UAE Prayer Times

  • Dubai
  • Abu Dhabi
  • Sharjah
  • Ajman
  • Fujairah
  • Umm Al Quwain
  • Ras Al Khaimah
  • Quran Translations

Surah Ar-Room - Tajik Translation by Khoja Mirov


الٓمٓ

Alif, Aom, Mim
Surah Ar-Room, Verse 1


غُلِبَتِ ٱلرُّومُ

Rumijon şikast xūrdand, az dasti forsijon
Surah Ar-Room, Verse 2


فِيٓ أَدۡنَى ٱلۡأَرۡضِ وَهُم مِّنۢ بَعۡدِ غَلَبِهِمۡ سَيَغۡلِبُونَ

dar nazdiktarin sarzamin, vale onho ʙa'd az şikastaşon ʙa zudī ƣoliʙ xohand şud
Surah Ar-Room, Verse 3


فِي بِضۡعِ سِنِينَۗ لِلَّهِ ٱلۡأَمۡرُ مِن قَبۡلُ وَمِنۢ بَعۡدُۚ وَيَوۡمَئِذٖ يَفۡرَحُ ٱلۡمُؤۡمِنُونَ

dar muddati cand sole. Peş az in pirūzī va pas az in pirūzī farmon az oni Alloh ast. Va on rūz, ki rumijon ƣoliʙ şavand, mu'minon şodmon meşavand
Surah Ar-Room, Verse 4


بِنَصۡرِ ٱللَّهِۚ يَنصُرُ مَن يَشَآءُۖ وَهُوَ ٱلۡعَزِيزُ ٱلرَّحِيمُ

ʙa saʙaʙi jorii Alloh. Alloh har kasro, ki ʙixohad, jorī mekunad, va har kasro, ki ʙixohad xor mekunad va Ū pirūzmand ast, maƣluʙ nameşavad va mehruʙon ast ʙa ʙandagoni mū'mini xud
Surah Ar-Room, Verse 5


وَعۡدَ ٱللَّهِۖ لَا يُخۡلِفُ ٱللَّهُ وَعۡدَهُۥ وَلَٰكِنَّ أَكۡثَرَ ٱلنَّاسِ لَا يَعۡلَمُونَ

Alloh ʙa mū'minon pirūzii rumijon ʙar forsijonro va'dai qat'ī dodaast va Alloh va'daşro xilof namekunad, vale ʙisjorii mardumon (kofironi Makka) namedonand, ki va'dai Alloh haq ast
Surah Ar-Room, Verse 6


يَعۡلَمُونَ ظَٰهِرٗا مِّنَ ٱلۡحَيَوٰةِ ٱلدُّنۡيَا وَهُمۡ عَنِ ٱلۡأٓخِرَةِ هُمۡ غَٰفِلُونَ

Onho faqat ʙa zohiri zindagii dunjo va oroişi on ogohand va az umuri oxirat ʙexaʙarand
Surah Ar-Room, Verse 7


أَوَلَمۡ يَتَفَكَّرُواْ فِيٓ أَنفُسِهِمۗ مَّا خَلَقَ ٱللَّهُ ٱلسَّمَٰوَٰتِ وَٱلۡأَرۡضَ وَمَا بَيۡنَهُمَآ إِلَّا بِٱلۡحَقِّ وَأَجَلٖ مُّسَمّٗىۗ وَإِنَّ كَثِيرٗا مِّنَ ٱلنَّاسِ بِلِقَآيِٕ رَبِّهِمۡ لَكَٰفِرُونَ

Ojo kasone, ki ʙa didori Alloh imon nadorand va pajomʙaronaşro ʙovar nadorand, dar xudaşon andeşa nakardaand, ki Alloh osmonhovu zaminro va har cī dar mijoni onhost, çuz ʙa haq va to zamoni muajjane, naofaridaast? Va haroina, ʙisjore az mardum ʙa didori Parvardigoraşon imon nadorand
Surah Ar-Room, Verse 8


أَوَلَمۡ يَسِيرُواْ فِي ٱلۡأَرۡضِ فَيَنظُرُواْ كَيۡفَ كَانَ عَٰقِبَةُ ٱلَّذِينَ مِن قَبۡلِهِمۡۚ كَانُوٓاْ أَشَدَّ مِنۡهُمۡ قُوَّةٗ وَأَثَارُواْ ٱلۡأَرۡضَ وَعَمَرُوهَآ أَكۡثَرَ مِمَّا عَمَرُوهَا وَجَآءَتۡهُمۡ رُسُلُهُم بِٱلۡبَيِّنَٰتِۖ فَمَا كَانَ ٱللَّهُ لِيَظۡلِمَهُمۡ وَلَٰكِن كَانُوٓاْ أَنفُسَهُمۡ يَظۡلِمُونَ

Ojo in kofironi az oxirat ʙexaʙar dar zamin nagaştaand, to ʙingarand, ki oqiʙati kasone, ki peş az onho ʙudand, cī guna ʙudaast? Onho dar çism ʙase nerumandtar az onho ʙudand va zaminro şudgor kardand va dar on ziroatho koştand va ʙeş az on ci inho (ahli Makka) oʙodaş kardaand, onro oʙod soxtaand, vale imorathoi onho va umri darozaşon ʙa onho foidae nakard. Va pajomʙaronaşon ʙo mū'çizaho ʙa sūjaşon omadand, vale ʙo vuçudi in, onho imon najovardand, pas Alloh ʙar onho sitam nakardaast, ʙalki onho ʙo şirku ma'sijati xud dar haqqi xeş sitam mekardand
Surah Ar-Room, Verse 9


ثُمَّ كَانَ عَٰقِبَةَ ٱلَّذِينَ أَسَـٰٓـُٔواْ ٱلسُّوٓأَىٰٓ أَن كَذَّبُواْ بِـَٔايَٰتِ ٱللَّهِ وَكَانُواْ بِهَا يَسۡتَهۡزِءُونَ

Sipas oqiʙati on kasone, ki korhoi ʙad kardand, ʙadtar şud. Zero inho ojoti Allohro durūƣ ʙarovardand va onro ʙa masxara megiriftand
Surah Ar-Room, Verse 10


ٱللَّهُ يَبۡدَؤُاْ ٱلۡخَلۡقَ ثُمَّ يُعِيدُهُۥ ثُمَّ إِلَيۡهِ تُرۡجَعُونَ

Alloh ofarinişi mavçudotro oƣoz mekunad, sipas onro duʙora ʙar megardonad, on goh hama xalq ʙa sūi Ū ʙozgardonida meşaved, pas nekūkoronro ʙa saʙaʙi nekūkoriaşon va ʙadkoronro dar ʙaroʙari ʙadkoriaşon çazoi munosiʙ medihad
Surah Ar-Room, Verse 11


وَيَوۡمَ تَقُومُ ٱلسَّاعَةُ يُبۡلِسُ ٱلۡمُجۡرِمُونَ

Va rūze, ki qijomat ʙarpo şavad, gunahkoron on rūz, ʙaroi naçot joftanaşon az azoʙ hajratzadavu noumed ʙimonand
Surah Ar-Room, Verse 12


وَلَمۡ يَكُن لَّهُم مِّن شُرَكَآئِهِمۡ شُفَعَـٰٓؤُاْ وَكَانُواْ بِشُرَكَآئِهِمۡ كَٰفِرِينَ

Va ʙaroi on muşrikon az ma'ʙudonaşon, ki onhoro dar dunjo ʙa çoi Alloh iʙodat kardaand, heç şafoatkunandae naxohad ʙud va xud nisʙat ʙa ma'ʙudonaşon ʙovar nadorand, ʙalki dar in vaqt ma'ʙudonaşon az onho ʙezorī meçūjand va onho niz az ma'ʙudonaşon ʙezorī meçūjand
Surah Ar-Room, Verse 13


وَيَوۡمَ تَقُومُ ٱلسَّاعَةُ يَوۡمَئِذٖ يَتَفَرَّقُونَ

Va rūze, ki qijomat ʙarpo şavad, dar on rūz ahli imon va ahli kufr az jakdigar çudo şavand
Surah Ar-Room, Verse 14


فَأَمَّا ٱلَّذِينَ ءَامَنُواْ وَعَمِلُواْ ٱلصَّـٰلِحَٰتِ فَهُمۡ فِي رَوۡضَةٖ يُحۡبَرُونَ

Ammo onhoe, ki imon ovardaand va korhoi şoista kardaand, pas, onho dar ʙoƣhoi çannat dar şodī va sarxuşī mavridi ikrom va in'om qaror megirand
Surah Ar-Room, Verse 15


وَأَمَّا ٱلَّذِينَ كَفَرُواْ وَكَذَّبُواْ بِـَٔايَٰتِنَا وَلِقَآيِٕ ٱلۡأٓخِرَةِ فَأُوْلَـٰٓئِكَ فِي ٱلۡعَذَابِ مُحۡضَرُونَ

Va ammo kasone, ki kufr varzidaand va ojoti Moro, ki pajomʙaron ʙarojaşon ovarda ʙudand va didori oxiratro durūƣ ʙarovardaand va inkor kardaand, pas ʙa saʙaʙi imon najovardanaşon dar dunjo on gurūh dar azoʙi doimī hozir soxta meşavand
Surah Ar-Room, Verse 16


فَسُبۡحَٰنَ ٱللَّهِ حِينَ تُمۡسُونَ وَحِينَ تُصۡبِحُونَ

Pas, ej mū'minon, hangomi şomu suʙh Allohro ʙa pokī jod kuned
Surah Ar-Room, Verse 17


وَلَهُ ٱلۡحَمۡدُ فِي ٱلسَّمَٰوَٰتِ وَٱلۡأَرۡضِ وَعَشِيّٗا وَحِينَ تُظۡهِرُونَ

Va siposu sitoiş Ūrost dar osmonhovu zamin, hangomi asr va ʙa hangome ki ʙa nimrūz merased
Surah Ar-Room, Verse 18


يُخۡرِجُ ٱلۡحَيَّ مِنَ ٱلۡمَيِّتِ وَيُخۡرِجُ ٱلۡمَيِّتَ مِنَ ٱلۡحَيِّ وَيُحۡيِ ٱلۡأَرۡضَ بَعۡدَ مَوۡتِهَاۚ وَكَذَٰلِكَ تُخۡرَجُونَ

Alloh taolo zindaro az murda ʙerun meorad (ʙa monandi ʙerun ovardani inson az nutfa va ʙerun ovardani cūça az tuxm) va murdaro az zinda (ʙa monandi ʙerun ovardani nutfa az inson va ʙerun ovardani tuxm az cūça.) Va zaminro pas az murdanaş zinda mesozad va şumo niz incunin az qaʙrho ʙaroi hisoʙu kitoʙ ʙerun karda meşaved
Surah Ar-Room, Verse 19


وَمِنۡ ءَايَٰتِهِۦٓ أَنۡ خَلَقَكُم مِّن تُرَابٖ ثُمَّ إِذَآ أَنتُم بَشَرٞ تَنتَشِرُونَ

Va jake az nişonahoi ʙuzurg va kamoli qudrati Alloh in ast, ki padari şumo Odam (alajhissalomro) az xok ʙijofarid, to on goh insonhoi zijode şuded va ʙa har sū parokanda gaşted
Surah Ar-Room, Verse 20


وَمِنۡ ءَايَٰتِهِۦٓ أَنۡ خَلَقَ لَكُم مِّنۡ أَنفُسِكُمۡ أَزۡوَٰجٗا لِّتَسۡكُنُوٓاْ إِلَيۡهَا وَجَعَلَ بَيۡنَكُم مَّوَدَّةٗ وَرَحۡمَةًۚ إِنَّ فِي ذَٰلِكَ لَأٓيَٰتٖ لِّقَوۡمٖ يَتَفَكَّرُونَ

Va az nişonahoi dalolatkunanda ʙar ʙuzurgii Ū va kamoli qudrataş on ast, ki ʙarojaton az çinsi xudaton hamsarone ofarid, to ʙo onho oromiş joʙed va mijoni şumo dūstivu mehruʙonī nihod. Alʙatta, dar in ofariniş iʙrathoest dalolatkunanda ʙar qudrati Alloh va jagonagii Ū ʙaroi mardume, ki meandeşand
Surah Ar-Room, Verse 21


وَمِنۡ ءَايَٰتِهِۦ خَلۡقُ ٱلسَّمَٰوَٰتِ وَٱلۡأَرۡضِ وَٱخۡتِلَٰفُ أَلۡسِنَتِكُمۡ وَأَلۡوَٰنِكُمۡۚ إِنَّ فِي ذَٰلِكَ لَأٓيَٰتٖ لِّلۡعَٰلِمِينَ

Va az nişonahoi dalolatkunanda ʙar ʙuzurgī va kamoli qudrati Ū ofarinişi osmonhovu zamin va gunogunii zaʙonhovu ranghojaton ast. Beşak, dar in amr niz ʙaroi donişvaron iʙrathoest
Surah Ar-Room, Verse 22


وَمِنۡ ءَايَٰتِهِۦ مَنَامُكُم بِٱلَّيۡلِ وَٱلنَّهَارِ وَٱبۡتِغَآؤُكُم مِّن فَضۡلِهِۦٓۚ إِنَّ فِي ذَٰلِكَ لَأٓيَٰتٖ لِّقَوۡمٖ يَسۡمَعُونَ

Va az nişonahoi dalolatkunanda ʙar ʙuzurgī va kamoli qudarati Ū xoʙidani şumost dar şaʙu rūz ʙaroi istirohat va talaʙi rizqu rūzii şumo az fazli Ūst. Alʙatta, dar in amr iʙrathoest ʙaroi mardume, ki meşunavand
Surah Ar-Room, Verse 23


وَمِنۡ ءَايَٰتِهِۦ يُرِيكُمُ ٱلۡبَرۡقَ خَوۡفٗا وَطَمَعٗا وَيُنَزِّلُ مِنَ ٱلسَّمَآءِ مَآءٗ فَيُحۡيِۦ بِهِ ٱلۡأَرۡضَ بَعۡدَ مَوۡتِهَآۚ إِنَّ فِي ذَٰلِكَ لَأٓيَٰتٖ لِّقَوۡمٖ يَعۡقِلُونَ

Va az nişonahoi dalolatkunanda ʙar ʙuzurgī va kamoli qudrati Ū, ki ʙarqro ʙaroi tarsonidan va umedvor soxtan ʙa şumo nişon medihad. Va az osmon ʙoron mefiristad, pas zamini murdaro ʙo on zinda mesozad. Alʙatta, dar in iʙrathoest dalolatkunanda ʙar kamoli qudrat va hikmat va ehsoni Ū ʙaroi kasone, ki ʙa aql darmejoʙand
Surah Ar-Room, Verse 24


وَمِنۡ ءَايَٰتِهِۦٓ أَن تَقُومَ ٱلسَّمَآءُ وَٱلۡأَرۡضُ بِأَمۡرِهِۦۚ ثُمَّ إِذَا دَعَاكُمۡ دَعۡوَةٗ مِّنَ ٱلۡأَرۡضِ إِذَآ أَنتُمۡ تَخۡرُجُونَ

Va az nişonahoi dalolatkunanda ʙar ʙuzurgī va kamoli qudrati Ū, ki osmonu zamin ʙa farmoni Ū ʙarpojand. Pas, na ʙa çunʙiş darojand va na osmon ʙar zamin aftad. Sipas Alloh taolo şumoro az zamin ʙo nidoe faro mexonad va şumo, nogahon, ʙa şitoʙ az zamin ʙerun meoed
Surah Ar-Room, Verse 25


وَلَهُۥ مَن فِي ٱلسَّمَٰوَٰتِ وَٱلۡأَرۡضِۖ كُلّٞ لَّهُۥ قَٰنِتُونَ

Az oni Ūst har cī dar osmonhovu zamin ast; az fariştagon, inson, çin, hajvon, naʙotot va çimodot va hama farmonʙardori Ū hastand
Surah Ar-Room, Verse 26


وَهُوَ ٱلَّذِي يَبۡدَؤُاْ ٱلۡخَلۡقَ ثُمَّ يُعِيدُهُۥ وَهُوَ أَهۡوَنُ عَلَيۡهِۚ وَلَهُ ٱلۡمَثَلُ ٱلۡأَعۡلَىٰ فِي ٱلسَّمَٰوَٰتِ وَٱلۡأَرۡضِۚ وَهُوَ ٱلۡعَزِيزُ ٱلۡحَكِيمُ

Va Ūst, ki ofarinişro oƣoz mekunad, sipas onhoro pas az marg zinda ʙozmegardonad. Va in kor ʙar Ū osontar ast. Ba ʙolotarin masal dar osmonho va zamin az oni Ūst heç ciz monandi Ū nest va Ū şunavovu ʙinost va Ū tavonost, ki hargiz maƣluʙ nameşavad va dar guftoru korhojaş va tadʙiri umuri xalqaş ʙo hikmat ast
Surah Ar-Room, Verse 27


ضَرَبَ لَكُم مَّثَلٗا مِّنۡ أَنفُسِكُمۡۖ هَل لَّكُم مِّن مَّا مَلَكَتۡ أَيۡمَٰنُكُم مِّن شُرَكَآءَ فِي مَا رَزَقۡنَٰكُمۡ فَأَنتُمۡ فِيهِ سَوَآءٞ تَخَافُونَهُمۡ كَخِيفَتِكُمۡ أَنفُسَكُمۡۚ كَذَٰلِكَ نُفَصِّلُ ٱلۡأٓيَٰتِ لِقَوۡمٖ يَعۡقِلُونَ

Alloh ʙarojaton ej muşrikon, az xudaton masale zadaast: Ojo ʙandagonaton (ƣulomonaton) dar on cī ʙa şumo rizqu rūzī dodaem, ʙo şumo şarik hastand, to şumo dar on ʙaroʙar ʙoşed, hamon guna, ki şumo az şarikoni ozodi xud ʙim dored, az onho ham ʙim doşta ʙoşed?! Haqiqatan, hargiz şumo ʙa in taqsimot rozī nameşaved, pas, cī guna rozī meşaved, ki ʙaroi Alloh kasero az maxluqaş şarik meored. Incunin ojotro ʙaroi gurūhe, ki xirad mevarzand, ʙa ravşanī ʙajon mekunem
Surah Ar-Room, Verse 28


بَلِ ٱتَّبَعَ ٱلَّذِينَ ظَلَمُوٓاْ أَهۡوَآءَهُم بِغَيۡرِ عِلۡمٖۖ فَمَن يَهۡدِي مَنۡ أَضَلَّ ٱللَّهُۖ وَمَا لَهُم مِّن نَّـٰصِرِينَ

Balki, sitamkoron ʙe heç donişe az havoi nafsi xud ʙa padaronaşon pajravī kardaand va onhoro dar çahlu gumrohī hamşarikī namudaand. Onhoro, ki Alloh gumroh kardaast, cī kase hidojat mekunad? Onhoro heç joridihandae nest, ki az azoʙi Alloh naçotaşon dihad
Surah Ar-Room, Verse 29


فَأَقِمۡ وَجۡهَكَ لِلدِّينِ حَنِيفٗاۚ فِطۡرَتَ ٱللَّهِ ٱلَّتِي فَطَرَ ٱلنَّاسَ عَلَيۡهَاۚ لَا تَبۡدِيلَ لِخَلۡقِ ٱللَّهِۚ ذَٰلِكَ ٱلدِّينُ ٱلۡقَيِّمُ وَلَٰكِنَّ أَكۡثَرَ ٱلنَّاسِ لَا يَعۡلَمُونَ

Pas ej Rasul, xud va pajravoni tu rūji xudro ʙa haqgaroī va ixlos ʙa sūi din ʙigardoned. Va hameşa pojdor ʙoş ʙar in dini islom, ki in fitrati ilohī ast, ki Alloh taolo mardumro ʙar on ofaridaast. Digargunī dar ofarinişi Alloh nest. In ast dini ustuvor, ki ʙa rohi mustaqim va ʙa sūi xuşnudii Parvardigori çahonijon va çannati Ū roh menamojad, vale aksari mardum in haqiqatro namedonand, ki dini haq Islom ast, na digar dinho
Surah Ar-Room, Verse 30


۞مُنِيبِينَ إِلَيۡهِ وَٱتَّقُوهُ وَأَقِيمُواْ ٱلصَّلَوٰةَ وَلَا تَكُونُواْ مِنَ ٱلۡمُشۡرِكِينَ

Ba sūi Alloh ʙo tavʙa va ixlosu amal ʙozgarded va az Ū ʙitarsed ʙo ançom dodani amrhojaş va dur ʙudan az nofarmonihojaş va namozro ʙo arkon, voçiʙot va şarthojaş ʙarpo dored va az gurūhi muşrikon maʙoşed, ki ʙaroi Ū şarik meovarand
Surah Ar-Room, Verse 31


مِنَ ٱلَّذِينَ فَرَّقُواْ دِينَهُمۡ وَكَانُواْ شِيَعٗاۖ كُلُّ حِزۡبِۭ بِمَا لَدَيۡهِمۡ فَرِحُونَ

Maʙoşed az kasone, ki dinaşonro parokanda soxta va gūruh gūruh şudand, har gūruhe ʙa on cī ki nazdi xud dorand, xursandand va mepindorand, ki onho ʙar haqand va digaron nohaq
Surah Ar-Room, Verse 32


وَإِذَا مَسَّ ٱلنَّاسَ ضُرّٞ دَعَوۡاْ رَبَّهُم مُّنِيبِينَ إِلَيۡهِ ثُمَّ إِذَآ أَذَاقَهُم مِّنۡهُ رَحۡمَةً إِذَا فَرِيقٞ مِّنۡهُم بِرَبِّهِمۡ يُشۡرِكُونَ

Va har zamone ʙa mardum ranç va zijone ʙirasad, ʙo ixlos Parvardigoraşonro duovu iltiço kunand va tavʙakunon ʙa sūi Ū ʙozmegardand. Sipas cun rahmati xeş ʙa onho ʙicaşonad, ongoh gurūhe az onon ʙori digar ʙa Parvardigoraşon şirk meovarand
Surah Ar-Room, Verse 33


لِيَكۡفُرُواْ بِمَآ ءَاتَيۡنَٰهُمۡۚ فَتَمَتَّعُواْ فَسَوۡفَ تَعۡلَمُونَ

Oqiʙat ne'matero, ki ʙa onho dodaem, noşukrī kunand. Pas, dar dunjo andake az faroxdastī va vase'gii rizq ʙahramand şaved. Ej muşrikon, ʙa zudī xohed donist, ci azoʙe şumoro dar oxirat intizor ast
Surah Ar-Room, Verse 34


أَمۡ أَنزَلۡنَا عَلَيۡهِمۡ سُلۡطَٰنٗا فَهُوَ يَتَكَلَّمُ بِمَا كَانُواْ بِهِۦ يُشۡرِكُونَ

Ojo ʙurhon va dalele ʙar onho nozil kardem, pas on dalel az cize, ki ʙo Alloh şarik mesozand, suxan megūjad
Surah Ar-Room, Verse 35


وَإِذَآ أَذَقۡنَا ٱلنَّاسَ رَحۡمَةٗ فَرِحُواْ بِهَاۖ وَإِن تُصِبۡهُمۡ سَيِّئَةُۢ بِمَا قَدَّمَتۡ أَيۡدِيهِمۡ إِذَا هُمۡ يَقۡنَطُونَ

Cun ʙa mardum rahmate ʙicaşonem, şodmon meşavand ʙo sarmastī va gardankaşī va cun ʙa saʙaʙi korhoe, ki kardaand, rançe, jo kamʙaƣalī, jo qahtī, jo ʙemorj ʙar onho rasad, nogoh onon ma'jus va noumed megardand
Surah Ar-Room, Verse 36


أَوَلَمۡ يَرَوۡاْ أَنَّ ٱللَّهَ يَبۡسُطُ ٱلرِّزۡقَ لِمَن يَشَآءُ وَيَقۡدِرُۚ إِنَّ فِي ذَٰلِكَ لَأٓيَٰتٖ لِّقَوۡمٖ يُؤۡمِنُونَ

Ojo nadidaand, ki Alloh rizqi har kasro, ki ʙixohad, ʙaroi imtihon kardan farovon mekunad va ʙaroi har kase, ki ʙixohad ʙaroi ozmoiş kardan tang va kam megardonad? Alʙatta, dar in farovonī va tangii ne'mat iʙrathoest ʙaroi mardume, ki imon meovarand
Surah Ar-Room, Verse 37


فَـَٔاتِ ذَا ٱلۡقُرۡبَىٰ حَقَّهُۥ وَٱلۡمِسۡكِينَ وَٱبۡنَ ٱلسَّبِيلِۚ ذَٰلِكَ خَيۡرٞ لِّلَّذِينَ يُرِيدُونَ وَجۡهَ ٱللَّهِۖ وَأُوْلَـٰٓئِكَ هُمُ ٱلۡمُفۡلِحُونَ

Pas ej mū'min, haqqi xeşovandon, miskin va dar roh mondaro ado kun. In ʙehtar ast ʙaroi kasone, ki xuşnudii Allohro meçūjand va inhoand, ki az azoʙ naçotjoftagonand
Surah Ar-Room, Verse 38


وَمَآ ءَاتَيۡتُم مِّن رِّبٗا لِّيَرۡبُوَاْ فِيٓ أَمۡوَٰلِ ٱلنَّاسِ فَلَا يَرۡبُواْ عِندَ ٱللَّهِۖ وَمَآ ءَاتَيۡتُم مِّن زَكَوٰةٖ تُرِيدُونَ وَجۡهَ ٱللَّهِ فَأُوْلَـٰٓئِكَ هُمُ ٱلۡمُضۡعِفُونَ

Va on mole, ki ʙa qasdi riʙo medihed, to foidai şumo az moli mardum ʙiafzojad, pas nazdi Alloh heç naafzojad va mole, ki ʙaroi xuşnudii Alloh az ʙoʙi zakotu sadaqa medihed, ʙarakati on ʙiafzojad. Kasone, ki cunin kunand, pas inho, podoşi ducand dorand
Surah Ar-Room, Verse 39


ٱللَّهُ ٱلَّذِي خَلَقَكُمۡ ثُمَّ رَزَقَكُمۡ ثُمَّ يُمِيتُكُمۡ ثُمَّ يُحۡيِيكُمۡۖ هَلۡ مِن شُرَكَآئِكُم مَّن يَفۡعَلُ مِن ذَٰلِكُم مِّن شَيۡءٖۚ سُبۡحَٰنَهُۥ وَتَعَٰلَىٰ عَمَّا يُشۡرِكُونَ

Alloh Zotest, ki şumoro ʙijofarid, sipas rizq dod, sipas memironad, sipas duʙora zinda mekunad. Ojo kasonero, ki şariki Alloh mesozed, heç az in korho tavonand ançom dod? Alloh taolo pok ast va az har cī ʙarojaş şarik meovarand, ʙolotar ast
Surah Ar-Room, Verse 40


ظَهَرَ ٱلۡفَسَادُ فِي ٱلۡبَرِّ وَٱلۡبَحۡرِ بِمَا كَسَبَتۡ أَيۡدِي ٱلنَّاسِ لِيُذِيقَهُم بَعۡضَ ٱلَّذِي عَمِلُواْ لَعَلَّهُمۡ يَرۡجِعُونَ

Ba saʙaʙi a'moli mardum fasod dar xuşkivu darjo oşkor şud, to ʙa onho çazoi ʙa'ze az korhojaşonro, ki dar Dunjo karda ʙudand, ʙicaşonad, şojad ki onho az gunohonaşon tavʙa karda ʙozgardand
Surah Ar-Room, Verse 41


قُلۡ سِيرُواْ فِي ٱلۡأَرۡضِ فَٱنظُرُواْ كَيۡفَ كَانَ عَٰقِبَةُ ٱلَّذِينَ مِن قَبۡلُۚ كَانَ أَكۡثَرُهُم مُّشۡرِكِينَ

Ej Pajomʙar, ʙa duruƣʙarovardagoni risolatat ʙigū: «Dar zamin ʙigarded va ʙa caşmi iʙrat ʙingared, ki oqiʙati kori peşinijon, (monandi qavmi Nūh, Od va Samud) ki aksari onho az muşrikon ʙudand, cī guna ʙudaast»
Surah Ar-Room, Verse 42


فَأَقِمۡ وَجۡهَكَ لِلدِّينِ ٱلۡقَيِّمِ مِن قَبۡلِ أَن يَأۡتِيَ يَوۡمٞ لَّا مَرَدَّ لَهُۥ مِنَ ٱللَّهِۖ يَوۡمَئِذٖ يَصَّدَّعُونَ

Pas, ʙa dini durustu pojdor, ki hamono Islom ast, rūj ʙigardon ʙo ançom dodani amrhojaş va dur ʙudan az nofarmonihojaş va peş az on ki rūzi qijomat faro rasad, ki radkardanaşro heç kas natavonad. Dar on rūz mardum ʙa gūruhho taqsim meşavand, to a'moli xeşro ʙuʙinand
Surah Ar-Room, Verse 43


مَن كَفَرَ فَعَلَيۡهِ كُفۡرُهُۥۖ وَمَنۡ عَمِلَ صَٰلِحٗا فَلِأَنفُسِهِمۡ يَمۡهَدُونَ

Kasone, ki kofir ʙoşand, kufraşon ʙa zijonaşon ʙoşad va onho, ki kore şoista karda ʙoşand, pas, ʙaroi xud podoşi nekū omoda kardaand
Surah Ar-Room, Verse 44


لِيَجۡزِيَ ٱلَّذِينَ ءَامَنُواْ وَعَمِلُواْ ٱلصَّـٰلِحَٰتِ مِن فَضۡلِهِۦٓۚ إِنَّهُۥ لَا يُحِبُّ ٱلۡكَٰفِرِينَ

to kasonero, ki imon ʙa Alloh va rasulaş ovardaand va korhoi şoista kardaand, az fazli xud podoş dihad. Ba tahqiq, Alloh kofironro dūst namedorad
Surah Ar-Room, Verse 45


وَمِنۡ ءَايَٰتِهِۦٓ أَن يُرۡسِلَ ٱلرِّيَاحَ مُبَشِّرَٰتٖ وَلِيُذِيقَكُم مِّن رَّحۡمَتِهِۦ وَلِتَجۡرِيَ ٱلۡفُلۡكُ بِأَمۡرِهِۦ وَلِتَبۡتَغُواْ مِن فَضۡلِهِۦ وَلَعَلَّكُمۡ تَشۡكُرُونَ

Va az nişonahoi dalolatkunanda ʙar ʙuzurgii qudrati Ū on ast, ki ʙodhoi muƶdadihandaro mefiristad, to rahmati Xudro ʙa şumo, ki hamono ʙoron, farovonī, sarsaʙzj ast, ʙirasonad va to kiştiho ʙa farmoni Ū ravon ʙoşand va az fazli Ū rūzī ʙiçūed. Boşad, ki şukr gūed va Ūro ʙa jagonagī parastiş kuned
Surah Ar-Room, Verse 46


وَلَقَدۡ أَرۡسَلۡنَا مِن قَبۡلِكَ رُسُلًا إِلَىٰ قَوۡمِهِمۡ فَجَآءُوهُم بِٱلۡبَيِّنَٰتِ فَٱنتَقَمۡنَا مِنَ ٱلَّذِينَ أَجۡرَمُواْۖ وَكَانَ حَقًّا عَلَيۡنَا نَصۡرُ ٱلۡمُؤۡمِنِينَ

Ba ʙa rostī, ej Rasul, peş az tu pajomʙaronero ʙa sūi qavmaşon ʙa unvoni ʙaşoratdihanda va ʙimdihanda firistodem. Onho ʙo mū'çizaho va dalelhoi ravşani xud nazdaşon omadand. Pas, Mo az kasone, ki gunoh kardand, intiqom giriftem va halokaşon soxtem va jorī dodani mū'minon ʙar ūhdai Mo ʙud. Incunin mekunem ʙo takziʙkunandagoni tu, modome, ki ʙar durūƣaşon pojdor ʙoşand va imon naorand
Surah Ar-Room, Verse 47


ٱللَّهُ ٱلَّذِي يُرۡسِلُ ٱلرِّيَٰحَ فَتُثِيرُ سَحَابٗا فَيَبۡسُطُهُۥ فِي ٱلسَّمَآءِ كَيۡفَ يَشَآءُ وَيَجۡعَلُهُۥ كِسَفٗا فَتَرَى ٱلۡوَدۡقَ يَخۡرُجُ مِنۡ خِلَٰلِهِۦۖ فَإِذَآ أَصَابَ بِهِۦ مَن يَشَآءُ مِنۡ عِبَادِهِۦٓ إِذَا هُمۡ يَسۡتَبۡشِرُونَ

Alloh Zotest, ki ʙodhoro mefiristad, to aʙrhoro ʙarangezad va cunonki xohad ʙar osmon pahnu pareşon kunad va onro porca - porca kunad, pas ʙinī, ki ʙoron az daruni aʙrho ʙerun meojad. Va cun ʙoronro ʙa har kī xohad az ʙandagonaş ʙirasonad, onho, şodmon şavand
Surah Ar-Room, Verse 48


وَإِن كَانُواْ مِن قَبۡلِ أَن يُنَزَّلَ عَلَيۡهِم مِّن قَبۡلِهِۦ لَمُبۡلِسِينَ

Va agarci peş az on ki ʙoron ʙar onho ʙiʙorad, noumed ʙudand
Surah Ar-Room, Verse 49


فَٱنظُرۡ إِلَىٰٓ ءَاثَٰرِ رَحۡمَتِ ٱللَّهِ كَيۡفَ يُحۡيِ ٱلۡأَرۡضَ بَعۡدَ مَوۡتِهَآۚ إِنَّ ذَٰلِكَ لَمُحۡيِ ٱلۡمَوۡتَىٰۖ وَهُوَ عَلَىٰ كُلِّ شَيۡءٖ قَدِيرٞ

Pas, ej nazarkunanda ʙa osori rahmati Alloh, ʙingar, ki cī guna zaminro pas az murdanaş zinda mekunad?! Dar haqiqat, Alloh, ʙeşak, zindakunandai murdagon ast va ʙa har kore tavonost va heç cize Ūro notavon karda nametavonad
Surah Ar-Room, Verse 50


وَلَئِنۡ أَرۡسَلۡنَا رِيحٗا فَرَأَوۡهُ مُصۡفَرّٗا لَّظَلُّواْ مِنۢ بَعۡدِهِۦ يَكۡفُرُونَ

Va agar ʙode ʙifiristem, ki ofatzo, garmu sūzon ʙoşad va kiştzorhoro zijon rasonad, pas on kiştzorhoro zardşuda ʙuʙinand, qatʹan, pas, az on hama nosipos meşavand
Surah Ar-Room, Verse 51


فَإِنَّكَ لَا تُسۡمِعُ ٱلۡمَوۡتَىٰ وَلَا تُسۡمِعُ ٱلصُّمَّ ٱلدُّعَآءَ إِذَا وَلَّوۡاْ مُدۡبِرِينَ

Ba tahqiq, tu ej Rasul, nametavonī suxanatro ʙa dili murdagon ʙişunavonī va nametavonī suxani haqro ʙa karon ʙişnavonī, hangome ki rūj ʙarmegardonand va meravand. Pas az imon najovardani muşrikon ƣamgin maʙoş, zero onho monandi karon va murdagon nameşunavand va pajxas ham namekunand, agarcande hozir ʙoşand, pas cī guna ast holi kasone, ki az tu rūj ʙarmegardonand va nazdi tu hozir nestand
Surah Ar-Room, Verse 52


وَمَآ أَنتَ بِهَٰدِ ٱلۡعُمۡيِ عَن ضَلَٰلَتِهِمۡۖ إِن تُسۡمِعُ إِلَّا مَن يُؤۡمِنُ بِـَٔايَٰتِنَا فَهُم مُّسۡلِمُونَ

Tu ej Rasul, hidojatkunandai noʙinojon az gumrohijaşon nestī. Tu sadojatro tanho ʙa gūşi kasone merasonī, ki ʙa ojoti Mo imon ovardaand, pas, onho farmonʙardorand
Surah Ar-Room, Verse 53


۞ٱللَّهُ ٱلَّذِي خَلَقَكُم مِّن ضَعۡفٖ ثُمَّ جَعَلَ مِنۢ بَعۡدِ ضَعۡفٖ قُوَّةٗ ثُمَّ جَعَلَ مِنۢ بَعۡدِ قُوَّةٖ ضَعۡفٗا وَشَيۡبَةٗۚ يَخۡلُقُ مَا يَشَآءُۚ وَهُوَ ٱلۡعَلِيمُ ٱلۡقَدِيرُ

Alloh Zotest, ki şumoro az notavonī (ja'ne, az nutfa) ʙijofarid va pas az notavonī nerūmand soxt, ki on çavonī ast, on goh pas az nerūmandī notavonivu pirī ovard. Har cī ʙixohad, meofarinad va Ū ʙa xalqaş donovu ʙar hama ciz tavonost
Surah Ar-Room, Verse 54


وَيَوۡمَ تَقُومُ ٱلسَّاعَةُ يُقۡسِمُ ٱلۡمُجۡرِمُونَ مَا لَبِثُواْ غَيۡرَ سَاعَةٖۚ كَذَٰلِكَ كَانُواْ يُؤۡفَكُونَ

Va rūze, ki qijomat ʙarpo şavad va hama az qaʙrhojaşon ʙarxezand, kofiron savgand xūrand, ki çuz lahzae dar dunjo naistodaand. Incunin az haqiqat va rohi haq ʙargardonida meşavand. Ja'ne, onho az fahmidani haqiqat va pajmudani rohi durust ʙozdoşta meşavand, ci tavre ki dar dunjo durūƣ meguftand
Surah Ar-Room, Verse 55


وَقَالَ ٱلَّذِينَ أُوتُواْ ٱلۡعِلۡمَ وَٱلۡإِيمَٰنَ لَقَدۡ لَبِثۡتُمۡ فِي كِتَٰبِ ٱللَّهِ إِلَىٰ يَوۡمِ ٱلۡبَعۡثِۖ فَهَٰذَا يَوۡمُ ٱلۡبَعۡثِ وَلَٰكِنَّكُمۡ كُنتُمۡ لَا تَعۡلَمُونَ

Onon, ki donişu imon doda şudaand; az fariştagon, pajomʙaron va mū'minon gūjand: Hamono şumo ej kofiron ʙar muvofiqi kitoʙi Alloh to rūzi qijomat dar gūr oramidaed va in rūzi qijomat ast, vale şumo namedonistaed haq ʙudani in rūzro
Surah Ar-Room, Verse 56


فَيَوۡمَئِذٖ لَّا يَنفَعُ ٱلَّذِينَ ظَلَمُواْ مَعۡذِرَتُهُمۡ وَلَا هُمۡ يُسۡتَعۡتَبُونَ

Pas, on rūz kasone, ki sitam kardand, uzrxohiaşon ʙa holaşon foidae nadihad va ʙa onho mūhlati tavʙa doda naxohad şud, ʙalki ʙa saʙaʙi ʙadiho va gunohonaşon azoʙ doda meşavand
Surah Ar-Room, Verse 57


وَلَقَدۡ ضَرَبۡنَا لِلنَّاسِ فِي هَٰذَا ٱلۡقُرۡءَانِ مِن كُلِّ مَثَلٖۚ وَلَئِن جِئۡتَهُم بِـَٔايَةٖ لَّيَقُولَنَّ ٱلَّذِينَ كَفَرُوٓاْ إِنۡ أَنتُمۡ إِلَّا مُبۡطِلُونَ

Va hamono Mo dar in Qur'on ʙaroi mardum har xuna masal ovardaem. Va ej Rasul, cun ojate ʙarojaşon ʙijovarī, ki dalolat ʙar haqiqati pajomʙarii tu mekunad, kofiron hatman xohand guft: «Şumo ʙehudagūjone ʙeş nested!»
Surah Ar-Room, Verse 58


كَذَٰلِكَ يَطۡبَعُ ٱللَّهُ عَلَىٰ قُلُوبِ ٱلَّذِينَ لَا يَعۡلَمُونَ

Incunin Alloh ʙa dilhoi kasone, ki namedonand haqiqati on ciro, ki ʙa sūjaşon ovardī; az iʙratho, ojot va ravşaniho, mūhr menihad
Surah Ar-Room, Verse 59


فَٱصۡبِرۡ إِنَّ وَعۡدَ ٱللَّهِ حَقّٞۖ وَلَا يَسۡتَخِفَّنَّكَ ٱلَّذِينَ لَا يُوقِنُونَ

Pas, saʙr kun, ej Rasul, az ozori qavmat, ki alʙatta, va'dai Alloh haq ast, ki turo ʙar onho pirūz megardonad. Va hargiz kasone, ki ʙa rūzi oxirat imoni jaqin nadorand, turo xaşmgin va saʙuksor nakunand
Surah Ar-Room, Verse 60


Author: Khoja Mirov


<< Surah 29
>> Surah 31

Tajik Translations by other Authors


Tajik Translation By Abdolmohammad Ayati
Tajik Translation By Abdolmohammad Ayati
Tajik Translation By Abdolmohammad Ayati
Tajik Translation By Khoja Mirov
Tajik Translation By Khoja Mirov
Tajik Translation By Khoja Mirov
Tajik Translation By Www.islamhouse.com
Tajik Translation By Www.islamhouse.com
Tajik Translation By Www.islamhouse.com
Popular Areas
Apartments for rent in Dubai Apartments for rent Abu Dhabi Villas for rent in Dubai House for rent Abu Dhabi Apartments for sale in Dubai Apartments for sale in Abu Dhabi Flat for rent Sharjah
Popular Searches
Studios for rent in UAE Apartments for rent in UAE Villas for rent in UAE Apartments for sale in UAE Villas for sale in UAE Land for sale in UAE Dubai Real Estate
Trending Areas
Apartments for rent in Dubai Marina Apartments for sale in Dubai Marina Villa for rent in Sharjah Villa for sale in Dubai Flat for rent in Ajman Studio for rent in Abu Dhabi Villa for rent in Ajman
Trending Searches
Villa for rent in Abu Dhabi Shop for rent in Dubai Villas for sale in Ajman Studio for rent in Sharjah 1 Bedroom Apartment for rent in Dubai Property for rent in Abu Dhabi Commercial properties for sale
© Copyright Dubai Prayer Time. All Rights Reserved
Designed by Prayer Time In Dubai