū meparasted, cī guna meʙined? Agar Allohi jakto ʙixohad ʙa man rançe ʙirasonad, ojo inho metavonand on rançro daf' kunand? Jo agar ʙixohad ʙa man rahmate arzonī dorad, metavonand on rahmatro az man ʙozdorand?» Hatman, ʙigūjand, ki nametavonand. Bigū ʙarojaşon: «Alloh dar çalʙi manfiat va daf'i zijonu maşaqqat ʙaroi man ʙasanda ast. Tavakkalkunandagon ʙa Ū tavakkal mekunand»
Surah Az-Zumar, Verse 38


قُلۡ يَٰقَوۡمِ ٱعۡمَلُواْ عَلَىٰ مَكَانَتِكُمۡ إِنِّي عَٰمِلٞۖ فَسَوۡفَ تَعۡلَمُونَ

Bigū ej Rasul, ʙaroi sarkaşoni qavmat: «Ej qavmi man, cī gunae, ki ƣajri Allohro parastiş dored, muvofiqi imkoni xeş amal kuned. Man niz ʙa on ci farmuda şudaam, amal mekunam. Ba zudī xohed donist, ki
Surah Az-Zumar, Verse 39


مَن يَأۡتِيهِ عَذَابٞ يُخۡزِيهِ وَيَحِلُّ عَلَيۡهِ عَذَابٞ مُّقِيمٌ

cī kase ʙa azoʙe, ki xoraş mesozad dar dunjo giriftor meşavad jo dar oxirat azoʙi çovid ʙar sari ū furud meojad»
Surah Az-Zumar, Verse 40


إِنَّآ أَنزَلۡنَا عَلَيۡكَ ٱلۡكِتَٰبَ لِلنَّاسِ بِٱلۡحَقِّۖ فَمَنِ ٱهۡتَدَىٰ فَلِنَفۡسِهِۦۖ وَمَن ضَلَّ فَإِنَّمَا يَضِلُّ عَلَيۡهَاۖ وَمَآ أَنتَ عَلَيۡهِم بِوَكِيلٍ

Haroina, Mo in kitoʙi Qur'onro ʙa haq ʙaroi hidojati mardum ʙar tu nozil kardem. Pas, har kas, ki ʙa ravşanii on hidojat joft, va ʙa on amal kard ʙa naf'i xudi ūst va har ki ʙa on amal nakard va az rohi haq gumroh şud, alʙatta, ʙa zarari xud ʙa gumrohī aftodaast va tu ej Rasul, vakili a'moli onho nestī, to amalhojaşonro muhofizat namoī va ʙar on ci ki mexohī maçʙur sozī, ʙalki vazifai tu tanho rasondani haq ast
Surah Az-Zumar, Verse 41


ٱللَّهُ يَتَوَفَّى ٱلۡأَنفُسَ حِينَ مَوۡتِهَا وَٱلَّتِي لَمۡ تَمُتۡ فِي مَنَامِهَاۖ فَيُمۡسِكُ ٱلَّتِي قَضَىٰ عَلَيۡهَا ٱلۡمَوۡتَ وَيُرۡسِلُ ٱلۡأُخۡرَىٰٓ إِلَىٰٓ أَجَلٖ مُّسَمًّىۚ إِنَّ فِي ذَٰلِكَ لَأٓيَٰتٖ لِّقَوۡمٖ يَتَفَكَّرُونَ

Alloh çonhoro ʙa hangomi murdanaşon megirad va in margest, ki açali inson ʙa pojon merasad va niz megirad çoni kasonero, ki dar xoʙi xud namurdaand (ja'ne, açali onho hanūz ʙa sar narasidaast). Çonhoero, ki hukmi marg ʙar onho ronda şuda, nigah medorad va in çoni kasest, ki ʙimirad va çoni digaronro to zamone, ki muajjan ast, ʙoz mefiristad va in çoni kasest, ki az xoʙ ʙarmexezad. Haroina, dar in giriftani çonho va nigoh doştan jo pas firistodani onho iʙrathoi ravşanest ʙar qudrati Alloh ʙaroi onhoe, ki meandeşand
Surah Az-Zumar, Verse 42


أَمِ ٱتَّخَذُواْ مِن دُونِ ٱللَّهِ شُفَعَآءَۚ قُلۡ أَوَلَوۡ كَانُواْ لَا يَمۡلِكُونَ شَيۡـٔٗا وَلَا يَعۡقِلُونَ

Ojo in muşrikon ƣajri Alloh şafoatgarone ixtijor kardand, to ʙarojaşon nazdi Ū şafoat kunand? Bigū ej Rasul ʙarojaşon: «Hatto agar on şafoatgaron qudrat ʙa kore nadoşta ʙoşand va cizero darnajoʙand ʙoz ham onhoro ʙa şafoat mexoned?»
Surah Az-Zumar, Verse 43


قُل لِّلَّهِ ٱلشَّفَٰعَةُ جَمِيعٗاۖ لَّهُۥ مُلۡكُ ٱلسَّمَٰوَٰتِ وَٱلۡأَرۡضِۖ ثُمَّ إِلَيۡهِ تُرۡجَعُونَ

Bigū (ej Rasul ʙaroi muşrikon): Şafoat sarosar az oni Alloh ast va kase dar on rohe nadorad, magar in ki şafoatgar az kasone ʙoşad, ki Alloh ūro ʙaroi şafoat pisandida ʙoşad. Az oni Ūst farmonravoii osmonhovu zamin. Pas, voçiʙ ast, ki şafoatro az on Zote ʙitalaʙand, ki Ū sohiʙi tamomi mulk ast va sazovori iʙodati xolis ast. Sipas rūzi qijomat ʙaroi hisoʙu çazo hama ʙa nazdi Ū ʙozgardonda meşaved»
Surah Az-Zumar, Verse 44


وَإِذَا ذُكِرَ ٱللَّهُ وَحۡدَهُ ٱشۡمَأَزَّتۡ قُلُوبُ ٱلَّذِينَ لَا يُؤۡمِنُونَ بِٱلۡأٓخِرَةِۖ وَإِذَا ذُكِرَ ٱلَّذِينَ مِن دُونِهِۦٓ إِذَا هُمۡ يَسۡتَبۡشِرُونَ

Va cun Allohro ʙa jaktoī jod kunand, dilhoi on kason, ki ʙa qijomat va on rūzi zinda şudani ʙa'd az murdan ast, imon najovardaand, nafrat kunad va cun kasone, ki ʙutho, ƣajr az Ū taolo jod şavand, şodmon gardand
Surah Az-Zumar, Verse 45


قُلِ ٱللَّهُمَّ فَاطِرَ ٱلسَّمَٰوَٰتِ وَٱلۡأَرۡضِ عَٰلِمَ ٱلۡغَيۡبِ وَٱلشَّهَٰدَةِ أَنتَ تَحۡكُمُ بَيۡنَ عِبَادِكَ فِي مَا كَانُواْ فِيهِ يَخۡتَلِفُونَ

Bigū: «Jo Iloho, Tūī padidovarandai osmonhovu zamin, donoi nihonu oşkor, Tu mijoni ʙandagonat dar har cī dar on ixtilof mekardaand, dovarī mekunī». Hidojat farmo maro ʙa izni xud dar on ci ixtilof şudaast az haq, Tu xud hidojat mekunī ʙa rohi rost, kasero, ki mexohī
Surah Az-Zumar, Verse 46


وَلَوۡ أَنَّ لِلَّذِينَ ظَلَمُواْ مَا فِي ٱلۡأَرۡضِ جَمِيعٗا وَمِثۡلَهُۥ مَعَهُۥ لَٱفۡتَدَوۡاْ بِهِۦ مِن سُوٓءِ ٱلۡعَذَابِ يَوۡمَ ٱلۡقِيَٰمَةِۚ وَبَدَا لَهُم مِّنَ ٱللَّهِ مَا لَمۡ يَكُونُواْ يَحۡتَسِبُونَ

Haroina, agar har cī dar rūi zamin ast az mol va zaxiraho va monandi on hamrohaş az oni sitamkoron ʙoşad, ki dar rūzi qijomat onro ʙidihand, to az azoʙi Alloh rahoī joʙand, az onho pazirufta nameşavad va heç cize azoʙi Allohro az onho dur namesozad va az sūi Alloh ʙarojaşon cizhoe oşkor şavad, ki hargiz dar dunjo omadani onro gumon namekardand
Surah Az-Zumar, Verse 47


وَبَدَا لَهُمۡ سَيِّـَٔاتُ مَا كَسَبُواْ وَحَاقَ بِهِم مَّا كَانُواْ بِهِۦ يَسۡتَهۡزِءُونَ

Dar rūzi qijomat çazoi a'moli ʙade, ki dar zindagii dunjo mekardand, monandi şirk va zulm ʙarojaşon oşkor şud va on ci Pajomʙar ʙarojaşon az azoʙi rūzi qijomat va'da medod, masxaraaş mekardand, girdogirdaşonro ʙigirift
Surah Az-Zumar, Verse 48


فَإِذَا مَسَّ ٱلۡإِنسَٰنَ ضُرّٞ دَعَانَا ثُمَّ إِذَا خَوَّلۡنَٰهُ نِعۡمَةٗ مِّنَّا قَالَ إِنَّمَآ أُوتِيتُهُۥ عَلَىٰ عِلۡمِۭۚ بَلۡ هِيَ فِتۡنَةٞ وَلَٰكِنَّ أَكۡثَرَهُمۡ لَا يَعۡلَمُونَ

Cun odamiro rançe rasad. Moro ʙo duo mexonad va cun rançu saxtiro az ū ʙardorem va az çoniʙi xeş ne'mate arzonijaş dorem, ʙa Parvardigoraş nosiposī kunad va gūjad: «Haroina, ʙa saʙaʙi donoijam in ne'matro ʙa man dodaand va man ʙa in sazovor hastam». Balki in ne'matho ozmoişe ʙoşad, vale aksari onho namedonand, ki in fitnae ast na ʙaxşidani ne'mat
Surah Az-Zumar, Verse 49


قَدۡ قَالَهَا ٱلَّذِينَ مِن قَبۡلِهِمۡ فَمَآ أَغۡنَىٰ عَنۡهُم مَّا كَانُواْ يَكۡسِبُونَ

Haroina, kasone ki peş az onho ʙudand monandi Qorun va digaron, niz in suxanro guftand, ki mo in ne'matro ʙar asosi ilme ki dorem, dodaşudaem pas on cī ʙa dast ovarda ʙudand az molu farzandon va ʙahrai dunjo ʙarojaşon foidae naʙaxşid va azoʙro az onon dur nakard
Surah Az-Zumar, Verse 50


فَأَصَابَهُمۡ سَيِّـَٔاتُ مَا كَسَبُواْۚ وَٱلَّذِينَ ظَلَمُواْ مِنۡ هَـٰٓؤُلَآءِ سَيُصِيبُهُمۡ سَيِّـَٔاتُ مَا كَسَبُواْ وَمَا هُم بِمُعۡجِزِينَ

Pas çazoi ʙadihoe karda ʙudand az ummathoi peşina, ʙa onho rasid va kasone, ki ej Rasul, az onho (ja'ne, az qavmi tu) sitam kardand va çazoi ʙadihoe, ki mekardand, ʙa zudī ʙa onho xohad rasid. Va onho Allohro oçizkunanda nestand va rohi gureze nadorand
Surah Az-Zumar, Verse 51


أَوَلَمۡ يَعۡلَمُوٓاْ أَنَّ ٱللَّهَ يَبۡسُطُ ٱلرِّزۡقَ لِمَن يَشَآءُ وَيَقۡدِرُۚ إِنَّ فِي ذَٰلِكَ لَأٓيَٰتٖ لِّقَوۡمٖ يُؤۡمِنُونَ

Ojo hanūz nadonistaand, ki haroina, Alloh ast, ki rizqu rūzii har kasro, ki ʙixohad, az ʙandagonaş xoh şoistakor ʙoşand, jo ʙadkor afzun mesozad jo tangrūziaş mekunad? Va haroina, dar in rizqi vase', jo tangrūzī iʙrathost ʙaroi mardume, ki ʙa amri Alloh imon meovarand va ʙa on amal mekunand
Surah Az-Zumar, Verse 52


۞قُلۡ يَٰعِبَادِيَ ٱلَّذِينَ أَسۡرَفُواْ عَلَىٰٓ أَنفُسِهِمۡ لَا تَقۡنَطُواْ مِن رَّحۡمَةِ ٱللَّهِۚ إِنَّ ٱللَّهَ يَغۡفِرُ ٱلذُّنُوبَ جَمِيعًاۚ إِنَّهُۥ هُوَ ٱلۡغَفُورُ ٱلرَّحِيمُ

Bigū ej Rasul az çoniʙi Man ʙa ʙandagonam: «Ej ʙandagoni Man, ki ʙar zijoni xeş ʙo ançom dodani gunoh ʙehad isrof kardaed, az rahmat va maƣfirati Alloh noumed maşaved. Zero Alloh hamai gunohonro meomurzad. Haroina, Ūst omurzanda ʙaroi tavʙkunandagon va ʙa onho mehruʙon
Surah Az-Zumar, Verse 53


وَأَنِيبُوٓاْ إِلَىٰ رَبِّكُمۡ وَأَسۡلِمُواْ لَهُۥ مِن قَبۡلِ أَن يَأۡتِيَكُمُ ٱلۡعَذَابُ ثُمَّ لَا تُنصَرُونَ

Ej mardum, peş az on ki azoʙ faro rasad va kase ʙa joriaton ʙarnaxezad, ʙa Parvardigoraton rūj ovared va ʙa Ū taslim şaved
Surah Az-Zumar, Verse 54


وَٱتَّبِعُوٓاْ أَحۡسَنَ مَآ أُنزِلَ إِلَيۡكُم مِّن رَّبِّكُم مِّن قَبۡلِ أَن يَأۡتِيَكُمُ ٱلۡعَذَابُ بَغۡتَةٗ وَأَنتُمۡ لَا تَشۡعُرُونَ

Va az ʙehtarin cize, ki Qur'on ast, az çoniʙi Parvardigoraton ʙar şumo nozil şudaast, pajravī kuned va farmudahojaşro içro namoed va az man'kardaşudahojaş dur isted, peş az on ki nogahon azoʙ ʙa suroƣi şumo ojad, dar hole, ki şumo az on ʙexaʙared
Surah Az-Zumar, Verse 55


أَن تَقُولَ نَفۡسٞ يَٰحَسۡرَتَىٰ عَلَىٰ مَا فَرَّطتُ فِي جَنۢبِ ٱللَّهِ وَإِن كُنتُ لَمِنَ ٱلسَّـٰخِرِينَ

(Itoati Parvardigoratonro kuned va ʙa sūi Ū tavʙa kuned), to maʙodo kase dar rūzi qijomat nagūjad: «Ej afsūs, ki dar dunjo dar kori Alloh kūtohī kardam va ʙegumon az masxarakunandagoni amri Ū va kitoʙu pajomʙaraş ʙudam»
Surah Az-Zumar, Verse 56


أَوۡ تَقُولَ لَوۡ أَنَّ ٱللَّهَ هَدَىٰنِي لَكُنتُ مِنَ ٱلۡمُتَّقِينَ

Jo ʙigūjad: «Alʙatta, agar Alloh maro ʙa dini xud hidojat mekard, haqiqatan man az parhezgoron ʙudam»
Surah Az-Zumar, Verse 57


أَوۡ تَقُولَ حِينَ تَرَى ٱلۡعَذَابَ لَوۡ أَنَّ لِي كَرَّةٗ فَأَكُونَ مِنَ ٱلۡمُحۡسِنِينَ

Jo cun azoʙro rūzi hisoʙ ʙuʙinad, ʙigūjad: «Alʙatta, agar ʙori digar ʙa dunjo ʙozmegaştam, az nakūkoron meşudam!»
Surah Az-Zumar, Verse 58


بَلَىٰ قَدۡ جَآءَتۡكَ ءَايَٰتِي فَكَذَّبۡتَ بِهَا وَٱسۡتَكۡبَرۡتَ وَكُنتَ مِنَ ٱلۡكَٰفِرِينَ

Ore, na cunon ast, ki tu megūī, ʙalki haq in ast, ki ojoti Man ʙaroi tu nozil şud va tu az qaʙuli on gardankaşī kardī va az kofiron ʙudī
Surah Az-Zumar, Verse 59


وَيَوۡمَ ٱلۡقِيَٰمَةِ تَرَى ٱلَّذِينَ كَذَبُواْ عَلَى ٱللَّهِ وُجُوهُهُم مُّسۡوَدَّةٌۚ أَلَيۡسَ فِي جَهَنَّمَ مَثۡوٗى لِّلۡمُتَكَبِّرِينَ

Dar rūzi qijomat kasonero, ki ʙa Alloh durūƣ ʙastaand, meʙinī, rūjaşon sijoh şudaast. Ojo takaʙʙurkunandagonro dar çahannam çojgohe nest? (Ore)
Surah Az-Zumar, Verse 60


وَيُنَجِّي ٱللَّهُ ٱلَّذِينَ ٱتَّقَوۡاْ بِمَفَازَتِهِمۡ لَا يَمَسُّهُمُ ٱلسُّوٓءُ وَلَا هُمۡ يَحۡزَنُونَ

Va Alloh parhezgoronro ʙa saʙaʙi rohi naçotjoʙī, ki dar dunjo peş girifta ʙudand, az azoʙi çahannam naçot medihad. Ba onho heç ʙadī az azoʙi çahannam narasad va na onho ƣamu andūhgin ʙoşand ʙar on ci ki az nasiʙahojai dunjo az dast dodaand
Surah Az-Zumar, Verse 61


ٱللَّهُ خَٰلِقُ كُلِّ شَيۡءٖۖ وَهُوَ عَلَىٰ كُلِّ شَيۡءٖ وَكِيلٞ

Alloh ofaridgori hama ciz ast va Ū ʙar hama ciz nigahʙon ast va hamai umuri xalqaşro tadʙir mekunad
Surah Az-Zumar, Verse 62


لَّهُۥ مَقَالِيدُ ٱلسَّمَٰوَٰتِ وَٱلۡأَرۡضِۗ وَٱلَّذِينَ كَفَرُواْ بِـَٔايَٰتِ ٱللَّهِ أُوْلَـٰٓئِكَ هُمُ ٱلۡخَٰسِرُونَ

Kalidhoi (xazinahoi) osmonhovu zamin nazdi Ūst, kasero az ʙandagonaş ʙixohad, medihad va onho, ki ʙa ojoti (Qur'oni) Alloh kofir şudaand. Va az dunjo ʙeimon raftaand va dar oxirat dar dūzax çovidon mondaand va onho az zijondidagon hastand
Surah Az-Zumar, Verse 63


قُلۡ أَفَغَيۡرَ ٱللَّهِ تَأۡمُرُوٓنِّيٓ أَعۡبُدُ أَيُّهَا ٱلۡجَٰهِلُونَ

Bigū ej Rasul ʙa muşrikoni qavmat: «Ej nodonon, ojo maro farmon medihed, ki ƣajr az Allohro ʙiparastam va hol on ki cize az iʙodat ʙaroi ƣajri Ū sazovor nest?»
Surah Az-Zumar, Verse 64


وَلَقَدۡ أُوحِيَ إِلَيۡكَ وَإِلَى ٱلَّذِينَ مِن قَبۡلِكَ لَئِنۡ أَشۡرَكۡتَ لَيَحۡبَطَنَّ عَمَلُكَ وَلَتَكُونَنَّ مِنَ ٱلۡخَٰسِرِينَ

Va ʙa tahqiq ʙa tu ej Rasul, va pajomʙaroni peş az tu vahj şudaast, ki agar şirk ʙijovared, hamai amalhojaton nociz gardad va dar dinu oxirati xud az zijonkunandagon xohed ʙud
Surah Az-Zumar, Verse 65


بَلِ ٱللَّهَ فَٱعۡبُدۡ وَكُن مِّنَ ٱلشَّـٰكِرِينَ

Balki ej Pajomʙar, Allohro ʙo ixlos ʙiparast va siposguzori ne'mathoi Ū ʙoş
Surah Az-Zumar, Verse 66


وَمَا قَدَرُواْ ٱللَّهَ حَقَّ قَدۡرِهِۦ وَٱلۡأَرۡضُ جَمِيعٗا قَبۡضَتُهُۥ يَوۡمَ ٱلۡقِيَٰمَةِ وَٱلسَّمَٰوَٰتُ مَطۡوِيَّـٰتُۢ بِيَمِينِهِۦۚ سُبۡحَٰنَهُۥ وَتَعَٰلَىٰ عَمَّا يُشۡرِكُونَ

Va in muşrikon Allohro, cunonki sazovori ʙuzurgii Ūst, naşinoxtand. Va dar rūzi qijomat tamomi zamin dar qaʙzai (muşti) Ūst va osmonho dar ham pecida dar dasti rosti Ūst. Pok ast va ʙartar az har cī şariki Ū mepindorand
Surah Az-Zumar, Verse 67


وَنُفِخَ فِي ٱلصُّورِ فَصَعِقَ مَن فِي ٱلسَّمَٰوَٰتِ وَمَن فِي ٱلۡأَرۡضِ إِلَّا مَن شَآءَ ٱللَّهُۖ ثُمَّ نُفِخَ فِيهِ أُخۡرَىٰ فَإِذَا هُمۡ قِيَامٞ يَنظُرُونَ

Va dar sur damida şavad. Pas, har kī dar osmonho va har kī dar zamin ast, çuz onhoe, ki Alloh ʙixohad, ʙehuş meşavand va ʙimirand. Va ʙaroi zinda gardondani xaloiq, ʙaroi hisoʙ ʙori digar dar on sur damida şavad, nogahon az çoj ʙarmexezand va menigarand, ki ʙo onho cī amale ançom meşavad
Surah Az-Zumar, Verse 68


وَأَشۡرَقَتِ ٱلۡأَرۡضُ بِنُورِ رَبِّهَا وَوُضِعَ ٱلۡكِتَٰبُ وَجِاْيٓءَ بِٱلنَّبِيِّـۧنَ وَٱلشُّهَدَآءِ وَقُضِيَ بَيۡنَهُم بِٱلۡحَقِّ وَهُمۡ لَا يُظۡلَمُونَ

Va zamin dar rūzi qijomat ʙaroi hukmi ʙandagon ʙa nuri Parvardigoraş ravşan şavad va maloikaho nomahoi a'molro ʙinihand va pajomʙaronu guvohonro ʙijovarand va dar mijoni mardum ʙa durustī dovarī şavad va ʙar kase na kamu na ʙeş sitame nameşavad
Surah Az-Zumar, Verse 69


وَوُفِّيَتۡ كُلُّ نَفۡسٖ مَّا عَمِلَتۡ وَهُوَ أَعۡلَمُ بِمَا يَفۡعَلُونَ

Podoşi har kas ʙaroʙari kirdoraş ʙa purragī doda meşavad, dar hole, ki Alloh ʙa korhoe, ki dar dunjo mekardaand, az toat jo gunoh ogohtar ast
Surah Az-Zumar, Verse 70


وَسِيقَ ٱلَّذِينَ كَفَرُوٓاْ إِلَىٰ جَهَنَّمَ زُمَرًاۖ حَتَّىٰٓ إِذَا جَآءُوهَا فُتِحَتۡ أَبۡوَٰبُهَا وَقَالَ لَهُمۡ خَزَنَتُهَآ أَلَمۡ يَأۡتِكُمۡ رُسُلٞ مِّنكُمۡ يَتۡلُونَ عَلَيۡكُمۡ ءَايَٰتِ رَبِّكُمۡ وَيُنذِرُونَكُمۡ لِقَآءَ يَوۡمِكُمۡ هَٰذَاۚ قَالُواْ بَلَىٰ وَلَٰكِنۡ حَقَّتۡ كَلِمَةُ ٱلۡعَذَابِ عَلَى ٱلۡكَٰفِرِينَ

Va kofironro gurūh-gurūh ʙa çahannam ʙironand. Cun ʙa çahannam rasand, darhojaş kuşoda şavad va nigahʙononi otaş gūjand: «cī guna Allohro nofarmonʙardorī karded va ma'ʙudi ʙarhaq ʙudanaşro inkor karded, ojo pajomʙarone az xudi şumo ʙar şumo firistoda naşudaand, to ojoti Parvardigoratonro ʙarojaton ʙixonand va şumoro az didor ʙo cunin rūze ʙitarsonand?» Kofiron iqror şuda megūjand: «Bale». Pajomʙaroni ʙarhaq firistodaşuda ʙudand va moro az in rūz ʙim kardand, vale ʙar kofiron farmoni azoʙ muhaqqaq şuda ʙud
Surah Az-Zumar, Verse 71


قِيلَ ٱدۡخُلُوٓاْ أَبۡوَٰبَ جَهَنَّمَ خَٰلِدِينَ فِيهَاۖ فَبِئۡسَ مَثۡوَى ٱلۡمُتَكَبِّرِينَ

Baroi munkironi haq gufta şavad: «Az darhoi çahannam doxil şaved, hameşa dar on ço xohed ʙud». Çojgohi sarkaşon cī ʙad çojgohest, ki az imon ovardan ʙa Alloh sarkaşī kardand va ʙa şariati Ū amal nakardand
Surah Az-Zumar, Verse 72


وَسِيقَ ٱلَّذِينَ ٱتَّقَوۡاْ رَبَّهُمۡ إِلَى ٱلۡجَنَّةِ زُمَرًاۖ حَتَّىٰٓ إِذَا جَآءُوهَا وَفُتِحَتۡ أَبۡوَٰبُهَا وَقَالَ لَهُمۡ خَزَنَتُهَا سَلَٰمٌ عَلَيۡكُمۡ طِبۡتُمۡ فَٱدۡخُلُوهَا خَٰلِدِينَ

Va ononro, ki az Parvardigoraşon tarsidand va amal ʙa toati Ū kardand, gurūh-gurūh ʙa ʙihişt meʙarand. Cun ʙa ʙihişt ʙirasand, darhojaş kuşoda şavad. Va az saʙaʙi pok ʙudani asari gunohonaşon darʙonhoi ʙihişt ʙo muƶdaho va hursandiho ʙarojaşon gūjand: «Salom ʙar şumo, pokiza ʙudaed xuş ʙoşed, pas çovidona ʙa on ʙihişt daroed
Surah Az-Zumar, Verse 73


وَقَالُواْ ٱلۡحَمۡدُ لِلَّهِ ٱلَّذِي صَدَقَنَا وَعۡدَهُۥ وَأَوۡرَثَنَا ٱلۡأَرۡضَ نَتَبَوَّأُ مِنَ ٱلۡجَنَّةِ حَيۡثُ نَشَآءُۖ فَنِعۡمَ أَجۡرُ ٱلۡعَٰمِلِينَ

Va mū'minon megūjand: «Sipos Allohero, ki har va'da, ki ʙar zaʙoni pajomʙaronaş ʙa mo dod, rost gardonid. On sarzamini ʙihiştro ʙa meros ʙa mo dod. Va aknun dar har çoi ʙihişt, ki ʙixohem, makon megirem». Pas cī nekū ast podoşi amalkunandagone, ki dar toati Parvardigori xeş sa'ju kūşiş namudand
Surah Az-Zumar, Verse 74


وَتَرَى ٱلۡمَلَـٰٓئِكَةَ حَآفِّينَ مِنۡ حَوۡلِ ٱلۡعَرۡشِ يُسَبِّحُونَ بِحَمۡدِ رَبِّهِمۡۚ وَقُضِيَ بَيۡنَهُم بِٱلۡحَقِّۚ وَقِيلَ ٱلۡحَمۡدُ لِلَّهِ رَبِّ ٱلۡعَٰلَمِينَ

Va ej Pajomʙar, fariştagonro meʙinj, ki girdi Arşi Alloh halqa zadaand va ʙa sipos va sitoişi Parvardigoraşon maşƣuland. Mijoni on ʙandagon ʙa durustī dovarī gardad va aslan ʙa onho heç guna sitame naşavad va dar ivazi adolat va hukmi Alloh az çoniʙi hama hastī gufta meşavad, ki hama sitoiş az oni Allohest, ki Parvardigori çahonijon ast
Surah Az-Zumar, Verse 75


Author: Khoja Mirov


<< Surah 38
>> Surah 40

Tajik Translations by other Authors


Tajik Translation By Abdolmohammad Ayati
Tajik Translation By Abdolmohammad Ayati
Tajik Translation By Abdolmohammad Ayati
Tajik Translation By Khoja Mirov
Tajik Translation By Khoja Mirov
Tajik Translation By Khoja Mirov
Tajik Translation By Www.islamhouse.com
Tajik Translation By Www.islamhouse.com
Tajik Translation By Www.islamhouse.com
Popular Areas
Apartments for rent in Dubai Apartments for rent Abu Dhabi Villas for rent in Dubai House for rent Abu Dhabi Apartments for sale in Dubai Apartments for sale in Abu Dhabi Flat for rent Sharjah
Popular Searches
Studios for rent in UAE Apartments for rent in UAE Villas for rent in UAE Apartments for sale in UAE Villas for sale in UAE Land for sale in UAE Dubai Real Estate
Trending Areas
Apartments for rent in Dubai Marina Apartments for sale in Dubai Marina Villa for rent in Sharjah Villa for sale in Dubai Flat for rent in Ajman Studio for rent in Abu Dhabi Villa for rent in Ajman
Trending Searches
Villa for rent in Abu Dhabi Shop for rent in Dubai Villas for sale in Ajman Studio for rent in Sharjah 1 Bedroom Apartment for rent in Dubai Property for rent in Abu Dhabi Commercial properties for sale
© Copyright Dubai Prayer Time. All Rights Reserved
Designed by Prayer Time In Dubai