Surah Ash-Shura - Tajik Translation by Khoja Mirov
حمٓ
Ho, Mim
Surah Ash-Shura, Verse 1
عٓسٓقٓ
Ajn, Sin, Qof
Surah Ash-Shura, Verse 2
كَذَٰلِكَ يُوحِيٓ إِلَيۡكَ وَإِلَى ٱلَّذِينَ مِن قَبۡلِكَ ٱللَّهُ ٱلۡعَزِيزُ ٱلۡحَكِيمُ
Parvardigor ʙa tu va ʙa kasone, ki peş az tu ʙudand, in guna vahj mekunad. Alloh pirūzmandi hakim ast
Surah Ash-Shura, Verse 3
لَهُۥ مَا فِي ٱلسَّمَٰوَٰتِ وَمَا فِي ٱلۡأَرۡضِۖ وَهُوَ ٱلۡعَلِيُّ ٱلۡعَظِيمُ
Az oni Ūst, har cī dar osmonho va zamin ast. Va Ū ʙar hama maxluqotaş ʙalandmartaʙai ʙuzurgvor ast va hama dar zeri qudrat va xohişi Ū hastand
Surah Ash-Shura, Verse 4
تَكَادُ ٱلسَّمَٰوَٰتُ يَتَفَطَّرۡنَ مِن فَوۡقِهِنَّۚ وَٱلۡمَلَـٰٓئِكَةُ يُسَبِّحُونَ بِحَمۡدِ رَبِّهِمۡ وَيَسۡتَغۡفِرُونَ لِمَن فِي ٱلۡأَرۡضِۗ أَلَآ إِنَّ ٱللَّهَ هُوَ ٱلۡغَفُورُ ٱلرَّحِيمُ
Nazdik ast, ki osmonho ʙa xotiri azamati Ilohī ʙoloi jakdigar dar ham ʙişkofand va fariştagon ʙa sitoişi Parvardigoraşon tasʙeh megūjand va Ūro ta'zim menamojand va az sifathoi noşistae, ki loiq ʙa zoti Ū nest, ʙa pokī jod mekunand va ʙaroi gunohoni ahli imoni sokinoni zamin omūrziş metalaʙand. Ogoh ʙoşed, ki Alloh gunohoni mū'minonro omūrzanda ast va ʙo ʙandagonaş mehruʙon ast
Surah Ash-Shura, Verse 5
وَٱلَّذِينَ ٱتَّخَذُواْ مِن دُونِهِۦٓ أَوۡلِيَآءَ ٱللَّهُ حَفِيظٌ عَلَيۡهِمۡ وَمَآ أَنتَ عَلَيۡهِم بِوَكِيلٖ
Va kasone, ki ƣajri Ūro ʙa dūstī va sarparastī, on guna ki Allohro iʙodat mekunand, giriftaand, Alloh ʙar korhoi onho nigahʙon ast, to dar rūzi qijomat onhoro çazo dihad va tu ej Rasul ʙa ūhdagiranda va mas'ul ʙar amalhoi onho nestī. Balki tu tanho ʙimdihandaī va ʙar ūhdai tu faqat rasonidani pajom ast va hisoʙi onho ʙar Most
Surah Ash-Shura, Verse 6
وَكَذَٰلِكَ أَوۡحَيۡنَآ إِلَيۡكَ قُرۡءَانًا عَرَبِيّٗا لِّتُنذِرَ أُمَّ ٱلۡقُرَىٰ وَمَنۡ حَوۡلَهَا وَتُنذِرَ يَوۡمَ ٱلۡجَمۡعِ لَا رَيۡبَ فِيهِۚ فَرِيقٞ فِي ٱلۡجَنَّةِ وَفَرِيقٞ فِي ٱلسَّعِيرِ
Va hamcunon, ki peş az tu ʙa pajomʙaron vahj kardem, incunin Qur'onro ʙa zaʙoni araʙī ʙar tu vahj kardem, to ummulquro va sokinoni atrofaşro ʙim dihī. Va hamcunin ononro az rūzi çam' şudan dar qijomat, ki dar on şakke nest, ʙitarsonī, ki xurūhe dar ʙihiştand va onho kasoneand, ki ʙa Alloh imon ovardand va ʙa on ci ki Rasuli Alloh sallallohu alajhi va sallam ovarda pajravī namudand va gurūhe dar otaşi sūzonand va onho kasoneand, ki ʙa Alloh kufr varzidand va muxolifat kardand, ʙa on ci ki Rasuli Alloh sallallohu alajhi va sallam ovarda ʙud
Surah Ash-Shura, Verse 7
وَلَوۡ شَآءَ ٱللَّهُ لَجَعَلَهُمۡ أُمَّةٗ وَٰحِدَةٗ وَلَٰكِن يُدۡخِلُ مَن يَشَآءُ فِي رَحۡمَتِهِۦۚ وَٱلظَّـٰلِمُونَ مَا لَهُم مِّن وَلِيّٖ وَلَا نَصِيرٍ
Agar Alloh mexost, alʙatta, hamaro ʙa rohi hidojat çam' meovard va hamaro jak ummat qaror medod. Vale Ū har kasro az ʙandagoni xosi xud, ki ʙixohad, dar rahmati xud doxil mekunad va sitamkoronro dar rūzi qijomat heç dūstu jovare nest, ki az azoʙi Alloh onhoro ʙirahonad
Surah Ash-Shura, Verse 8
أَمِ ٱتَّخَذُواْ مِن دُونِهِۦٓ أَوۡلِيَآءَۖ فَٱللَّهُ هُوَ ٱلۡوَلِيُّ وَهُوَ يُحۡيِ ٱلۡمَوۡتَىٰ وَهُوَ عَلَىٰ كُلِّ شَيۡءٖ قَدِيرٞ
Balki in muşrikon ƣajri Allohro ʙa dūstī giriftand, hol on ki faqat Alloh sarparast va dūsti haqiqī ast. Va ʙandagonaş ʙojad Ūro ʙo parastişu to'at dūst ʙigirand, zero Ū ʙandagoni mū'minoni xudro az torikiho ʙa sūi nur hidojat mekunad. Va Ūst, ki murdagonro rūzi qijomat zinda mekunad va Ūst, ki ʙar har kore tavonost va heç ciz Ūro notavon karda nametavonad
Surah Ash-Shura, Verse 9
وَمَا ٱخۡتَلَفۡتُمۡ فِيهِ مِن شَيۡءٖ فَحُكۡمُهُۥٓ إِلَى ٱللَّهِۚ ذَٰلِكُمُ ٱللَّهُ رَبِّي عَلَيۡهِ تَوَكَّلۡتُ وَإِلَيۡهِ أُنِيبُ
Va ej mardum, dar har cize, ki ixtilof kardaed, dar umuri dinaton dovarii on ʙa Alloh voguzor meşavad. In Allohi ʙarhaq, Parvardigori man va Parvardigori şumo ast. Dar hama korho ʙar Ū tavakkal kardam va dar tamomi hajoti zindagī ʙa Ū rūj meovaram
Surah Ash-Shura, Verse 10
فَاطِرُ ٱلسَّمَٰوَٰتِ وَٱلۡأَرۡضِۚ جَعَلَ لَكُم مِّنۡ أَنفُسِكُمۡ أَزۡوَٰجٗا وَمِنَ ٱلۡأَنۡعَٰمِ أَزۡوَٰجٗا يَذۡرَؤُكُمۡ فِيهِۚ لَيۡسَ كَمِثۡلِهِۦ شَيۡءٞۖ وَهُوَ ٱلسَّمِيعُ ٱلۡبَصِيرُ
Alloh ofaridgori osmonhovu zamin ast (va padidovarandaast on duro ʙoqudrat va xohiş va hikmati xud.) Va az xudaton ʙaroi şumo, hamsarone ʙijofarid. Va niz az corpojon çufthoe padid ovard (az narinavu modina) ʙa in vasila. Bo saʙaʙi ofarinişi hamsaron şumoraatonro meafzojad. Heç ciz az maxluqotaş na dar zot va na dar nomhovu sifotaş monandi Ū nest va Ūst, ki şunavovu ʙinost (heç ciz az amalhoi ʙandagonaş ʙar Ū pūşida nest va ʙa har jake çazoi munosiʙ xohad dod)
Surah Ash-Shura, Verse 11
لَهُۥ مَقَالِيدُ ٱلسَّمَٰوَٰتِ وَٱلۡأَرۡضِۖ يَبۡسُطُ ٱلرِّزۡقَ لِمَن يَشَآءُ وَيَقۡدِرُۚ إِنَّهُۥ بِكُلِّ شَيۡءٍ عَلِيمٞ
Kalidhoi rahmat va rizqu rūzī dar dasti Ūst va mulki osmonu zamin az oni Ūst. Baroi har kī ʙixohad rizqu rūziro kuşoda (vase') medorad va ʙaroi har ki ʙixohad tang medorad va Ū ʙa har cize donost va cize az umuri ʙandagonaş ʙar Ū pūşida namemonad
Surah Ash-Shura, Verse 12
۞شَرَعَ لَكُم مِّنَ ٱلدِّينِ مَا وَصَّىٰ بِهِۦ نُوحٗا وَٱلَّذِيٓ أَوۡحَيۡنَآ إِلَيۡكَ وَمَا وَصَّيۡنَا بِهِۦٓ إِبۡرَٰهِيمَ وَمُوسَىٰ وَعِيسَىٰٓۖ أَنۡ أَقِيمُواْ ٱلدِّينَ وَلَا تَتَفَرَّقُواْ فِيهِۚ كَبُرَ عَلَى ٱلۡمُشۡرِكِينَ مَا تَدۡعُوهُمۡ إِلَيۡهِۚ ٱللَّهُ يَجۡتَبِيٓ إِلَيۡهِ مَن يَشَآءُ وَيَهۡدِيٓ إِلَيۡهِ مَن يُنِيبُ
Ej mardum! Alloh ʙaroi şumo dinu ojine muqarrar kard va on dini Islom ast hamon gunae, ki ʙa Nūh vasijat karda ʙud, ki ʙa on amal namojand va ʙa mardum rasonand va az on cī ʙar tu ej Rasul vahj kardaem va ʙa Iʙrohimu Mūso va Iso vasijat kardaem, ki dinro ʙar tavhid va to'ati Alloh ʙarpoj nigah dored va dar on xurūh-gurūh naşaved. Duşvor omad ʙar muşrikon on cī onhoro ʙa on da'vat mekunī; az jagonagii Alloh va ixlos dar iʙodataş. Alloh har kiro ʙixohad, ʙaroi pajƣamʙarii xud ixtijor menamojad va har kasro, ki rūj ʙa dargohi Ū ovarad, ʙa sūji Xud roh menamojad
Surah Ash-Shura, Verse 13
وَمَا تَفَرَّقُوٓاْ إِلَّا مِنۢ بَعۡدِ مَا جَآءَهُمُ ٱلۡعِلۡمُ بَغۡيَۢا بَيۡنَهُمۡۚ وَلَوۡلَا كَلِمَةٞ سَبَقَتۡ مِن رَّبِّكَ إِلَىٰٓ أَجَلٖ مُّسَمّٗى لَّقُضِيَ بَيۡنَهُمۡۚ وَإِنَّ ٱلَّذِينَ أُورِثُواْ ٱلۡكِتَٰبَ مِنۢ بَعۡدِهِمۡ لَفِي شَكّٖ مِّنۡهُ مُرِيبٖ
Va gurūh-gurūh naşudand, magar ʙa'd az ilm va ogohī. Va in tafriqaçūj faqat ʙa xotiri sitamgarī va kaçravī dar mijoni xudaşon ʙud. Va agar Parvardigori tu az peş muqarrar nakarda, ʙud, ki onhoro to zamoni mu'ajjane mūhlat ast, ʙegumon dar mijoni onho dovarī meşud. Va ʙegumon kasone, ki ʙa'd az onho (jahudu nasoro) vorisi kitoʙi Alloh şudaand, haroina, dar ʙorai on saxt ʙa şuʙha aftodaand
Surah Ash-Shura, Verse 14
فَلِذَٰلِكَ فَٱدۡعُۖ وَٱسۡتَقِمۡ كَمَآ أُمِرۡتَۖ وَلَا تَتَّبِعۡ أَهۡوَآءَهُمۡۖ وَقُلۡ ءَامَنتُ بِمَآ أَنزَلَ ٱللَّهُ مِن كِتَٰبٖۖ وَأُمِرۡتُ لِأَعۡدِلَ بَيۡنَكُمُۖ ٱللَّهُ رَبُّنَا وَرَبُّكُمۡۖ لَنَآ أَعۡمَٰلُنَا وَلَكُمۡ أَعۡمَٰلُكُمۡۖ لَا حُجَّةَ بَيۡنَنَا وَبَيۡنَكُمُۖ ٱللَّهُ يَجۡمَعُ بَيۡنَنَاۖ وَإِلَيۡهِ ٱلۡمَصِيرُ
Pas ʙaroi in dini roste, ki Alloh ʙar pajomʙaron vasijat kardaast, mardumro da'vat kun va cunon ki farmon joftaī, pojdorī varz va az pai xohişhojaşon marav, ki onho az rohi haq kaç raftaand va ʙigū: «Ba har kitoʙe, ki Alloh nozil kardaast ʙar pajomʙaroni xeş, imon doram va ʙa man farmon dodaand, ki dar mijoni şumo dar ahkomi Alloh ʙa adolat raftor kunam. Allohi ʙarhaq Parvardigori mo va Parvardigori şumost. Savoʙi a'moli şoistai mo az oni mo va çazoi a'moli ʙadi şumo az oni şumost. Mijoni movu şumo heç çidol va duşmanie nest, ʙa'd az on ki haq ʙajon şud. Alloh moro dar rūzi qijomat dar jak ço gird meovarad va dar on ci ki ixtilof kardaem, ʙajni mo ʙo haq dovarī mekunad va ʙozgaşti hama ʙa sūji Ūst! Pas har jakero çazoi munosiʙ medihad»
Surah Ash-Shura, Verse 15
وَٱلَّذِينَ يُحَآجُّونَ فِي ٱللَّهِ مِنۢ بَعۡدِ مَا ٱسۡتُجِيبَ لَهُۥ حُجَّتُهُمۡ دَاحِضَةٌ عِندَ رَبِّهِمۡ وَعَلَيۡهِمۡ غَضَبٞ وَلَهُمۡ عَذَابٞ شَدِيدٌ
Va kasone, ki dar ʙorai dini Alloh ʙo huççathoi ʙotil ʙo Muhammad sallallohu alajhi va sallam çidol mekunand, to peşi imoni mardumro ʙigirand, pas az on ki gurūhe az mardumi oqilu dono da'vati ūro içoʙat kardaand, nazdi Parvardigoraşon huççathojaşon nociz va ʙotil ast. Bar onhost xaşmi Alloh dar dunjo va niz ʙar onhost azoʙi saxt dar oxirat. Va on otaşi dūzax ast
Surah Ash-Shura, Verse 16
ٱللَّهُ ٱلَّذِيٓ أَنزَلَ ٱلۡكِتَٰبَ بِٱلۡحَقِّ وَٱلۡمِيزَانَۗ وَمَا يُدۡرِيكَ لَعَلَّ ٱلسَّاعَةَ قَرِيبٞ
Alloh on Zotest, ki kitoʙi Qur'on va kitoʙhoi peşinaro ʙarhaq va niz tarozui adlro furud ovardaast, to ʙajni mardum ʙa insof hukm namojad. Va tu cī medonī? Şojad qijomat nazdik ʙoşad
Surah Ash-Shura, Verse 17
يَسۡتَعۡجِلُ بِهَا ٱلَّذِينَ لَا يُؤۡمِنُونَ بِهَاۖ وَٱلَّذِينَ ءَامَنُواْ مُشۡفِقُونَ مِنۡهَا وَيَعۡلَمُونَ أَنَّهَا ٱلۡحَقُّۗ أَلَآ إِنَّ ٱلَّذِينَ يُمَارُونَ فِي ٱلسَّاعَةِ لَفِي ضَلَٰلِۭ بَعِيدٍ
Onon, ki az rūi ʙe imonī va sarkaşī ʙa qijomat ʙovar nadorand, omadani onro ʙa şitoʙ metalaʙand va onon, ki imon ovardaand, az omadani on tarsonand va medonand, ki on qijomat, alʙatta, haq ast va heç şakke dar vuqu'i on nest. Ogoh ʙoş, kasone, ki dar ʙorai qijomat çidol mekunand, dar gumrohii duru daroze az haq hastand
Surah Ash-Shura, Verse 18
ٱللَّهُ لَطِيفُۢ بِعِبَادِهِۦ يَرۡزُقُ مَن يَشَآءُۖ وَهُوَ ٱلۡقَوِيُّ ٱلۡعَزِيزُ
Alloh ʙo ʙandagonaş mehruʙon ast. Har kiro ʙixohad, rizqu rūzī medihad. Pas muvofiqi hikmataş jakero dar rizq farox va digarero tang megardonad. Va Ū tavono doroi qudrat va quvvati ʙuzurg ast va dar intiqomi duşmanonaş pirūzmand ast
Surah Ash-Shura, Verse 19
مَن كَانَ يُرِيدُ حَرۡثَ ٱلۡأٓخِرَةِ نَزِدۡ لَهُۥ فِي حَرۡثِهِۦۖ وَمَن كَانَ يُرِيدُ حَرۡثَ ٱلدُّنۡيَا نُؤۡتِهِۦ مِنۡهَا وَمَا لَهُۥ فِي ٱلۡأٓخِرَةِ مِن نَّصِيبٍ
Har kas ʙo koru kirdori xeş savoʙu podoşi kişti oxiratro ʙixohad, haqqi Parvardigoraşro ado namojad va dar rohi da'vat ʙa sūi din nafaqa kunad ʙa kiştaaş az dah to hafsad ʙaroʙar savoʙ meafzoem va har kas kişti dunjoro ʙixohad, ʙahraaşro ʙa ū ato mekunem, vale ū dar oxirat heç ʙahrae nadorad
Surah Ash-Shura, Verse 20
أَمۡ لَهُمۡ شُرَكَـٰٓؤُاْ شَرَعُواْ لَهُم مِّنَ ٱلدِّينِ مَا لَمۡ يَأۡذَنۢ بِهِ ٱللَّهُۚ وَلَوۡلَا كَلِمَةُ ٱلۡفَصۡلِ لَقُضِيَ بَيۡنَهُمۡۗ وَإِنَّ ٱلظَّـٰلِمِينَ لَهُمۡ عَذَابٌ أَلِيمٞ
Ojo muşrikon ma'ʙudone, dorand, ki ʙe ruxsati Alloh dine ʙarojaşon muqarrar doştaand?! Va agar kalimai fasl (ja'ne, qazo va qadari ilohī ʙa der partoftani azoʙaşon dar dunjo) nameʙud, haroina, mijonaşon azoʙ ʙa tavri oçil dar hamin dunjo ʙar peşvojoni şirk hukm meşud va alʙatta, rūzi qijomat ʙaroi sitamkoron azoʙi dardovarest
Surah Ash-Shura, Verse 21
تَرَى ٱلظَّـٰلِمِينَ مُشۡفِقِينَ مِمَّا كَسَبُواْ وَهُوَ وَاقِعُۢ بِهِمۡۗ وَٱلَّذِينَ ءَامَنُواْ وَعَمِلُواْ ٱلصَّـٰلِحَٰتِ فِي رَوۡضَاتِ ٱلۡجَنَّاتِۖ لَهُم مَّا يَشَآءُونَ عِندَ رَبِّهِمۡۚ ذَٰلِكَ هُوَ ٱلۡفَضۡلُ ٱلۡكَبِيرُ
Ej Rasul, dar rūzi qijomat sitamkoronro meʙinī, ki az on cī ʙa dast ovardaand dar dunjo, az amalhoi ʙadi xud, tarsonand. Va alʙatta, xohu noxoh, cī ʙitarsand va cī natarsand ʙa çazoi xud xohand rasid. Vale onho, ki imon ovardaand va korhoi şoista kardaand, dar ʙoƣhoi ʙihiştand. Har cī ʙixohand, nazdi Parvardigoraşon faroham hast. Va in fazlu ʙaxşoişi ʙuzurgest, ki heç caşme onro nadida va heç gūş onro naşunida va ʙa xajoli heç insone naguzaştaast
Surah Ash-Shura, Verse 22
ذَٰلِكَ ٱلَّذِي يُبَشِّرُ ٱللَّهُ عِبَادَهُ ٱلَّذِينَ ءَامَنُواْ وَعَمِلُواْ ٱلصَّـٰلِحَٰتِۗ قُل لَّآ أَسۡـَٔلُكُمۡ عَلَيۡهِ أَجۡرًا إِلَّا ٱلۡمَوَدَّةَ فِي ٱلۡقُرۡبَىٰۗ وَمَن يَقۡتَرِفۡ حَسَنَةٗ نَّزِدۡ لَهُۥ فِيهَا حُسۡنًاۚ إِنَّ ٱللَّهَ غَفُورٞ شَكُورٌ
In ast on cize, ki Alloh on gurūh ʙandagonaşro, ki dar dunjo imon ovardaand va korhoi şoista kardaand, ʙa on ne'mathoi farovon muƶda medihad. Bigū ej Rasul ʙaroi muşrikoni qavmi xud, ki dar omadani qijomat şak dorand: «Bar rasonidani on cī ki man şumoro da'vat mekunam, muzde az şumo darxost namekunam, çuz dūst doştani xeşovandī, ki ʙa çoj ovared». Va har kī kori neke kunad, ʙa nekūjaiş meafzoem, alʙatta, Alloh dar haqqi mute'oni xeş omurzandavu şukrpazir ast
Surah Ash-Shura, Verse 23
أَمۡ يَقُولُونَ ٱفۡتَرَىٰ عَلَى ٱللَّهِ كَذِبٗاۖ فَإِن يَشَإِ ٱللَّهُ يَخۡتِمۡ عَلَىٰ قَلۡبِكَۗ وَيَمۡحُ ٱللَّهُ ٱلۡبَٰطِلَ وَيُحِقُّ ٱلۡحَقَّ بِكَلِمَٰتِهِۦٓۚ إِنَّهُۥ عَلِيمُۢ بِذَاتِ ٱلصُّدُورِ
Jo in muşrikon megūjand, ki Muhammmad ʙar Alloh durūƣ meʙandad. Ej Rasul, agar in korro ançom dihī, Alloh ʙixohad, ʙar dili tu mūhr menihad. Va Alloh ʙa suxanoni xud ʙotilro mahv mekunad va haqro soʙit megardonad. Suxani Alloh taƣjir va taʙdil namejoʙad va va'daaş xilof nameşavad. Haroina, Ū ʙar har cī dar dilho meguzarad, donost va cize az on ʙar Ū pinhon namemonad
Surah Ash-Shura, Verse 24
وَهُوَ ٱلَّذِي يَقۡبَلُ ٱلتَّوۡبَةَ عَنۡ عِبَادِهِۦ وَيَعۡفُواْ عَنِ ٱلسَّيِّـَٔاتِ وَيَعۡلَمُ مَا تَفۡعَلُونَ
Va Ūst, ki tavʙai ʙandagonaşro mepazirad, cun az gunohonaşon dast mekaşand va ʙa jagonagii Alloh ʙozmegardand va tasmim megirand, ki duʙora on gunohonro ançom nadihand va az gunohon afvaşon mekunad va har cī mekuned az neku ʙad, onro, medonad va cize ʙar Ū pūşida namemonad va Ū şumoro tiʙqi amalhojaton çazodihandaast
Surah Ash-Shura, Verse 25
وَيَسۡتَجِيبُ ٱلَّذِينَ ءَامَنُواْ وَعَمِلُواْ ٱلصَّـٰلِحَٰتِ وَيَزِيدُهُم مِّن فَضۡلِهِۦۚ وَٱلۡكَٰفِرُونَ لَهُمۡ عَذَابٞ شَدِيدٞ
Va du'oi kasonero, ki imon ʙa Alloh va Rasulaş ovardaand va korhoi şoista kardaand, içoʙat mekunad va az fazli xeş ʙarojaşon tavfiqi amal va açru podoşaşonro afzun medihad. Va rūzi qijomat ʙaroi kofiron azoʙi saxtest
Surah Ash-Shura, Verse 26
۞وَلَوۡ بَسَطَ ٱللَّهُ ٱلرِّزۡقَ لِعِبَادِهِۦ لَبَغَوۡاْ فِي ٱلۡأَرۡضِ وَلَٰكِن يُنَزِّلُ بِقَدَرٖ مَّا يَشَآءُۚ إِنَّهُۥ بِعِبَادِهِۦ خَبِيرُۢ بَصِيرٞ
Va agar Alloh rūzii ʙandagonaşro afzun kunad, hatman dar zamin fasod mekunand va ne'matro nosiposī karda takaʙʙur mevarzidand, vale ʙa andozae, ki ʙixohad rūzī mefiristad. Zero Ū ʙar ahvoli ʙandagoni xud ogoh va on cī ʙar salohi onho ast, ʙinost
Surah Ash-Shura, Verse 27
وَهُوَ ٱلَّذِي يُنَزِّلُ ٱلۡغَيۡثَ مِنۢ بَعۡدِ مَا قَنَطُواْ وَيَنشُرُ رَحۡمَتَهُۥۚ وَهُوَ ٱلۡوَلِيُّ ٱلۡحَمِيدُ
Va Ūst on Alloh, ki ʙoroni foidaʙaxşro ʙa'd az on ki noumed şudand, furud movarad va rahmati Xudro ʙa hama ço parokanda mekunad va Ūst sarparasti ʙandagoni şoistakori xud va Ū dar korsozī va tadʙiraş sohiʙi hamdu sano ast
Surah Ash-Shura, Verse 28
وَمِنۡ ءَايَٰتِهِۦ خَلۡقُ ٱلسَّمَٰوَٰتِ وَٱلۡأَرۡضِ وَمَا بَثَّ فِيهِمَا مِن دَآبَّةٖۚ وَهُوَ عَلَىٰ جَمۡعِهِمۡ إِذَا يَشَآءُ قَدِيرٞ
Va az nişonahoi qudrati Ū ofarinişi osmonhovu zamin va on ci az çonvaron, ki dar on du (osmonhovu zamin) parokanda kardaast, niz dalolat ʙar ʙuzurgī va qudrati Ū mekunand. Va Ū har goh ʙixohad, ʙar gird ovardanaşon dar rūzi qijomat tavonost
Surah Ash-Shura, Verse 29
وَمَآ أَصَٰبَكُم مِّن مُّصِيبَةٖ فَبِمَا كَسَبَتۡ أَيۡدِيكُمۡ وَيَعۡفُواْ عَن كَثِيرٖ
Ej mardum, agar şumoro musiʙate az musiʙatho, dar dinu dunjojaton rasad, pas ʙa xotiri korhoest, ki kardaed. Va Alloh az karami xud ʙisjore az gunohonro ʙaroi şumo afv mekunad va çazo namedihad
Surah Ash-Shura, Verse 30
وَمَآ أَنتُم بِمُعۡجِزِينَ فِي ٱلۡأَرۡضِۖ وَمَا لَكُم مِّن دُونِ ٱللَّهِ مِن وَلِيّٖ وَلَا نَصِيرٖ
Şumo ej odamon natavoned dar rūi zamin az Ū ʙigurezed va şumoro çuz Ū sarparaste nest, ki sarparastī namojad va manfiathojatonro faroham orad va jovare nest, ki zijonhoro az şumo dur kunad
Surah Ash-Shura, Verse 31
وَمِنۡ ءَايَٰتِهِ ٱلۡجَوَارِ فِي ٱلۡبَحۡرِ كَٱلۡأَعۡلَٰمِ
Az nişonahoi qudrati Ū kiştihoest cun kūh, ki dar ʙahrho ravonand
Surah Ash-Shura, Verse 32
إِن يَشَأۡ يُسۡكِنِ ٱلرِّيحَ فَيَظۡلَلۡنَ رَوَاكِدَ عَلَىٰ ظَهۡرِهِۦٓۚ إِنَّ فِي ذَٰلِكَ لَأٓيَٰتٖ لِّكُلِّ صَبَّارٖ شَكُورٍ
Agar ʙixohad, ʙodro orom mesozad, to kiştiho ʙar rūi ʙahr az raftan ʙozmonand. Alʙatta, dar in vuçud va harakati kiştiho ʙaroi saʙrkunandagoni şukrguzor, iʙrathost
Surah Ash-Shura, Verse 33
أَوۡ يُوبِقۡهُنَّ بِمَا كَسَبُواْ وَيَعۡفُ عَن كَثِيرٖ
Jo agar Alloh ʙixohad on ahli kiştihoro ʙa saʙaʙi on gunohone, ki kardaand, ƣarq mekunad va ʙisjorero az gunohoei kiştinişinijon niz meʙaxşojad va ʙa azoʙ namegirad
Surah Ash-Shura, Verse 34
وَيَعۡلَمَ ٱلَّذِينَ يُجَٰدِلُونَ فِيٓ ءَايَٰتِنَا مَا لَهُم مِّن مَّحِيصٖ
Va to, kasone, ki dar nişonahoi jagonagii Mo çidol mekunand, ʙidonand, ki ononro cun ʙar gunohonaşon azoʙ kunad, az azoʙi Alloh heç rohi xalosī va gurezgohe nadorand
Surah Ash-Shura, Verse 35
فَمَآ أُوتِيتُم مِّن شَيۡءٖ فَمَتَٰعُ ٱلۡحَيَوٰةِ ٱلدُّنۡيَاۚ وَمَا عِندَ ٱللَّهِ خَيۡرٞ وَأَبۡقَىٰ لِلَّذِينَ ءَامَنُواْ وَعَلَىٰ رَبِّهِمۡ يَتَوَكَّلُونَ
Pas on cī şumo doda şudaed az har ciz, ki ʙoşad mol, jo farzandon va digar cizho, ʙahrai zindagii in dunjo ast va zud noʙudşavandaast. Va on cī dar nazdi Alloh ast, az savoʙu podoş va ʙoƣhoi ʙihişt ʙaroi onhoe, kī imon ovardaand va ʙa Parvardigoraşon tavakkal mekunand, ʙehtaru pojandatar ast
Surah Ash-Shura, Verse 36
وَٱلَّذِينَ يَجۡتَنِبُونَ كَبَـٰٓئِرَ ٱلۡإِثۡمِ وَٱلۡفَوَٰحِشَ وَإِذَا مَا غَضِبُواْ هُمۡ يَغۡفِرُونَ
Va on kasone, ki az gunohoni ʙuzurg monandi şirk, firor az çang va ƣajra va a'moli zişt, monandi zino va guvohī ʙar durūƣ va ƣajra parhez mekunand va cun dar xaşm şavand, xatohoro meʙaxşojand va kase, ki ʙar onho sitam namudaast, ʙo hilm va ʙurdʙorī raftor mekunand
Surah Ash-Shura, Verse 37
وَٱلَّذِينَ ٱسۡتَجَابُواْ لِرَبِّهِمۡ وَأَقَامُواْ ٱلصَّلَوٰةَ وَأَمۡرُهُمۡ شُورَىٰ بَيۡنَهُمۡ وَمِمَّا رَزَقۡنَٰهُمۡ يُنفِقُونَ
va kasone, ki da'vati Parvardigoraşonro ʙo içro namudani amrhojaş içoʙat kardand va pajomʙaronro ito'at kardand va namozro dar vaqtaş ʙo rioja kardani şartu odoʙ va arkonaş ʙarpo guzoştand va koraşon ʙar pojai maşvarat ʙo jakdigar ast va az on cī ʙa onho rūzī dodaem, dar rohi Alloh ʙar nijozmandon sarf mekunand
Surah Ash-Shura, Verse 38
وَٱلَّذِينَ إِذَآ أَصَابَهُمُ ٱلۡبَغۡيُ هُمۡ يَنتَصِرُونَ
va onon, ki cun sitame ʙa onho rasad, intiqom megirand xeştanro jorī medihand va zeri ʙori zulm nameravand va agar saʙr kunand, dar oqiʙati saʙraşon xajri ʙisjorest
Surah Ash-Shura, Verse 39
وَجَزَـٰٓؤُاْ سَيِّئَةٖ سَيِّئَةٞ مِّثۡلُهَاۖ فَمَنۡ عَفَا وَأَصۡلَحَ فَأَجۡرُهُۥ عَلَى ٱللَّهِۚ إِنَّهُۥ لَا يُحِبُّ ٱلظَّـٰلِمِينَ
Va çazoi har ʙadī, ʙadie ast monandi on va afzuda naşavad. Pas, kase, ki az sitamgari xud afv kunad va ʙaroi xuşnudii Alloh oştī kunad, muzdaş ʙo Alloh ast, alʙatta, Ū sitamkoronro dūst nadorad
Surah Ash-Shura, Verse 40
وَلَمَنِ ٱنتَصَرَ بَعۡدَ ظُلۡمِهِۦ فَأُوْلَـٰٓئِكَ مَا عَلَيۡهِم مِّن سَبِيلٍ
Va har ki ʙa'd az sitame, ki didaast, intiqom girad, pas ʙar onon malomat va iqoʙe nest
Surah Ash-Shura, Verse 41
إِنَّمَا ٱلسَّبِيلُ عَلَى ٱلَّذِينَ يَظۡلِمُونَ ٱلنَّاسَ وَيَبۡغُونَ فِي ٱلۡأَرۡضِ بِغَيۡرِ ٱلۡحَقِّۚ أُوْلَـٰٓئِكَ لَهُمۡ عَذَابٌ أَلِيمٞ
ʙalki malomat va azoʙi şar'ī ʙar kasonest, ki ʙa mardum az rūi duşmanī sitam mekunand va ʙa nohaq dar rūi zamin sarkaşī va gunahkorī mekunand. Baroi on gūruh dar rūzi qijomat azoʙi dardnok ast
Surah Ash-Shura, Verse 42
وَلَمَن صَبَرَ وَغَفَرَ إِنَّ ذَٰلِكَ لَمِنۡ عَزۡمِ ٱلۡأُمُورِ
Va on ki az sūi mardum azijat mekaşad, saʙr kunad va az xato darguzarad, alʙatta in az korhoi pisandida va şoistai sipos ast
Surah Ash-Shura, Verse 43
وَمَن يُضۡلِلِ ٱللَّهُ فَمَا لَهُۥ مِن وَلِيّٖ مِّنۢ بَعۡدِهِۦۗ وَتَرَى ٱلظَّـٰلِمِينَ لَمَّا رَأَوُاْ ٱلۡعَذَابَ يَقُولُونَ هَلۡ إِلَىٰ مَرَدّٖ مِّن سَبِيلٖ
Har kiro, ki Alloh gumroh kunad, az on pas heç dūste naxohad doşt, ki hidojataşro ʙar ūhda girad va joriaş dihad. Va zolimonro meʙinī, ej Rasul, ki rūzi qijomat cun azoʙro ʙingarand, ʙa Parvardigoraşon megūjand: «Ojo moro rohi ʙozgaşte ʙa sūi dunjo hast, to farmoni Turo ʙa ço orem?»
Surah Ash-Shura, Verse 44
وَتَرَىٰهُمۡ يُعۡرَضُونَ عَلَيۡهَا خَٰشِعِينَ مِنَ ٱلذُّلِّ يَنظُرُونَ مِن طَرۡفٍ خَفِيّٖۗ وَقَالَ ٱلَّذِينَ ءَامَنُوٓاْ إِنَّ ٱلۡخَٰسِرِينَ ٱلَّذِينَ خَسِرُوٓاْ أَنفُسَهُمۡ وَأَهۡلِيهِمۡ يَوۡمَ ٱلۡقِيَٰمَةِۗ أَلَآ إِنَّ ٱلظَّـٰلِمِينَ فِي عَذَابٖ مُّقِيمٖ
On zolimhoro meʙinī, ej Rasul, ki ʙa çahannam meʙarand. Tarsonu xor az gūşai caşm nigohe duzdida ʙa sūi çahannam mekunand. Kasone, ki ʙa Alloh va rasulaş imon ovarda ʙudand, dar rūzi qijomat megūjand: «In zolimon xud va ahlaşonro dar rūzi qijomat ʙarʙod dodand». Ogoh ʙoş, ki alʙatta, zolimon dar azoʙi doim xohand ʙud va az on ço ʙarojaşon rohi xalosī nest
Surah Ash-Shura, Verse 45
وَمَا كَانَ لَهُم مِّنۡ أَوۡلِيَآءَ يَنصُرُونَهُم مِّن دُونِ ٱللَّهِۗ وَمَن يُضۡلِلِ ٱللَّهُ فَمَا لَهُۥ مِن سَبِيلٍ
Va on kofiron jovaron va dūstone nadorand, ki dar ʙaroʙari Alloh ononro jorī dihand va har kasro, ki Alloh gumroh kunad, dar dunjo heç rohe ʙarojaş nest, ki hidojatro ʙa dast ovarad. Pas, hidojat va gumroh kardan tanho dar dasti Alloh ast
Surah Ash-Shura, Verse 46
ٱسۡتَجِيبُواْ لِرَبِّكُم مِّن قَبۡلِ أَن يَأۡتِيَ يَوۡمٞ لَّا مَرَدَّ لَهُۥ مِنَ ٱللَّهِۚ مَا لَكُم مِّن مَّلۡجَإٖ يَوۡمَئِذٖ وَمَا لَكُم مِّن نَّكِيرٖ
Ej kofiron!, peş az on ki rūze qijomat ʙijojad, ki az çoniʙi Alloh ʙozgaşte nadorad, ʙa da'vati Parvardigoraton ʙo imonu to'at içoʙat namoed. Dar on rūz na panohgohe xohed doşt va na kase az şumo difo'e tavonad kard
Surah Ash-Shura, Verse 47
فَإِنۡ أَعۡرَضُواْ فَمَآ أَرۡسَلۡنَٰكَ عَلَيۡهِمۡ حَفِيظًاۖ إِنۡ عَلَيۡكَ إِلَّا ٱلۡبَلَٰغُۗ وَإِنَّآ إِذَآ أَذَقۡنَا ٱلۡإِنسَٰنَ مِنَّا رَحۡمَةٗ فَرِحَ بِهَاۖ وَإِن تُصِبۡهُمۡ سَيِّئَةُۢ بِمَا قَدَّمَتۡ أَيۡدِيهِمۡ فَإِنَّ ٱلۡإِنسَٰنَ كَفُورٞ
Agar muşrikon az imon ovardan ʙa Alloh rūī gardonand, turo ej Rasul ʙar onho nafiristodaem, ki ʙar a'molaşon nigahʙon ʙoşī. Ba tahqiq, ʙar ūhdai tu çuz rasonidani pajƣom, cize digar nest. Va Mo cun ʙa inson az rahmati Xud ʙa ū salomatī va tavongarī ʙicaşonem, şodmon megardad va agar ʙa xotiri korhoi ʙade, ki kardaast, musiʙate ʙa ū rasad, monandi kamʙaƣalī va kasalī nosiposī mekunad. Pas haroina, inson nosipos ast va tamomi ne'mathoro faromūş mekunad faqat az ʙalo jodovarī mekunad
Surah Ash-Shura, Verse 48
لِّلَّهِ مُلۡكُ ٱلسَّمَٰوَٰتِ وَٱلۡأَرۡضِۚ يَخۡلُقُ مَا يَشَآءُۚ يَهَبُ لِمَن يَشَآءُ إِنَٰثٗا وَيَهَبُ لِمَن يَشَآءُ ٱلذُّكُورَ
Az oni Alloh ast farmonravoii osmonhovu zamin va on cī mijoni onhost. Har cī ʙixohad, meofarinad. Ba har kī ʙixohad, tanho duxtar meʙaxşad va ʙa har kī ʙixohad tanho pisar meʙaxşad
Surah Ash-Shura, Verse 49
أَوۡ يُزَوِّجُهُمۡ ذُكۡرَانٗا وَإِنَٰثٗاۖ وَيَجۡعَلُ مَن يَشَآءُ عَقِيمًاۚ إِنَّهُۥ عَلِيمٞ قَدِيرٞ
Va jo ham pisar dihad va ham duxtar. Va har kasro ʙixohad, aqim (nozo) megardonad, alʙatta, Ū donovu tavonost dar ofarinişi maxluqotaş va cize az ofarinişi maxluqotaş Ūro notavon karda nametavonad
Surah Ash-Shura, Verse 50
۞وَمَا كَانَ لِبَشَرٍ أَن يُكَلِّمَهُ ٱللَّهُ إِلَّا وَحۡيًا أَوۡ مِن وَرَآيِٕ حِجَابٍ أَوۡ يُرۡسِلَ رَسُولٗا فَيُوحِيَ بِإِذۡنِهِۦ مَا يَشَآءُۚ إِنَّهُۥ عَلِيٌّ حَكِيمٞ
Heç ʙaşarero nasazad, ki Alloh ʙo ū suxan gūjad magar az tariqi vahj jo az pasi parda jo in ki Alloh fariştaero ʙifiristad, to ʙa farmoni Ū har cī ʙixohad, ʙa ū vahj kunad. Haroina, Ū ʙalandmartaʙai ʙuzurg ast: dar zot, nomho, sifatho va af'olaş va hama maxluqot dar ʙaroʙari Ū sari taslim furudovarandaand va dar tadʙiri umuri xalqaş hakim ast
Surah Ash-Shura, Verse 51
وَكَذَٰلِكَ أَوۡحَيۡنَآ إِلَيۡكَ رُوحٗا مِّنۡ أَمۡرِنَاۚ مَا كُنتَ تَدۡرِي مَا ٱلۡكِتَٰبُ وَلَا ٱلۡإِيمَٰنُ وَلَٰكِن جَعَلۡنَٰهُ نُورٗا نَّهۡدِي بِهِۦ مَن نَّشَآءُ مِنۡ عِبَادِنَاۚ وَإِنَّكَ لَتَهۡدِيٓ إِلَىٰ صِرَٰطٖ مُّسۡتَقِيمٖ
Cunon ki ʙa pajomʙarone peş az tu vahj firistodem, hamcunin rūhe az amri Xudro (Qur'onro) ʙa farmoni Xud ʙa tu vahj kardem, ki sarcaşmai hajoti dilho ast. Tu ej Rasul, namedonistī kitoʙu imon cist. Vale Mo on Qur'onro nure soxtem, to har jak az ʙandagonamonro, ki ʙixohem, ʙa on hidojat kunem va haroina, tu mardumro ʙo in Qur'on ʙa rohi rost roh menamoī va on rohi Islom ast
Surah Ash-Shura, Verse 52
صِرَٰطِ ٱللَّهِ ٱلَّذِي لَهُۥ مَا فِي ٱلسَّمَٰوَٰتِ وَمَا فِي ٱلۡأَرۡضِۗ أَلَآ إِلَى ٱللَّهِ تَصِيرُ ٱلۡأُمُورُ
rohi on Allohe, ʙarhaq, ki har cī dar osmonhovu zamin ast, az oni Ūst. Ogoh ʙoşed, ki hamai korhoi şumo az neku ʙad ʙa sūi Alloh ʙozmegardad. Pas hamaro muvofiqi amalhojaşon çazo xohad dod, agar nek ʙoşad nek şavad, ʙad ʙoşad, ʙad şavad
Surah Ash-Shura, Verse 53