Surah Al-Jathiya - Kannada Translation by Abdussalam Puthige
حمٓ
khaṇḍitavāgiyū viśvāsigaḷige ākāśagaḷallū bhūmiyallū purāvegaḷive
Surah Al-Jathiya, Verse 1
تَنزِيلُ ٱلۡكِتَٰبِ مِنَ ٱللَّهِ ٱلۡعَزِيزِ ٱلۡحَكِيمِ
mattu acala nambikeyuḷḷavarige nim'ma sr̥ṣṭiyalli hāgū avanu (allāhanu) bhūmiyalli haraḍiruva jānuvārugaḷalli purāvegaḷive
Surah Al-Jathiya, Verse 2
إِنَّ فِي ٱلسَّمَٰوَٰتِ وَٱلۡأَرۡضِ لَأٓيَٰتٖ لِّلۡمُؤۡمِنِينَ
hāgeyē, rātri hāgū hagalugaḷa parivartane hāgū allāhanu ākāśadinda iḷisikoḍuva āhāra hāgū bhūmiyu nirjīvavāda baḷika avanu adakke nīḍuva punaścētana mattu gāḷiya calane – (ivellā) bud'dhiyuḷḷavara pālige purāvegaḷāgive
Surah Al-Jathiya, Verse 3
وَفِي خَلۡقِكُمۡ وَمَا يَبُثُّ مِن دَآبَّةٍ ءَايَٰتٞ لِّقَوۡمٖ يُوقِنُونَ
ivu, satyadondige nimage ōdi kēḷisalāguttiruva, allāhana vacanagaḷu, allāh mattu avana vacanagaḷa baḷika mattēnannu tānē avaru nambuvaru
Surah Al-Jathiya, Verse 4
وَٱخۡتِلَٰفِ ٱلَّيۡلِ وَٱلنَّهَارِ وَمَآ أَنزَلَ ٱللَّهُ مِنَ ٱلسَّمَآءِ مِن رِّزۡقٖ فَأَحۡيَا بِهِ ٱلۡأَرۡضَ بَعۡدَ مَوۡتِهَا وَتَصۡرِيفِ ٱلرِّيَٰحِ ءَايَٰتٞ لِّقَوۡمٖ يَعۡقِلُونَ
suḷḷannu sr̥ṣṭisuva pratiyobba pāpige vināśavide
Surah Al-Jathiya, Verse 5
تِلۡكَ ءَايَٰتُ ٱللَّهِ نَتۡلُوهَا عَلَيۡكَ بِٱلۡحَقِّۖ فَبِأَيِّ حَدِيثِۭ بَعۡدَ ٱللَّهِ وَءَايَٰتِهِۦ يُؤۡمِنُونَ
avanu tanage ōdi kēḷisalāda allāhana vacanagaḷannu kēḷuttāne. Ā baḷika tānu adannu kēḷiyē illavembante ahaṅkāra mereyuttā ud'dhaṭanāgiruttāne. Avanige yātanāmaya śikṣeya śubhavārte koṭṭu biḍiri
Surah Al-Jathiya, Verse 6
وَيۡلٞ لِّكُلِّ أَفَّاكٍ أَثِيمٖ
avanige nam'ma yāvudādarū vacanada kuritu tiḷidāga avanu adannu gēli māḍuttāne. Avarige apamānakāri śikṣe kādide
Surah Al-Jathiya, Verse 7
يَسۡمَعُ ءَايَٰتِ ٱللَّهِ تُتۡلَىٰ عَلَيۡهِ ثُمَّ يُصِرُّ مُسۡتَكۡبِرٗا كَأَن لَّمۡ يَسۡمَعۡهَاۖ فَبَشِّرۡهُ بِعَذَابٍ أَلِيمٖ
Narakavu avara mundide. Avara sampādaneyinda avarige yāva prayōjanavū āgadu. Allāhana horatu avaru neccikoṇḍiruva pōṣakarindalū aṣṭē, (yāva lābhavū āgadu). Avarige bhārī śikṣe sigalide
Surah Al-Jathiya, Verse 8
وَإِذَا عَلِمَ مِنۡ ءَايَٰتِنَا شَيۡـًٔا ٱتَّخَذَهَا هُزُوًاۚ أُوْلَـٰٓئِكَ لَهُمۡ عَذَابٞ مُّهِينٞ
idu mārgadarśi. Tam'ma oḍeyana vacanagaḷannu dhikkarisidavarige atyanta kaṭhiṇa śikṣe sigalide
Surah Al-Jathiya, Verse 9
مِّن وَرَآئِهِمۡ جَهَنَّمُۖ وَلَا يُغۡنِي عَنۡهُم مَّا كَسَبُواْ شَيۡـٔٗا وَلَا مَا ٱتَّخَذُواْ مِن دُونِ ٱللَّهِ أَوۡلِيَآءَۖ وَلَهُمۡ عَذَابٌ عَظِيمٌ
samudradalli tanna ādēśānusāra haḍagugaḷu tēluvante hāgū ā mūlaka nīvu avana anugrahavannu huḍukuvante, samudravannu nimage vidhēyagoḷisiruvavanu allāhanu. Nīvu avanige kr̥tajñarāgabēkendu (avanu idannu māḍiruvanu)
Surah Al-Jathiya, Verse 10
هَٰذَا هُدٗىۖ وَٱلَّذِينَ كَفَرُواْ بِـَٔايَٰتِ رَبِّهِمۡ لَهُمۡ عَذَابٞ مِّن رِّجۡزٍ أَلِيمٌ
hāgeyē, avanu ākāśagaḷalli hāgū bhūmiyalliruva ellavannū tanna vatiyinda nimage vidhēyagoḷisiruvanu. Cintane naḍesuvavarige idaralli khaṇḍita purāvegaḷive
Surah Al-Jathiya, Verse 11
۞ٱللَّهُ ٱلَّذِي سَخَّرَ لَكُمُ ٱلۡبَحۡرَ لِتَجۡرِيَ ٱلۡفُلۡكُ فِيهِ بِأَمۡرِهِۦ وَلِتَبۡتَغُواْ مِن فَضۡلِهِۦ وَلَعَلَّكُمۡ تَشۡكُرُونَ
allāhana dinagaḷannu nirīkṣisadavarannu kṣamisabēkendu viśvāsigaḷoḍane hēḷiri. Janarige avara gaḷikege anusāravāda pratiphalavannu avanē nīḍuvanu
Surah Al-Jathiya, Verse 12
وَسَخَّرَ لَكُم مَّا فِي ٱلسَّمَٰوَٰتِ وَمَا فِي ٱلۡأَرۡضِ جَمِيعٗا مِّنۡهُۚ إِنَّ فِي ذَٰلِكَ لَأٓيَٰتٖ لِّقَوۡمٖ يَتَفَكَّرُونَ
satkarmagaḷannu māḍuvavanu svataḥ tanagāgi māḍuttāne mattu keḍukannu māḍidavanu kūḍā (adara phalavannu) tānē anubhavisabēkāguvudu. Konege nim'mannu nim'ma oḍeyaneḍege maraḷisalāguvudu
Surah Al-Jathiya, Verse 13
قُل لِّلَّذِينَ ءَامَنُواْ يَغۡفِرُواْ لِلَّذِينَ لَا يَرۡجُونَ أَيَّامَ ٱللَّهِ لِيَجۡزِيَ قَوۡمَۢا بِمَا كَانُواْ يَكۡسِبُونَ
isrā'īlara santatigaḷige nāvu granthavannu, adhikāravannu hāgū pravāditvavannu nīḍidevu mattu nāvu avarige śud'dha āhāravannu dayapālisidevu hāgū avarige sarvalōkagaḷa itarellariginta śrēṣṭha sthānavannu karuṇisidevu
Surah Al-Jathiya, Verse 14
مَنۡ عَمِلَ صَٰلِحٗا فَلِنَفۡسِهِۦۖ وَمَنۡ أَسَآءَ فَعَلَيۡهَاۖ ثُمَّ إِلَىٰ رَبِّكُمۡ تُرۡجَعُونَ
nāvu avarige bahaḷa spaṣṭavāda ādēśagaḷannu nīḍiddevu. Ādare tam'ma baḷige jñānavu banda baḷika avaru kēvala paraspara hagetanadindāgi bhinnābhiprāya tāḷidaru
Surah Al-Jathiya, Verse 15
وَلَقَدۡ ءَاتَيۡنَا بَنِيٓ إِسۡرَـٰٓءِيلَ ٱلۡكِتَٰبَ وَٱلۡحُكۡمَ وَٱلنُّبُوَّةَ وَرَزَقۡنَٰهُم مِّنَ ٱلطَّيِّبَٰتِ وَفَضَّلۡنَٰهُمۡ عَلَى ٱلۡعَٰلَمِينَ
(dūtarē,) ā baḷika idīga nāvu nim'mannu dharmada ondu nirdiṣṭa hādiyalli naḍesiruvevu. Nīvu adannu anusarisiri mattu nīvu jñānavilladavara icchegaḷannu anusarisabēḍi
Surah Al-Jathiya, Verse 16
وَءَاتَيۡنَٰهُم بَيِّنَٰتٖ مِّنَ ٱلۡأَمۡرِۖ فَمَا ٱخۡتَلَفُوٓاْ إِلَّا مِنۢ بَعۡدِ مَا جَآءَهُمُ ٱلۡعِلۡمُ بَغۡيَۢا بَيۡنَهُمۡۚ إِنَّ رَبَّكَ يَقۡضِي بَيۡنَهُمۡ يَوۡمَ ٱلۡقِيَٰمَةِ فِيمَا كَانُواْ فِيهِ يَخۡتَلِفُونَ
Khaṇḍitavāgiyū allāhaneduru avaru nim'ma yāva neravigū baralāraru. Akramigaḷu khaṇḍita parasparara pōṣakarāgiruttāre mattu dharma niṣṭhara pālige allāhanē pōṣakanāgiruttāne
Surah Al-Jathiya, Verse 17
ثُمَّ جَعَلۡنَٰكَ عَلَىٰ شَرِيعَةٖ مِّنَ ٱلۡأَمۡرِ فَٱتَّبِعۡهَا وَلَا تَتَّبِعۡ أَهۡوَآءَ ٱلَّذِينَ لَا يَعۡلَمُونَ
idu (kurān) mānavara kaṇṇu terasuva sādhanavāgide mattu acala nambike uḷḷavara pālige mārgadarśi hāgū kr̥peyāgide
Surah Al-Jathiya, Verse 18
إِنَّهُمۡ لَن يُغۡنُواْ عَنكَ مِنَ ٱللَّهِ شَيۡـٔٗاۚ وَإِنَّ ٱلظَّـٰلِمِينَ بَعۡضُهُمۡ أَوۡلِيَآءُ بَعۡضٖۖ وَٱللَّهُ وَلِيُّ ٱلۡمُتَّقِينَ
pāpagaḷannu sampādisidavaru, nāvu avarannu, (satyadalli) nambike iṭṭu satkarmagaḷannu māḍidavarige samānarāgi māḍuttēvendu avara baduku mattu avara sāvu (viśvāsi satkarmigaḷige) samānavāgiruvudendu bhāvisiddāreyē? Avara lekkācāra bahaḷa keṭṭadāgide
Surah Al-Jathiya, Verse 19
هَٰذَا بَصَـٰٓئِرُ لِلنَّاسِ وَهُدٗى وَرَحۡمَةٞ لِّقَوۡمٖ يُوقِنُونَ
allāhanu ākāśagaḷannu hāgū bhūmiyannu satyada ādhāradalli sr̥ṣṭisiruvanu. (Āddarinda) pratiyobbanigū avana gaḷikeyanusāra pratiphala sigalide hāgū avara mēle an'yāyavāgadu
Surah Al-Jathiya, Verse 20
أَمۡ حَسِبَ ٱلَّذِينَ ٱجۡتَرَحُواْ ٱلسَّيِّـَٔاتِ أَن نَّجۡعَلَهُمۡ كَٱلَّذِينَ ءَامَنُواْ وَعَمِلُواْ ٱلصَّـٰلِحَٰتِ سَوَآءٗ مَّحۡيَاهُمۡ وَمَمَاتُهُمۡۚ سَآءَ مَا يَحۡكُمُونَ
tanna svēccheyannē tanna dēvarāgisikoṇḍavanannu nīvu nōḍidirā? Avanu tiḷuvaḷike uḷḷavanāgiddarū allāhanu, avanannu dārigeḍisi biṭṭiruvanu mattu avana kivi hāgū avana hr̥dayada mēle mudre otti biṭṭiruvanu mattu avana kaṇṇina mēle tere eḷediruvanu. Allāhana baḷika bēre yāru tānē avanige saridāri tōrisaballanu? Nīvēnu artha māḍi koḷḷuvudillavē
Surah Al-Jathiya, Verse 21
وَخَلَقَ ٱللَّهُ ٱلسَّمَٰوَٰتِ وَٱلۡأَرۡضَ بِٱلۡحَقِّ وَلِتُجۡزَىٰ كُلُّ نَفۡسِۭ بِمَا كَسَبَتۡ وَهُمۡ لَا يُظۡلَمُونَ
‘‘nam'ma ihalōkada badukina āce bērēnū illa. Nāvu sāyuttēve mattu nāvu badukuttēve. Nam'mannu nāśa māḍuvudu kāla mātra’’ endu avaru hēḷuttāre. Nijavāgi avarige ī kuritu yāva jñānavū illa avaru kēvala ūhisuttiddāre
Surah Al-Jathiya, Verse 22
أَفَرَءَيۡتَ مَنِ ٱتَّخَذَ إِلَٰهَهُۥ هَوَىٰهُ وَأَضَلَّهُ ٱللَّهُ عَلَىٰ عِلۡمٖ وَخَتَمَ عَلَىٰ سَمۡعِهِۦ وَقَلۡبِهِۦ وَجَعَلَ عَلَىٰ بَصَرِهِۦ غِشَٰوَةٗ فَمَن يَهۡدِيهِ مِنۢ بَعۡدِ ٱللَّهِۚ أَفَلَا تَذَكَّرُونَ
nīvu avarige nam'ma spaṣṭavāda vacanagaḷannu ōdi kēḷisidāga, ‘‘nīvu satyavantarāgiddare nam'ma pūrvajarannu (jīvantagoḷisi) tanniri’’ ennuvudaṣṭē avara vādavāgiruttade
Surah Al-Jathiya, Verse 23
وَقَالُواْ مَا هِيَ إِلَّا حَيَاتُنَا ٱلدُّنۡيَا نَمُوتُ وَنَحۡيَا وَمَا يُهۡلِكُنَآ إِلَّا ٱلدَّهۡرُۚ وَمَا لَهُم بِذَٰلِكَ مِنۡ عِلۡمٍۖ إِنۡ هُمۡ إِلَّا يَظُنُّونَ
Hēḷiri; allāhanē nim'mannu jīvantagoḷisuttāne mattu avanē nim'mannu sāyisuttāne. Ā baḷika nis'sandēhavāgi baraliruva punarut'thānada dina avanē nim'mannu oṭṭu sērisaliddāne. Ādare heccina mānavarige arivilla
Surah Al-Jathiya, Verse 24
وَإِذَا تُتۡلَىٰ عَلَيۡهِمۡ ءَايَٰتُنَا بَيِّنَٰتٖ مَّا كَانَ حُجَّتَهُمۡ إِلَّآ أَن قَالُواْ ٱئۡتُواْ بِـَٔابَآئِنَآ إِن كُنتُمۡ صَٰدِقِينَ
ākāśagaḷa hāgū bhūmiya ādhipatyavu allāhanigē sēride. Antima kṣaṇavu bandu biṭṭa dina mithyavādigaḷu naṣṭa anubhavisuvaru
Surah Al-Jathiya, Verse 25
قُلِ ٱللَّهُ يُحۡيِيكُمۡ ثُمَّ يُمِيتُكُمۡ ثُمَّ يَجۡمَعُكُمۡ إِلَىٰ يَوۡمِ ٱلۡقِيَٰمَةِ لَا رَيۡبَ فِيهِ وَلَٰكِنَّ أَكۡثَرَ ٱلنَّاسِ لَا يَعۡلَمُونَ
andu nīvu, ella samudāyagaḷu moṇakālūri biddiruvudannu kāṇuviri. (Andu) pratiyondu samudāyavannū adara karmagaḷa dākhaleya kaḍege kareyalāguvudu. (Mattu hēḷalāguvudu;) indu nimage nīvu māḍuttidda karmagaḷa pratiphala sigalide
Surah Al-Jathiya, Verse 26
وَلِلَّهِ مُلۡكُ ٱلسَّمَٰوَٰتِ وَٱلۡأَرۡضِۚ وَيَوۡمَ تَقُومُ ٱلسَّاعَةُ يَوۡمَئِذٖ يَخۡسَرُ ٱلۡمُبۡطِلُونَ
idu nim'ma kuritu satyavannē hēḷuva nam'ma dākhale. Nīvu māḍuttidda ellavannū nāvu baresiḍuttiddevu
Surah Al-Jathiya, Verse 27
وَتَرَىٰ كُلَّ أُمَّةٖ جَاثِيَةٗۚ كُلُّ أُمَّةٖ تُدۡعَىٰٓ إِلَىٰ كِتَٰبِهَا ٱلۡيَوۡمَ تُجۡزَوۡنَ مَا كُنتُمۡ تَعۡمَلُونَ
viśvāsigaḷāgiddavarannu hāgū satkarmagaḷannu māḍuttiddavarannu avara oḍeyanu tanna kr̥peyoḷage sērisuvanu. Iduvē spaṣṭa vijayavāgide
Surah Al-Jathiya, Verse 28
هَٰذَا كِتَٰبُنَا يَنطِقُ عَلَيۡكُم بِٱلۡحَقِّۚ إِنَّا كُنَّا نَسۡتَنسِخُ مَا كُنتُمۡ تَعۡمَلُونَ
atta dhikkārigaḷoḍane hēḷalāguvudu; nimage nanna vacanagaḷannu ōdi kēḷisalāgiralillavē? Ādare nīvu ahaṅkāra tōridiri mattu nīvu aparādhigaḷāgiddiri
Surah Al-Jathiya, Verse 29
فَأَمَّا ٱلَّذِينَ ءَامَنُواْ وَعَمِلُواْ ٱلصَّـٰلِحَٰتِ فَيُدۡخِلُهُمۡ رَبُّهُمۡ فِي رَحۡمَتِهِۦۚ ذَٰلِكَ هُوَ ٱلۡفَوۡزُ ٱلۡمُبِينُ
‘‘allāhana vāgdānavu khaṇḍita satyavāgide mattu antima kṣaṇavu baruvudaralli sandēhavilla endu (nim'māḍane) hēḷalādāga nīvu, – antima ghaḷige andarēnendu namagēnū tiḷiyadu, nāvu adannu kēvala ondu bhrame endu parigaṇisuttēve mattu nāvantu nambuvavaralla – ennuttiddiri’’
Surah Al-Jathiya, Verse 30
وَأَمَّا ٱلَّذِينَ كَفَرُوٓاْ أَفَلَمۡ تَكُنۡ ءَايَٰتِي تُتۡلَىٰ عَلَيۡكُمۡ فَٱسۡتَكۡبَرۡتُمۡ وَكُنتُمۡ قَوۡمٗا مُّجۡرِمِينَ
avaru māḍidda pāpakr̥tyagaḷu avara munde prakaṭavāgi biḍuvavu mattu yāvudannu avaru gēli māḍuttiddarō aduvē (ā śikṣeyē) avarannu āvarisikoḷḷuvudu
Surah Al-Jathiya, Verse 31
وَإِذَا قِيلَ إِنَّ وَعۡدَ ٱللَّهِ حَقّٞ وَٱلسَّاعَةُ لَا رَيۡبَ فِيهَا قُلۡتُم مَّا نَدۡرِي مَا ٱلسَّاعَةُ إِن نَّظُنُّ إِلَّا ظَنّٗا وَمَا نَحۡنُ بِمُسۡتَيۡقِنِينَ
mattu avaroḍane hēḷalāguvudu; ‘‘nīvu ī dinada bhēṭiyannu maretiddante indu nāvu nim'mannu maretu biṭṭiruvevu. Narakavē nim'ma neleyāgide mattu nimage sahāyakaru yārū illa’’
Surah Al-Jathiya, Verse 32
وَبَدَا لَهُمۡ سَيِّـَٔاتُ مَا عَمِلُواْ وَحَاقَ بِهِم مَّا كَانُواْ بِهِۦ يَسۡتَهۡزِءُونَ
‘‘Idēkendare, nīvu allāhana vacanagaḷannu gēli māḍuttiddiri mattu ihalōkada baduku nim'mannu mōsagoḷisittu’’. Indu avarige illinda hora hōgalikkū sādhyavilla mattu avanannu (allāhanannu) meccisalikkū avakāśavilla
Surah Al-Jathiya, Verse 33
وَقِيلَ ٱلۡيَوۡمَ نَنسَىٰكُمۡ كَمَا نَسِيتُمۡ لِقَآءَ يَوۡمِكُمۡ هَٰذَا وَمَأۡوَىٰكُمُ ٱلنَّارُ وَمَا لَكُم مِّن نَّـٰصِرِينَ
allāhanige kr̥tajñategaḷu. Avanē ākāśagaḷa oḍeyanū bhūmiya oḍeyanū sarva lōkagaḷa oḍeyanū āgiruvanu
Surah Al-Jathiya, Verse 34
ذَٰلِكُم بِأَنَّكُمُ ٱتَّخَذۡتُمۡ ءَايَٰتِ ٱللَّهِ هُزُوٗا وَغَرَّتۡكُمُ ٱلۡحَيَوٰةُ ٱلدُّنۡيَاۚ فَٱلۡيَوۡمَ لَا يُخۡرَجُونَ مِنۡهَا وَلَا هُمۡ يُسۡتَعۡتَبُونَ
ākāśagaḷallū bhūmiyallū hirimeyu avanigē sēride. Avanu prabalanū yuktivantanū āgiddāne
Surah Al-Jathiya, Verse 35
فَلِلَّهِ ٱلۡحَمۡدُ رَبِّ ٱلسَّمَٰوَٰتِ وَرَبِّ ٱلۡأَرۡضِ رَبِّ ٱلۡعَٰلَمِينَ
hā mīm
Surah Al-Jathiya, Verse 36
وَلَهُ ٱلۡكِبۡرِيَآءُ فِي ٱلسَّمَٰوَٰتِ وَٱلۡأَرۡضِۖ وَهُوَ ٱلۡعَزِيزُ ٱلۡحَكِيمُ
idu, mahā prabalanū yuktivantanū āgiruvātana kaḍeyinda iḷisikoḍalāgiruva grantha
Surah Al-Jathiya, Verse 37