UAE Prayer Times

  • Dubai
  • Abu Dhabi
  • Sharjah
  • Ajman
  • Fujairah
  • Umm Al Quwain
  • Ras Al Khaimah
  • Quran Translations

Surah Hud - Tajik Translation by Khoja Mirov


الٓرۚ كِتَٰبٌ أُحۡكِمَتۡ ءَايَٰتُهُۥ ثُمَّ فُصِّلَتۡ مِن لَّدُنۡ حَكِيمٍ خَبِيرٍ

Adif, Lom, Ro. in Qur'on kitoʙest, az çoniʙi Alloh, nozil şudaast ʙar ʙandaaş Muhammad (sallallohu alajhi va sallam), ki ojathojaş ustuvor az har guna naqsu kamʙudiho, sipas vozehu ravşan karda şudaast ʙo amru nahj va ʙajon karda şudaast ʙo halolu harom va savoʙu azoʙ; az çoniʙi Allohi hakime, ki korhojaş az rūi kordonī ast va az oqiʙati onho ogoh ast
Surah Hud, Verse 1


أَلَّا تَعۡبُدُوٓاْ إِلَّا ٱللَّهَۚ إِنَّنِي لَكُم مِّنۡهُ نَذِيرٞ وَبَشِيرٞ

Ej Pajomʙar, ʙa mardum ʙigū, ki çuz Allohi jaktoro naparasted, man az çoniʙi Ū az azoʙaş şumojonro ʙimdihanda va ʙa savoʙaş muƶdihanda hastam
Surah Hud, Verse 2


وَأَنِ ٱسۡتَغۡفِرُواْ رَبَّكُمۡ ثُمَّ تُوبُوٓاْ إِلَيۡهِ يُمَتِّعۡكُم مَّتَٰعًا حَسَنًا إِلَىٰٓ أَجَلٖ مُّسَمّٗى وَيُؤۡتِ كُلَّ ذِي فَضۡلٖ فَضۡلَهُۥۖ وَإِن تَوَلَّوۡاْ فَإِنِّيٓ أَخَافُ عَلَيۡكُمۡ عَذَابَ يَوۡمٖ كَبِيرٍ

Va niz az Parvardigoraton ʙarxurdor gardonad. Va dar oxirat ʙaroʙari adlu dodi xeş har şoistai ne'matro ne'mat dihad. Va agar az imon ʙa Alloh va to'atu iʙodati Ū rūj gardoned, ʙar şumo az azoʙi rūzi ʙuzurg, ki rūzi qijomat ast, ʙimnokam
Surah Hud, Verse 3


إِلَى ٱللَّهِ مَرۡجِعُكُمۡۖ وَهُوَ عَلَىٰ كُلِّ شَيۡءٖ قَدِيرٌ

Bozgaştaton ʙa sūi Alloh ast va Ū ʙa har kore qodir ast
Surah Hud, Verse 4


أَلَآ إِنَّهُمۡ يَثۡنُونَ صُدُورَهُمۡ لِيَسۡتَخۡفُواْ مِنۡهُۚ أَلَا حِينَ يَسۡتَغۡشُونَ ثِيَابَهُمۡ يَعۡلَمُ مَا يُسِرُّونَ وَمَا يُعۡلِنُونَۚ إِنَّهُۥ عَلِيمُۢ بِذَاتِ ٱلصُّدُورِ

Ogoh ʙoş, ki inho muşrikon dar zamiri xud kufrro pinhon medorand. Gumon mekunand, ki on cī dar zamiri xud nigoh medorand ʙar Alloh pūşida memonad. Ojo namedonand, hangome ki az rūi çaholataşon çomahoi xud dar sar mekaşand, Alloh medonad on ciro pinhon medorand va on ciro oşkor mekunand. Pinhon va oşkoraşon nazdi Alloh ʙaroʙar ast. Caro ki Ū donoi rozi dilhost
Surah Hud, Verse 5


۞وَمَا مِن دَآبَّةٖ فِي ٱلۡأَرۡضِ إِلَّا عَلَى ٱللَّهِ رِزۡقُهَا وَيَعۡلَمُ مُسۡتَقَرَّهَا وَمُسۡتَوۡدَعَهَاۚ كُلّٞ فِي كِتَٰبٖ مُّبِينٖ

Heç çunʙandae dar rūi zamin nest, çuz on ki rūzii ū ʙar ūhdai Alloh ast va çoi qarori zist va dafnaşro medonad, zero hama dar Kitoʙi muʙin (Lavhi Mahfuz) omadaast
Surah Hud, Verse 6


وَهُوَ ٱلَّذِي خَلَقَ ٱلسَّمَٰوَٰتِ وَٱلۡأَرۡضَ فِي سِتَّةِ أَيَّامٖ وَكَانَ عَرۡشُهُۥ عَلَى ٱلۡمَآءِ لِيَبۡلُوَكُمۡ أَيُّكُمۡ أَحۡسَنُ عَمَلٗاۗ وَلَئِن قُلۡتَ إِنَّكُم مَّبۡعُوثُونَ مِنۢ بَعۡدِ ٱلۡمَوۡتِ لَيَقُولَنَّ ٱلَّذِينَ كَفَرُوٓاْ إِنۡ هَٰذَآ إِلَّا سِحۡرٞ مُّبِينٞ

Ūst, ki osmonhovu zaminro dar şaş rūz ofarid va peş az in Arşi Ū ʙar rūi oʙ ʙud. To ʙijozmojad, kadome az şumo amalhoi nekūtarro ançom medihad. Va agar ʙigūī, -ej Rasul, - ʙaroi muşrikon, ki ʙa'd az marg zinda meşaved, alʙatta, ʙa durūƣ ʙarovardani tu meşitoʙand va megūjand, ki in Qur'on çuz çodui oşkor nest
Surah Hud, Verse 7


وَلَئِنۡ أَخَّرۡنَا عَنۡهُمُ ٱلۡعَذَابَ إِلَىٰٓ أُمَّةٖ مَّعۡدُودَةٖ لَّيَقُولُنَّ مَا يَحۡبِسُهُۥٓۗ أَلَا يَوۡمَ يَأۡتِيهِمۡ لَيۡسَ مَصۡرُوفًا عَنۡهُمۡ وَحَاقَ بِهِم مَّا كَانُواْ بِهِۦ يَسۡتَهۡزِءُونَ

Va agar muddati muajjane az muşrikon azoʙaşonro ʙozdorem, masxarakunon mepursand: «cī ciz mone'i on şudaast?» Ogoh ʙoşed, cun azoʙaşon faro rasad, onro ʙoznagardonand va on ciro masxara mekardand, ononro on azoʙ az har taraf dar ʙar xohad girift
Surah Hud, Verse 8


وَلَئِنۡ أَذَقۡنَا ٱلۡإِنسَٰنَ مِنَّا رَحۡمَةٗ ثُمَّ نَزَعۡنَٰهَا مِنۡهُ إِنَّهُۥ لَيَـُٔوسٞ كَفُورٞ

Agar insonro rahmate ʙicaşonem, (az salomatī va eminī) sipas onro az ū ʙargirem, ʙisjor noumed meşavad va noşukrī mekunad
Surah Hud, Verse 9


وَلَئِنۡ أَذَقۡنَٰهُ نَعۡمَآءَ بَعۡدَ ضَرَّآءَ مَسَّتۡهُ لَيَقُولَنَّ ذَهَبَ ٱلسَّيِّـَٔاتُ عَنِّيٓۚ إِنَّهُۥ لَفَرِحٞ فَخُورٌ

Va agar pas az saxtivu ranç ne'matu osoişe ʙa ū ʙicaşonem, megūjad: «Saxtiho az man dur şudaast». Va dar in hol şodmon ast va xudsitojī mekunad
Surah Hud, Verse 10


إِلَّا ٱلَّذِينَ صَبَرُواْ وَعَمِلُواْ ٱلصَّـٰلِحَٰتِ أُوْلَـٰٓئِكَ لَهُم مَّغۡفِرَةٞ وَأَجۡرٞ كَبِيرٞ

magar kasone, ki saʙr varzidand ʙar maşaqqatho va ʙaroi şukri ne'mathojaş korhoi nekū kardand, omurziş va muzdi ʙuzurg az oni onhost
Surah Hud, Verse 11


فَلَعَلَّكَ تَارِكُۢ بَعۡضَ مَا يُوحَىٰٓ إِلَيۡكَ وَضَآئِقُۢ بِهِۦ صَدۡرُكَ أَن يَقُولُواْ لَوۡلَآ أُنزِلَ عَلَيۡهِ كَنزٌ أَوۡ جَآءَ مَعَهُۥ مَلَكٌۚ إِنَّمَآ أَنتَ نَذِيرٞۚ وَٱللَّهُ عَلَىٰ كُلِّ شَيۡءٖ وَكِيلٌ

Maʙodo, ʙa'ze az cizhoero, ki ʙa tu ej Rasul, vahj kardaem, tark kunī va ʙa on diltang ʙoşī, ki megūjand: Caro gançe (moli ʙisjore) ʙar ū furū firistoda nameşavad? Va caro fariştae hamrohi ū nameojad? Çuz in nest, ki tu ʙimdihandae ʙeş nestī va Alloh ast, ki korsozi har cizest
Surah Hud, Verse 12


أَمۡ يَقُولُونَ ٱفۡتَرَىٰهُۖ قُلۡ فَأۡتُواْ بِعَشۡرِ سُوَرٖ مِّثۡلِهِۦ مُفۡتَرَيَٰتٖ وَٱدۡعُواْ مَنِ ٱسۡتَطَعۡتُم مِّن دُونِ ٱللَّهِ إِن كُنتُمۡ صَٰدِقِينَ

Jo on ki megūjand (in muşrikoni ahli Makka, ki Muhammad) az xud ʙarmeʙofad va ʙa durūƣ ʙa Alloh nisʙataş mekunad. Bigū ʙarojaşon: Agar rost megūed, çuz Alloh har kiro, ki tavoned, ʙa jorī ʙitalaʙed va dah sura monandi on ʙa ham ʙarʙofta ʙijovared
Surah Hud, Verse 13


فَإِلَّمۡ يَسۡتَجِيبُواْ لَكُمۡ فَٱعۡلَمُوٓاْ أَنَّمَآ أُنزِلَ بِعِلۡمِ ٱللَّهِ وَأَن لَّآ إِلَٰهَ إِلَّا هُوَۖ فَهَلۡ أَنتُم مُّسۡلِمُونَ

Bigū ej Muhammad, ʙaroi inho muşrikon, pas agar şumoro içoʙat nakardand, (ʙa ovardani dah sura monandi on ʙa ham ʙarʙofta) ʙidoned, ki Qur'on ʙa ilmi Alloh nozil şuda va niz heç ma'ʙude ʙarhaq çuz Ū nest. Pas, ojo şumo musalmon (farmonʙardori Alloh) hasted
Surah Hud, Verse 14


مَن كَانَ يُرِيدُ ٱلۡحَيَوٰةَ ٱلدُّنۡيَا وَزِينَتَهَا نُوَفِّ إِلَيۡهِمۡ أَعۡمَٰلَهُمۡ فِيهَا وَهُمۡ فِيهَا لَا يُبۡخَسُونَ

Onon, ki (dar maqsadaşon tanho) zindagivu zinnati in dunjoro ʙixohand, pas hamai muzdi kirdoraşonro dar in çahon purra medihem va dar on nuqsone nameʙinand
Surah Hud, Verse 15


أُوْلَـٰٓئِكَ ٱلَّذِينَ لَيۡسَ لَهُمۡ فِي ٱلۡأٓخِرَةِ إِلَّا ٱلنَّارُۖ وَحَبِطَ مَا صَنَعُواْ فِيهَا وَبَٰطِلٞ مَّا كَانُواْ يَعۡمَلُونَ

Inho kasone hastand, ki dar oxirat çuz otaş nasiʙe nadorand va har cī dar dunjo kardaand, ʙekor karda şavad va har cī ʙa çoj ovardaand, durūƣ ast
Surah Hud, Verse 16


أَفَمَن كَانَ عَلَىٰ بَيِّنَةٖ مِّن رَّبِّهِۦ وَيَتۡلُوهُ شَاهِدٞ مِّنۡهُ وَمِن قَبۡلِهِۦ كِتَٰبُ مُوسَىٰٓ إِمَامٗا وَرَحۡمَةًۚ أُوْلَـٰٓئِكَ يُؤۡمِنُونَ بِهِۦۚ وَمَن يَكۡفُرۡ بِهِۦ مِنَ ٱلۡأَحۡزَابِ فَٱلنَّارُ مَوۡعِدُهُۥۚ فَلَا تَكُ فِي مِرۡيَةٖ مِّنۡهُۚ إِنَّهُ ٱلۡحَقُّ مِن رَّبِّكَ وَلَٰكِنَّ أَكۡثَرَ ٱلنَّاسِ لَا يُؤۡمِنُونَ

Ojo on kas, ki az çoniʙi Parvardigori xeş daleli ravşane dorad va dunʙoli vaj guvohe az çoniʙi Parvardigori ū meojad (va on Çaʙrail jo Muhammad alajhimussalom ast) va peş az Qur'on ham kitoʙi Mūso, ki xud peşvovu rahmate ʙudaast, ʙa on guvohī dodaast va ʙo on kas, ki dalele nadorad, ʙaroʙar ast? Onho ʙa on kitoʙi Qur'on imon meovarand. Va har kī az gurūhho ʙa Qur'on kofir şavad, çojgohaş dar otaş ast. Dar furud omadani Qur'on şak makun, ej Rasul, ki haq ast va az çoniʙi Parvardigorat omadaast. Vale ʙeşari mardum imon nameovarand va ʙa on cī farmuda şudaast, amal namekunand! (Va in rohnamudi om ʙaroi ummati Muhammad sallallohu alajhi va sallam ast)
Surah Hud, Verse 17


وَمَنۡ أَظۡلَمُ مِمَّنِ ٱفۡتَرَىٰ عَلَى ٱللَّهِ كَذِبًاۚ أُوْلَـٰٓئِكَ يُعۡرَضُونَ عَلَىٰ رَبِّهِمۡ وَيَقُولُ ٱلۡأَشۡهَٰدُ هَـٰٓؤُلَآءِ ٱلَّذِينَ كَذَبُواْ عَلَىٰ رَبِّهِمۡۚ أَلَا لَعۡنَةُ ٱللَّهِ عَلَى ٱلظَّـٰلِمِينَ

Cī kas sitamkortar az on kasest, ki ʙa Alloh durūƣ meʙandad? Onho ʙa peşi Parvardigoraşon rūzi qijomat ovarda meşavand, pas az amalhojaşon mepursad va şohidon guvohī xohand dod, ki inho kasone hastand, ki ʙar Parvardigoraşon durūƣ meʙastaand. (Alloh mefarmojad:) La'nati Alloh ʙar sitamkoron ʙod
Surah Hud, Verse 18


ٱلَّذِينَ يَصُدُّونَ عَن سَبِيلِ ٱللَّهِ وَيَبۡغُونَهَا عِوَجٗا وَهُم بِٱلۡأٓخِرَةِ هُمۡ كَٰفِرُونَ

On sitamkorone, ki mardumro az rohi Alloh ʙozmedorand va onro kaç va nodurust nişon medihand va onon kofironand, ʙa oxirat imon nadorand
Surah Hud, Verse 19


أُوْلَـٰٓئِكَ لَمۡ يَكُونُواْ مُعۡجِزِينَ فِي ٱلۡأَرۡضِ وَمَا كَانَ لَهُم مِّن دُونِ ٱللَّهِ مِنۡ أَوۡلِيَآءَۘ يُضَٰعَفُ لَهُمُ ٱلۡعَذَابُۚ مَا كَانُواْ يَسۡتَطِيعُونَ ٱلسَّمۡعَ وَمَا كَانُواْ يُبۡصِرُونَ

inho muşrikon nametavonand dar rūi zamin Allohro notavon va darmonda sozand va çuz Ū heç sarparaste nadorand, azoʙaşon ducandon meşavad. Onho na tavonoii şunidani haqro dorand, ki ʙa on ʙahravar şavand va na tavonoii didani dalelhoi Allohro dorand, ki ʙa on roh joʙand
Surah Hud, Verse 20


أُوْلَـٰٓئِكَ ٱلَّذِينَ خَسِرُوٓاْ أَنفُسَهُمۡ وَضَلَّ عَنۡهُم مَّا كَانُواْ يَفۡتَرُونَ

Onho ʙa xeştan zijon rasonidand va on ciro, ki ʙar on durūƣ meʙoftand, az dast dodaand
Surah Hud, Verse 21


لَا جَرَمَ أَنَّهُمۡ فِي ٱلۡأٓخِرَةِ هُمُ ٱلۡأَخۡسَرُونَ

Hatman onon dar oxirat zijonkortarinand, zero onho manzalahoi axli çannatro furūxtand va ʙar ivazi on manzalahoi dūzaxro xaridand
Surah Hud, Verse 22


إِنَّ ٱلَّذِينَ ءَامَنُواْ وَعَمِلُواْ ٱلصَّـٰلِحَٰتِ وَأَخۡبَتُوٓاْ إِلَىٰ رَبِّهِمۡ أُوْلَـٰٓئِكَ أَصۡحَٰبُ ٱلۡجَنَّةِۖ هُمۡ فِيهَا خَٰلِدُونَ

Kasone, ki ʙa Alloh va rasuli Ū imon ovardaand va korhoi şoista kardaand va dar ʙaroʙari Parvardigoraşon sar xam namudaand, axli ʙihiştand va dar on çovidonand
Surah Hud, Verse 23


۞مَثَلُ ٱلۡفَرِيقَيۡنِ كَٱلۡأَعۡمَىٰ وَٱلۡأَصَمِّ وَٱلۡبَصِيرِ وَٱلسَّمِيعِۚ هَلۡ يَسۡتَوِيَانِ مَثَلًاۚ أَفَلَا تَذَكَّرُونَ

Misoli in du gurūh (mū'minon va kofiron) misoli kūru kar va ʙinovu şunavost. Gurūhi kofiron haqro nameʙinand, ki onro pajravī namojand va nameşunavand, ki roh joʙand, ammo gurūhi mū'minon huççathoi Allohro meʙinand va da'vataşro qaʙul mekunand. Ojo misoli in du gurūh ʙo ham ʙaroʙarand? Caro pand namegired
Surah Hud, Verse 24


وَلَقَدۡ أَرۡسَلۡنَا نُوحًا إِلَىٰ قَوۡمِهِۦٓ إِنِّي لَكُمۡ نَذِيرٞ مُّبِينٌ

Va Nūhro ʙar mardumaş ʙa pajomʙarī firistodem. Guft: Man ʙaroi şumo ʙimdihandai oşkoram
Surah Hud, Verse 25


أَن لَّا تَعۡبُدُوٓاْ إِلَّا ٱللَّهَۖ إِنِّيٓ أَخَافُ عَلَيۡكُمۡ عَذَابَ يَوۡمٍ أَلِيمٖ

ki çuz Allohi ʙarhaqro naparasted! Zero az azoʙi saxti rūzi qijomat ʙar şumo metarsam, agar şumo Ūro ʙa jagonagiaş parastiş nakuned
Surah Hud, Verse 26


فَقَالَ ٱلۡمَلَأُ ٱلَّذِينَ كَفَرُواْ مِن قَوۡمِهِۦ مَا نَرَىٰكَ إِلَّا بَشَرٗا مِّثۡلَنَا وَمَا نَرَىٰكَ ٱتَّبَعَكَ إِلَّا ٱلَّذِينَ هُمۡ أَرَاذِلُنَا بَادِيَ ٱلرَّأۡيِ وَمَا نَرَىٰ لَكُمۡ عَلَيۡنَا مِن فَضۡلِۭ بَلۡ نَظُنُّكُمۡ كَٰذِبِينَ

Buzurgoni qavmaş, ki kofir ʙudand, guftand: Mo turo çuz insone monandi xeş nameʙinem. Va nameʙinem, ki çuz ʙecoraholoni mo (faqiru, ʙemaqom) az tu pajravī kunand. Va nameʙinem, ki şumoro ʙar mo fazilate ʙoşad dar rizqu rūzī va mol, ʙalki e'tiqod dorem, ki durūƣ megūed
Surah Hud, Verse 27


قَالَ يَٰقَوۡمِ أَرَءَيۡتُمۡ إِن كُنتُ عَلَىٰ بَيِّنَةٖ مِّن رَّبِّي وَءَاتَىٰنِي رَحۡمَةٗ مِّنۡ عِندِهِۦ فَعُمِّيَتۡ عَلَيۡكُمۡ أَنُلۡزِمُكُمُوهَا وَأَنتُمۡ لَهَا كَٰرِهُونَ

Nūh guft: Ej qavmi man, cī megūed, agar az sūi Parvardigoram daleli ravşan doşta ʙoşam, in ki man ʙarhaq hastam va Ū ʙa man rahmati xeş (ja'ne, nuʙuvvat va risolat) arzonī karda ʙoşad. Pas, haqiqati on, ʙa saʙaʙi nodonī va fireftaşudanaton dar dunjo ʙar şumo pinhon monda ʙoşad, ojo dar hole, ki xud namexohed, şumoro ʙa zūrī ʙa daromadani islom maçʙur sozem? Lekin şumoro ʙa Alloh mesuporem, to Ū hukm namojad dar amri şumo on ci ki meʙinad va mexohad
Surah Hud, Verse 28


وَيَٰقَوۡمِ لَآ أَسۡـَٔلُكُمۡ عَلَيۡهِ مَالًاۖ إِنۡ أَجۡرِيَ إِلَّا عَلَى ٱللَّهِۚ وَمَآ أَنَا۠ بِطَارِدِ ٱلَّذِينَ ءَامَنُوٓاْۚ إِنَّهُم مُّلَٰقُواْ رَبِّهِمۡ وَلَٰكِنِّيٓ أَرَىٰكُمۡ قَوۡمٗا تَجۡهَلُونَ

Va ej qavmi man, dar ʙaroʙari taʙliƣi risolati xeş mole az şumo nametalaʙam va gumon maʙared, ki man az kori xud umedi moli dunjo doram. Muzdi man tanho ʙa Alloh ast. Onhoero, ki imon ʙa jagonagii Alloh ovardaand, az xud nameronam, onon ʙo Parvardigori xeş rū ʙa rū xohand şud. Vale meʙinam, ki şumo ej qavm, mardumi nodon hasted, ki maro mefarmoed dūstoni Allohro az xudam ʙironam
Surah Hud, Verse 29


وَيَٰقَوۡمِ مَن يَنصُرُنِي مِنَ ٱللَّهِ إِن طَرَدتُّهُمۡۚ أَفَلَا تَذَكَّرُونَ

Va ej qavmi man, agar mū'minonro az xud ʙironam, cī kase dar ʙaroʙari azoʙi saxti Alloh maro jorī xohad kard? Ojo haqiqatro darnamejoʙed
Surah Hud, Verse 30


وَلَآ أَقُولُ لَكُمۡ عِندِي خَزَآئِنُ ٱللَّهِ وَلَآ أَعۡلَمُ ٱلۡغَيۡبَ وَلَآ أَقُولُ إِنِّي مَلَكٞ وَلَآ أَقُولُ لِلَّذِينَ تَزۡدَرِيٓ أَعۡيُنُكُمۡ لَن يُؤۡتِيَهُمُ ٱللَّهُ خَيۡرًاۖ ٱللَّهُ أَعۡلَمُ بِمَا فِيٓ أَنفُسِهِمۡ إِنِّيٓ إِذٗا لَّمِنَ ٱلظَّـٰلِمِينَ

Ba şumo namegūjam, xazinahoi Alloh dar nazdi man ast. Va ilmi ƣajʙ ham namedonam. Va namegūjam, ki farişta hastam. Va namegūjam, ki Alloh ʙa onon, ki dar nazari şumo xoru haqir metoʙand, xajri xudro ato nakunad. Alloh ʙa on cī dar dilhoi onhost, ogohtar ast. Agar cunin kunam, az sitamkoron xoham ʙud
Surah Hud, Verse 31


قَالُواْ يَٰنُوحُ قَدۡ جَٰدَلۡتَنَا فَأَكۡثَرۡتَ جِدَٰلَنَا فَأۡتِنَا بِمَا تَعِدُنَآ إِن كُنتَ مِنَ ٱلصَّـٰدِقِينَ

Guftand: «Ej Nūh, ʙo mo çidol (ʙahs, siteza) kardī va ʙisjor ham çidol kardī. Agar tu dar da'voi xud rost megūī, har va'dae az azoʙ, ki ʙa mo dodaī, ʙijovar!»
Surah Hud, Verse 32


قَالَ إِنَّمَا يَأۡتِيكُم بِهِ ٱللَّهُ إِن شَآءَ وَمَآ أَنتُم بِمُعۡجِزِينَ

Nūh ʙaroi qavmaş guft: Alloh ast, ki agar ʙixohad, on va'daro meorad va şumo oçizkunandai Alloh nested
Surah Hud, Verse 33


وَلَا يَنفَعُكُمۡ نُصۡحِيٓ إِنۡ أَرَدتُّ أَنۡ أَنصَحَ لَكُمۡ إِن كَانَ ٱللَّهُ يُرِيدُ أَن يُغۡوِيَكُمۡۚ هُوَ رَبُّكُمۡ وَإِلَيۡهِ تُرۡجَعُونَ

Va agar Alloh xosta ʙoşad, ki gumrohaton sozad, agar man ʙixoham şumoro pand diham, pandam sud naxohad kard. Ūst Parvardigori şumo va hama ʙa sūi Ū dar oxirat ʙaroi hisoʙu çazo ʙozgardonida meşaved
Surah Hud, Verse 34


أَمۡ يَقُولُونَ ٱفۡتَرَىٰهُۖ قُلۡ إِنِ ٱفۡتَرَيۡتُهُۥ فَعَلَيَّ إِجۡرَامِي وَأَنَا۠ بَرِيٓءٞ مِّمَّا تُجۡرِمُونَ

Jo muşrikoni qavmi Nūh megūjand, ki in suxanro ʙa Alloh durūƣ ʙastaast. Bigū ʙarojaşon: Agar onro ʙa Alloh durūƣ ʙasta ʙoşam, gunohaş ʙar man ast va man az gunohe, ki mekuned, pok hastam va ʙa saʙaʙi gunohi şumo ʙa azoʙ girifta naşavam
Surah Hud, Verse 35


وَأُوحِيَ إِلَىٰ نُوحٍ أَنَّهُۥ لَن يُؤۡمِنَ مِن قَوۡمِكَ إِلَّا مَن قَدۡ ءَامَنَ فَلَا تَبۡتَئِسۡ بِمَا كَانُواْ يَفۡعَلُونَ

Va ʙa Nūh vahj rasid, ki az qavmi tu çuz on gurūh, ki imon ovardaand, digar imon naxohand ovard. Az kirdori onon andūhgin maʙoş, ki Man onhoro halokkunandaam va turo az onho naçotdihandaam
Surah Hud, Verse 36


وَٱصۡنَعِ ٱلۡفُلۡكَ بِأَعۡيُنِنَا وَوَحۡيِنَا وَلَا تُخَٰطِبۡنِي فِي ٱلَّذِينَ ظَلَمُوٓاْ إِنَّهُم مُّغۡرَقُونَ

Kiştiro zeri nazar va ta'limu tavçehi Mo ʙisoz va dar ʙorai on sitamkoron ʙo man suxan magūj, hamono, onho ƣarqşavandagonand
Surah Hud, Verse 37


وَيَصۡنَعُ ٱلۡفُلۡكَ وَكُلَّمَا مَرَّ عَلَيۡهِ مَلَأٞ مِّن قَوۡمِهِۦ سَخِرُواْ مِنۡهُۚ قَالَ إِن تَسۡخَرُواْ مِنَّا فَإِنَّا نَسۡخَرُ مِنكُمۡ كَمَا تَسۡخَرُونَ

Nūh kiştī mesoxt va har ʙor, ki ʙuzurgoni qavmaş ʙar ū meguzaştand, masxaraaş mekardand. Meguft: Agar şumo moro dar dunjo masxara mekuned, ʙa zudī mo ham monandi şumo dar oxirat masxaraaton xohem kard
Surah Hud, Verse 38


فَسَوۡفَ تَعۡلَمُونَ مَن يَأۡتِيهِ عَذَابٞ يُخۡزِيهِ وَيَحِلُّ عَلَيۡهِ عَذَابٞ مُّقِيمٌ

Ba zudī xohed donist, ki dar dunjo ʙar sari cī kase azoʙe meojad, ki xoraş sozad va azoʙi hameşagī dar oxirat ʙar vaj furud ojad
Surah Hud, Verse 39


حَتَّىٰٓ إِذَا جَآءَ أَمۡرُنَا وَفَارَ ٱلتَّنُّورُ قُلۡنَا ٱحۡمِلۡ فِيهَا مِن كُلّٖ زَوۡجَيۡنِ ٱثۡنَيۡنِ وَأَهۡلَكَ إِلَّا مَن سَبَقَ عَلَيۡهِ ٱلۡقَوۡلُ وَمَنۡ ءَامَنَۚ وَمَآ ءَامَنَ مَعَهُۥٓ إِلَّا قَلِيلٞ

Cun farmoni Mo ʙa haloki onho darrasid va tanūr çūşid, guftem: Az har çinse du tan (naru moda) va niz xonadoni xudro dar kiştī savor kun, ƣajri on kase, ki farmoni haloki onho peş sodir şudaast va niz hamroh gir onhoero, ki ʙar tu imon ovardaand. va çuz andake ʙa ū imon najovarda ʙudand
Surah Hud, Verse 40


۞وَقَالَ ٱرۡكَبُواْ فِيهَا بِسۡمِ ٱللَّهِ مَجۡرٜىٰهَا وَمُرۡسَىٰهَآۚ إِنَّ رَبِّي لَغَفُورٞ رَّحِيمٞ

Va Nūh ʙaroi kasone, ki az ahli imon ʙo hamrohii ū ʙudand, guft: Bar on kiştī savor şaved, ki ravon şudanaş va istodanaş ʙa nomi Alloh ast. Zero Parvardigori man omurzandaast tavʙakunandagonro va mehruʙon ast ʙa ʙandagonaş
Surah Hud, Verse 41


وَهِيَ تَجۡرِي بِهِمۡ فِي مَوۡجٖ كَٱلۡجِبَالِ وَنَادَىٰ نُوحٌ ٱبۡنَهُۥ وَكَانَ فِي مَعۡزِلٖ يَٰبُنَيَّ ٱرۡكَب مَّعَنَا وَلَا تَكُن مَّعَ ٱلۡكَٰفِرِينَ

Va kiştī ononro dar mijoni mavçhoe, ki ʙaland meşud, cun kūh meʙurd. Va Nūh pisaraşro, ki dar gūşae istoda ʙud, nido dod: Ej pisarakam, ʙo mo savor şav va ʙo kofiron maʙoş, ki ƣarq xohī şud
Surah Hud, Verse 42


قَالَ سَـَٔاوِيٓ إِلَىٰ جَبَلٖ يَعۡصِمُنِي مِنَ ٱلۡمَآءِۚ قَالَ لَا عَاصِمَ ٱلۡيَوۡمَ مِنۡ أَمۡرِ ٱللَّهِ إِلَّا مَن رَّحِمَۚ وَحَالَ بَيۡنَهُمَا ٱلۡمَوۡجُ فَكَانَ مِنَ ٱلۡمُغۡرَقِينَ

(Pisari Nūh) guft: man ʙa kūhe, panoh xoham ʙurd, ki maro az oʙ nigoh dorad. (Nūh) guft: Imrūz heç nigahdorandae az azoʙi Alloh nest, magar kasero, ki Alloh ʙar ū rahm ovarad. Nogahon mavçi ʙalande mijoni on duro faro girift va ū az ƣarqşudagon gardid
Surah Hud, Verse 43


وَقِيلَ يَـٰٓأَرۡضُ ٱبۡلَعِي مَآءَكِ وَيَٰسَمَآءُ أَقۡلِعِي وَغِيضَ ٱلۡمَآءُ وَقُضِيَ ٱلۡأَمۡرُ وَٱسۡتَوَتۡ عَلَى ٱلۡجُودِيِّۖ وَقِيلَ بُعۡدٗا لِّلۡقَوۡمِ ٱلظَّـٰلِمِينَ

Va gufta şud: Ej zamin, oʙi xud furū ʙar va ej osmon, az ʙoridan ʙozist. Oʙ furū şud va kor ʙa pojon omad va kiştī ʙar kūhi Cudij qaror girift va nido omad az çoniʙi Alloh, ki halokat ʙod ʙar mardumi sitamkor
Surah Hud, Verse 44


وَنَادَىٰ نُوحٞ رَّبَّهُۥ فَقَالَ رَبِّ إِنَّ ٱبۡنِي مِنۡ أَهۡلِي وَإِنَّ وَعۡدَكَ ٱلۡحَقُّ وَأَنتَ أَحۡكَمُ ٱلۡحَٰكِمِينَ

Va Nūh Parvardigoraşro nido dod: Ej Parvardigori man, pisaram az xonadoni man ʙud va va'dai Tu haq ast va nerūmandtarini xukmkunandagon Tu hastī
Surah Hud, Verse 45


قَالَ يَٰنُوحُ إِنَّهُۥ لَيۡسَ مِنۡ أَهۡلِكَۖ إِنَّهُۥ عَمَلٌ غَيۡرُ صَٰلِحٖۖ فَلَا تَسۡـَٔلۡنِ مَا لَيۡسَ لَكَ بِهِۦ عِلۡمٌۖ إِنِّيٓ أَعِظُكَ أَن تَكُونَ مِنَ ٱلۡجَٰهِلِينَ

Alloh guft: Ej Nūh, haroina, ū az xonadoni tu nest (ja'ne, ū az çumlai kasone nest, ki onhoro naçot medihem), alʙatta, pursidani tu naçoti pisaratro amali soleh nest, zero pisaraş kofir ʙud. Pas tu Maro az cize suol makun, ki turo donişi on nest! Ba durustī ki pand mediham turo, ki az mardumi nodon naʙoşī. (Ja'ne tu xud ʙar haloki kofiron duo mekardī, ʙa'd az on naçoti kofironro suol mekunī)
Surah Hud, Verse 46


قَالَ رَبِّ إِنِّيٓ أَعُوذُ بِكَ أَنۡ أَسۡـَٔلَكَ مَا لَيۡسَ لِي بِهِۦ عِلۡمٞۖ وَإِلَّا تَغۡفِرۡ لِي وَتَرۡحَمۡنِيٓ أَكُن مِّنَ ٱلۡخَٰسِرِينَ

Nūh guft: Ej Parvardigori man, panoh meʙaram ʙa Tu, az on ki az Tu on ciro ʙipursam, ki maro donişi on nest! Va agar maro najomurzī va ʙa man rahm nanamoī, az zijonkardagon xoham ʙud
Surah Hud, Verse 47


قِيلَ يَٰنُوحُ ٱهۡبِطۡ بِسَلَٰمٖ مِّنَّا وَبَرَكَٰتٍ عَلَيۡكَ وَعَلَىٰٓ أُمَمٖ مِّمَّن مَّعَكَۚ وَأُمَمٞ سَنُمَتِّعُهُمۡ ثُمَّ يَمَسُّهُم مِّنَّا عَذَابٌ أَلِيمٞ

Gufta şud: Ej Nūh, haroina, ʙa salomat va ʙarakote, ki ʙar tuvu onho, ki hamrohi tuand, arzonī doştaem, furud oj az kiştī. Va ummathoe hastand az zurrijoti hamrohoni tu, ki onhoro az ne'mathoi dunjo ʙarxurdor mesozem, on goh merasad onhoro azoʙi dardovari Mo dar oxirat
Surah Hud, Verse 48


تِلۡكَ مِنۡ أَنۢبَآءِ ٱلۡغَيۡبِ نُوحِيهَآ إِلَيۡكَۖ مَا كُنتَ تَعۡلَمُهَآ أَنتَ وَلَا قَوۡمُكَ مِن قَبۡلِ هَٰذَاۖ فَٱصۡبِرۡۖ إِنَّ ٱلۡعَٰقِبَةَ لِلۡمُتَّقِينَ

Alloh ʙaroi Rasulaş Muhammad sallallohu alajhi va sallam megūjad: Inho az xaʙarhoi ƣajʙ hastand, ki ʙar tu vahj mekunem. Peş az in na tu va na qavmat onhoro namedonisted. Pas saʙr kun, ʙar durūƣ ʙarovardani qavmat turo va azijat dodanaşon turo, ʙa durustī ki Mo turo nusrat xohem dod, zero oqiʙati nek az oni parhezgoron ast
Surah Hud, Verse 49


وَإِلَىٰ عَادٍ أَخَاهُمۡ هُودٗاۚ قَالَ يَٰقَوۡمِ ٱعۡبُدُواْ ٱللَّهَ مَا لَكُم مِّنۡ إِلَٰهٍ غَيۡرُهُۥٓۖ إِنۡ أَنتُمۡ إِلَّا مُفۡتَرُونَ

Va ʙar qavmi Od ʙarodaraşon Hudro firistodem. Guft ʙarojaşon: Ej qavmi man, Allohi ʙarhaqro ʙiparasted, şumoro heç ma'ʙudi ʙarhaqe çuz Ū nest, pas xolis Ūro iʙodat kuned va nested şumo dar iʙodati ʙuton magar durūƣsozone
Surah Hud, Verse 50


يَٰقَوۡمِ لَآ أَسۡـَٔلُكُمۡ عَلَيۡهِ أَجۡرًاۖ إِنۡ أَجۡرِيَ إِلَّا عَلَى ٱلَّذِي فَطَرَنِيٓۚ أَفَلَا تَعۡقِلُونَ

Ej qavmi man, on ci ki man şumoro ʙa on da'vat menamojam az xolis iʙodat kardan ʙaroi Alloh va tark kardani iʙodati ʙutparastī, az şumo muzde nametalaʙam. Muzdi man tanho ʙo on kasest, ki maro ofaridaast. Caro az rūi xirad nameandeşed
Surah Hud, Verse 51


وَيَٰقَوۡمِ ٱسۡتَغۡفِرُواْ رَبَّكُمۡ ثُمَّ تُوبُوٓاْ إِلَيۡهِ يُرۡسِلِ ٱلسَّمَآءَ عَلَيۡكُم مِّدۡرَارٗا وَيَزِدۡكُمۡ قُوَّةً إِلَىٰ قُوَّتِكُمۡ وَلَا تَتَوَلَّوۡاْ مُجۡرِمِينَ

Va ej qavmi man, az Parvardigoraton omurziş ʙixohed, on goh ʙa sūi Ū ʙo tavʙa ʙozgarded, to ʙoronro paj dar paj ʙar şumo furū rezad va ʙar nerūjaton ʙijafzojad! Va cun gunahkoron az da'vati man rūj ʙarmatoʙed
Surah Hud, Verse 52


قَالُواْ يَٰهُودُ مَا جِئۡتَنَا بِبَيِّنَةٖ وَمَا نَحۡنُ بِتَارِكِيٓ ءَالِهَتِنَا عَن قَوۡلِكَ وَمَا نَحۡنُ لَكَ بِمُؤۡمِنِينَ

Guftand: Ej Hud, tu ʙaroi mo daleli ravşane najovardaī va mo ʙa guftori tu iʙodati ma'ʙudoni xeşro tark namekunem va ʙa tu imon nameovarem
Surah Hud, Verse 53


إِن نَّقُولُ إِلَّا ٱعۡتَرَىٰكَ بَعۡضُ ءَالِهَتِنَا بِسُوٓءٖۗ قَالَ إِنِّيٓ أُشۡهِدُ ٱللَّهَ وَٱشۡهَدُوٓاْ أَنِّي بَرِيٓءٞ مِّمَّا تُشۡرِكُونَ

Çuz in nagūem, ki ʙa'ze az ma'ʙudoni mo ʙa tu ozore rasondaand. Guft Hud ʙarojaşon: «Allohro guvoh megiram va şumo niz guvoh ʙoşed, ki man az on ci ki şumo ƣajri Alloh meparasted, ʙezoram
Surah Hud, Verse 54


مِن دُونِهِۦۖ فَكِيدُونِي جَمِيعٗا ثُمَّ لَا تُنظِرُونِ

Hamagī (şumo hamrohi ʙuthojaton), ʙo hilagarī ʙar ziddi man ʙarxezed va maro mūhlat madihed. (Hud inro ʙa on xotir guft, ki ʙovarii komil doşt, ki na onho va na ʙutonaşon ʙaroi ū cize zarar ovarda nametavonand)
Surah Hud, Verse 55


إِنِّي تَوَكَّلۡتُ عَلَى ٱللَّهِ رَبِّي وَرَبِّكُمۚ مَّا مِن دَآبَّةٍ إِلَّا هُوَ ءَاخِذُۢ بِنَاصِيَتِهَآۚ إِنَّ رَبِّي عَلَىٰ صِرَٰطٖ مُّسۡتَقِيمٖ

Man ʙar Allohi jakto, ki Parvardigori man va Parvardigori şumost, tavakkal kardam. Va heç cize namerasad maro, magar ʙa amri Ū va ʙar hama ciz Ū tavonost. Heç çunʙandae, nest ʙar rūi zamin, magar Alloh moliki ūst. Alʙatta, Parvardigori man ʙar rohi rost ast (ja'ne, dar qazo va şariat va amraş odil ast, nekūkorro ʙo nekūijaş va ʙadkorro ʙo ʙadiaş çazo medihad)
Surah Hud, Verse 56


فَإِن تَوَلَّوۡاْ فَقَدۡ أَبۡلَغۡتُكُم مَّآ أُرۡسِلۡتُ بِهِۦٓ إِلَيۡكُمۡۚ وَيَسۡتَخۡلِفُ رَبِّي قَوۡمًا غَيۡرَكُمۡ وَلَا تَضُرُّونَهُۥ شَيۡـًٔاۚ إِنَّ رَبِّي عَلَىٰ كُلِّ شَيۡءٍ حَفِيظٞ

Pas, agar rūj ʙigardoned az içoʙat kardani da'vati haq ʙa rostī ki on ciro ki ʙo on ʙa sūi şumo firistoda şuda ʙudam ʙa şumo rasonidam va Parvardigori man mardumi digarero çonişini şumo xohad gardonid, ki onho tavhidi Ūro ʙa ço orand va iʙodataşro ʙo ixlos ado namojand va ʙa saʙaʙi kufr va isjonaton heç ʙa ū zijone namerasoned. Zero Parvardigori man nigahʙoni hamai cizhost
Surah Hud, Verse 57


وَلَمَّا جَآءَ أَمۡرُنَا نَجَّيۡنَا هُودٗا وَٱلَّذِينَ ءَامَنُواْ مَعَهُۥ بِرَحۡمَةٖ مِّنَّا وَنَجَّيۡنَٰهُم مِّنۡ عَذَابٍ غَلِيظٖ

Va cun farmoni Mo ʙaroi azoʙi qavmi Hud darrasid, ʙa rahmati xeş Hud va kasonero, ki ʙa ū imon ovarda ʙudand, naçot dodem va onhoro niz az azoʙi saxti rūzi qijomat rahonidem
Surah Hud, Verse 58


وَتِلۡكَ عَادٞۖ جَحَدُواْ بِـَٔايَٰتِ رَبِّهِمۡ وَعَصَوۡاْ رُسُلَهُۥ وَٱتَّبَعُوٓاْ أَمۡرَ كُلِّ جَبَّارٍ عَنِيدٖ

Va inho qavmi Od ʙudand, ki ojoti Parvardigoraşonro inkor kardand va pajomʙaronaşro nofarmonī kardand va ʙa farmoni har çaʙʙori sarkaş gardan nihodand
Surah Hud, Verse 59


وَأُتۡبِعُواْ فِي هَٰذِهِ ٱلدُّنۡيَا لَعۡنَةٗ وَيَوۡمَ ٱلۡقِيَٰمَةِۗ أَلَآ إِنَّ عَادٗا كَفَرُواْ رَبَّهُمۡۗ أَلَا بُعۡدٗا لِّعَادٖ قَوۡمِ هُودٖ

Va dar in dunjovu rūzi qijomat giriftori la'nat şudand. Ogoh ʙoşed, ki qavmi Od ʙa Parvardigoraşon kofir şudand, ogoh ʙoşed, ki la'nat ʙod ʙar Od, qavmi Hud
Surah Hud, Verse 60


۞وَإِلَىٰ ثَمُودَ أَخَاهُمۡ صَٰلِحٗاۚ قَالَ يَٰقَوۡمِ ٱعۡبُدُواْ ٱللَّهَ مَا لَكُم مِّنۡ إِلَٰهٍ غَيۡرُهُۥۖ هُوَ أَنشَأَكُم مِّنَ ٱلۡأَرۡضِ وَٱسۡتَعۡمَرَكُمۡ فِيهَا فَٱسۡتَغۡفِرُوهُ ثُمَّ تُوبُوٓاْ إِلَيۡهِۚ إِنَّ رَبِّي قَرِيبٞ مُّجِيبٞ

Va ʙar qavmi Samud ʙarodaraşon Solehro firistodem, Pas ʙarojaşon guft: «Ej qavmi man, Allohi ʙarhaqro ʙiparasted! Şumoro çuz Ū ma'ʙudi ʙarhaqe nest. Ūst, ki şumoro az zamin padid ovardaast va şumoro dar zamin zindagonī va ʙaqo dod. Pas, omurziş xohed az gunohonaton va ʙa dargohaş ʙozgaşta tavʙa kuned. Alʙatta, Parvardigori man nazdik ast ʙaroi şaxse, ki Ūro ʙo ixlos iʙodat mekunad va duohoro içoʙat mekunad
Surah Hud, Verse 61


قَالُواْ يَٰصَٰلِحُ قَدۡ كُنتَ فِينَا مَرۡجُوّٗا قَبۡلَ هَٰذَآۖ أَتَنۡهَىٰنَآ أَن نَّعۡبُدَ مَا يَعۡبُدُ ءَابَآؤُنَا وَإِنَّنَا لَفِي شَكّٖ مِّمَّا تَدۡعُونَآ إِلَيۡهِ مُرِيبٖ

Guftand Samudijon ʙa pajomʙaraşon: Ej Soleh, peş az in ʙa tu umed medoştem. Ojo moro az parastişi on cī padaronamon meparastidand, ʙozmedorī? Mo az on cī moro ʙa on mexonī, dar şakkem, ki moro dar şuʙhai ʙuzurg meandozad
Surah Hud, Verse 62


قَالَ يَٰقَوۡمِ أَرَءَيۡتُمۡ إِن كُنتُ عَلَىٰ بَيِّنَةٖ مِّن رَّبِّي وَءَاتَىٰنِي مِنۡهُ رَحۡمَةٗ فَمَن يَنصُرُنِي مِنَ ٱللَّهِ إِنۡ عَصَيۡتُهُۥۖ فَمَا تَزِيدُونَنِي غَيۡرَ تَخۡسِيرٖ

Soleh ʙaroi qavmi xud guft: Ej qavmi man, xaʙar dihed maro agar az Parvardigoram huççate hamrohi xud doşta ʙoşam va Ū ʙa man rahmati xeş (ja'ne, nuʙuvvat) arzonī karda ʙoşad, cī kase maro jorī mekunad, agar az farmonaş sarpecī kunam? Agar az şumo farmon ʙaram, çuz ʙa zijoni man naxohed afzud
Surah Hud, Verse 63


وَيَٰقَوۡمِ هَٰذِهِۦ نَاقَةُ ٱللَّهِ لَكُمۡ ءَايَةٗۖ فَذَرُوهَا تَأۡكُلۡ فِيٓ أَرۡضِ ٱللَّهِۖ وَلَا تَمَسُّوهَا بِسُوٓءٖ فَيَأۡخُذَكُمۡ عَذَابٞ قَرِيبٞ

Va ej qavmi man, in şuturi Alloh ast va nişonaest ʙaroi şumo ʙar haqiqat ʙudani on ci ki ʙa on şumoro da'vat menamojam. Pas, onro ʙigzored, to dar zamini Alloh ʙicarad va ʙa ū heç zijone narasoned, ki agar cunin karded, ʙa zudī azoʙ şumoro faro girad
Surah Hud, Verse 64


فَعَقَرُوهَا فَقَالَ تَمَتَّعُواْ فِي دَارِكُمۡ ثَلَٰثَةَ أَيَّامٖۖ ذَٰلِكَ وَعۡدٌ غَيۡرُ مَكۡذُوبٖ

Pas, Solehro durūƣ ʙarovardand va şuturro sar ʙuridand. Soleh guft: Se rūz dar xonahoi xud az zindagī nasiʙador şaved va in va'daest xolī az durūƣ va voqe' şudani on hatmist
Surah Hud, Verse 65


فَلَمَّا جَآءَ أَمۡرُنَا نَجَّيۡنَا صَٰلِحٗا وَٱلَّذِينَ ءَامَنُواْ مَعَهُۥ بِرَحۡمَةٖ مِّنَّا وَمِنۡ خِزۡيِ يَوۡمِئِذٍۚ إِنَّ رَبَّكَ هُوَ ٱلۡقَوِيُّ ٱلۡعَزِيزُ

Cun amri Mo ʙa haloki onho faro rasid, Soleh va kasone, ki ʙa ū imon ovarda ʙudand, ʙa rahmati xeş az xorii on rūz naçot ʙaxşidem. Zero Parvardigori tu tavonovu pirūzmand ast
Surah Hud, Verse 66


وَأَخَذَ ٱلَّذِينَ ظَلَمُواْ ٱلصَّيۡحَةُ فَأَصۡبَحُواْ فِي دِيَٰرِهِمۡ جَٰثِمِينَ

Va sitamgoronro on ʙongi saxti margʙor faro girift, pas suʙh kardand dar xonahoi xud xuşk şuda ʙa zonu aftoda, murdand
Surah Hud, Verse 67


كَأَن لَّمۡ يَغۡنَوۡاْ فِيهَآۗ أَلَآ إِنَّ ثَمُودَاْ كَفَرُواْ رَبَّهُمۡۗ أَلَا بُعۡدٗا لِّثَمُودَ

Cunin gūj, ki hargiz dar on dijor naʙudaand. Ogoh ʙoşed, ki qavmi Samud ʙa Parvardigoraşon kofir şudand, Ogoh ʙoşed, ki durivu halokat ʙar qavmi Samud ʙod
Surah Hud, Verse 68


وَلَقَدۡ جَآءَتۡ رُسُلُنَآ إِبۡرَٰهِيمَ بِٱلۡبُشۡرَىٰ قَالُواْ سَلَٰمٗاۖ قَالَ سَلَٰمٞۖ فَمَا لَبِثَ أَن جَآءَ بِعِجۡلٍ حَنِيذٖ

Ba tahqiq rasuloni Mo ʙaroi Iʙrohim va hamsaraş muƶda ovardand. Guftand: «Salom!» Guft: «Salom!» Va lahzae ʙa'd gūsolai farʙehi ʙirjonşudaro ovard
Surah Hud, Verse 69


فَلَمَّا رَءَآ أَيۡدِيَهُمۡ لَا تَصِلُ إِلَيۡهِ نَكِرَهُمۡ وَأَوۡجَسَ مِنۡهُمۡ خِيفَةٗۚ قَالُواْ لَا تَخَفۡ إِنَّآ أُرۡسِلۡنَآ إِلَىٰ قَوۡمِ لُوطٖ

Pas cun Iʙrohim (alajhis salom) did, ki ʙa on mehmonon dast daroz namekunand, ʙar onon gumoni ʙad kard va dar dil az onho xavf ʙurd. Guftand (fariştagon): «Matars, mo ʙar qavmi Lut ʙaroi halokaşon firistoda şudaem»
Surah Hud, Verse 70


وَٱمۡرَأَتُهُۥ قَآئِمَةٞ فَضَحِكَتۡ فَبَشَّرۡنَٰهَا بِإِسۡحَٰقَ وَمِن وَرَآءِ إِسۡحَٰقَ يَعۡقُوبَ

Va zani Iʙrohim Sora, ki dar pasi parda istoda ʙud, suxanoni fariştagonro şunida, pas az xuşholī xandid. On goh ūro ʙa Ishoq va pas az Ishoq ʙo omadani (naʙeraaş) Ja'quʙ xuşxaʙaraş dodem
Surah Hud, Verse 71


قَالَتۡ يَٰوَيۡلَتَىٰٓ ءَأَلِدُ وَأَنَا۠ عَجُوزٞ وَهَٰذَا بَعۡلِي شَيۡخًاۖ إِنَّ هَٰذَا لَشَيۡءٌ عَجِيبٞ

Guft (Sora): «Voj ʙar man, ojo dar in pironsolī tavallud mekunam va in şavhari man niz pir ast? Hamono, in kor cizi açiʙest!»
Surah Hud, Verse 72


قَالُوٓاْ أَتَعۡجَبِينَ مِنۡ أَمۡرِ ٱللَّهِۖ رَحۡمَتُ ٱللَّهِ وَبَرَكَٰتُهُۥ عَلَيۡكُمۡ أَهۡلَ ٱلۡبَيۡتِۚ إِنَّهُۥ حَمِيدٞ مَّجِيدٞ

Fariştagon guftand: Ojo az qudrati Alloh ta'aççuʙ mekunī? Rahmatu ʙarakati Alloh ʙar şumo, ahli in xona arzonī ʙod! Haroina, Allohi ʙuzurg sazovori sitoiş va ʙalandmartaʙa ast
Surah Hud, Verse 73


فَلَمَّا ذَهَبَ عَنۡ إِبۡرَٰهِيمَ ٱلرَّوۡعُ وَجَآءَتۡهُ ٱلۡبُشۡرَىٰ يُجَٰدِلُنَا فِي قَوۡمِ لُوطٍ

Cun tars az Iʙrohim dur şud va ūro xuşxaʙar omad, ki sohiʙi farzand meşavad, ʙo firistodagoni Mo dar ʙorai qavmi Lut ʙa ʙahs ʙarxost
Surah Hud, Verse 74


إِنَّ إِبۡرَٰهِيمَ لَحَلِيمٌ أَوَّـٰهٞ مُّنِيبٞ

Alʙatta, Iʙrohim ʙurdʙoru rahmdil va halimu farmonʙardor va ruçū'kunanda ʙa sūi Alloh ʙud
Surah Hud, Verse 75


يَـٰٓإِبۡرَٰهِيمُ أَعۡرِضۡ عَنۡ هَٰذَآۖ إِنَّهُۥ قَدۡ جَآءَ أَمۡرُ رَبِّكَۖ وَإِنَّهُمۡ ءَاتِيهِمۡ عَذَابٌ غَيۡرُ مَرۡدُودٖ

(Fariştagon guftand): Ej Iʙrohim, az in (ʙahs, ki dar ʙorai qavmi Lut meravad), rūj gardon! Hamono farmoni Parvardigorat omadaast va alʙatta, ʙar onho azoʙe, ki heç ʙargaştan nadorad, furud xohad omad
Surah Hud, Verse 76


وَلَمَّا جَآءَتۡ رُسُلُنَا لُوطٗا سِيٓءَ بِهِمۡ وَضَاقَ بِهِمۡ ذَرۡعٗا وَقَالَ هَٰذَا يَوۡمٌ عَصِيبٞ

Va cun rasuloni Mo nazdi Lut (alajhis salom) omadand, Lut az omadani onho noxuş va andūhginu diltang şud, zero namedonist onon firistodagoni Allohand va az tarsi on ki qavmaş ʙa onon zarare narasonand guft: «Imrūz, rūzi saxtest»
Surah Hud, Verse 77


وَجَآءَهُۥ قَوۡمُهُۥ يُهۡرَعُونَ إِلَيۡهِ وَمِن قَبۡلُ كَانُواْ يَعۡمَلُونَ ٱلسَّيِّـَٔاتِۚ قَالَ يَٰقَوۡمِ هَـٰٓؤُلَآءِ بَنَاتِي هُنَّ أَطۡهَرُ لَكُمۡۖ فَٱتَّقُواْ ٱللَّهَ وَلَا تُخۡزُونِ فِي ضَيۡفِيٓۖ أَلَيۡسَ مِنكُمۡ رَجُلٞ رَّشِيدٞ

Va qavmaş şitoʙon nazdi ū omadand va onon peş az in korhoi zişt (livota) ançom medodand. Lut guft: «Ej qavmi man, inho duxtaroni man (ja'ne, duxtaroni ummati man) hastand, pas, onhoro nikoh kuned, ki ʙaroi izdivoçi Şumo pokizatarand. Az Alloh ʙitarsed va maro dar ʙaroʙari mehmononam ʙad makuned. Ojo mardi xiradmande dar mijoni şumo nest?»
Surah Hud, Verse 78


قَالُواْ لَقَدۡ عَلِمۡتَ مَا لَنَا فِي بَنَاتِكَ مِنۡ حَقّٖ وَإِنَّكَ لَتَعۡلَمُ مَا نُرِيدُ

Guftand: «Tu xud medonī, ki moro ʙa duxtaroni tu nijoze nest va niz medonī, ki cī mexohem (ja'ne, ʙo mardho rasidanro mexohem)»
Surah Hud, Verse 79


قَالَ لَوۡ أَنَّ لِي بِكُمۡ قُوَّةً أَوۡ ءَاوِيٓ إِلَىٰ رُكۡنٖ شَدِيدٖ

Lut ʙa qavmaş guft: Koş dar ʙaroʙari şumo qudrate medoştam jo metavonistam ʙa takjagohi ustuvore panoh ʙiʙaram (ja'ne, ʙa qaʙilai qudratmande, ki maro dar muqoʙili şumo nusrat medodand)
Surah Hud, Verse 80


قَالُواْ يَٰلُوطُ إِنَّا رُسُلُ رَبِّكَ لَن يَصِلُوٓاْ إِلَيۡكَۖ فَأَسۡرِ بِأَهۡلِكَ بِقِطۡعٖ مِّنَ ٱلَّيۡلِ وَلَا يَلۡتَفِتۡ مِنكُمۡ أَحَدٌ إِلَّا ٱمۡرَأَتَكَۖ إِنَّهُۥ مُصِيبُهَا مَآ أَصَابَهُمۡۚ إِنَّ مَوۡعِدَهُمُ ٱلصُّبۡحُۚ أَلَيۡسَ ٱلصُّبۡحُ بِقَرِيبٖ

Guftand (fariştagon): Ej Lut, mo firistodagoni Parvardigori tu hastem, firistoda şudaem, to in ki qavmatro halok kunem! Inho hargiz ʙa tu naxohand rasid. Cun qisme az şaʙ ʙigzarad, xonadoni xeşro az in deha ʙerun ʙiʙar. Ba heç jak az şumo ʙa qafo nanigarad, çuz hamsarat, ki (kofira ast) ʙa ū niz on cī ʙa onho rasad, xohad rasid. Va'dai onho suʙhgoh ast. Lut xost, ki zudtar halokaşon kunad, vale fariştagon guftand: Ojo suʙh nazdik nest
Surah Hud, Verse 81


فَلَمَّا جَآءَ أَمۡرُنَا جَعَلۡنَا عَٰلِيَهَا سَافِلَهَا وَأَمۡطَرۡنَا عَلَيۡهَا حِجَارَةٗ مِّن سِجِّيلٖ مَّنضُودٖ

Pas, cun farmoni Mo ʙar haloki onho faro rasid, on deharo zeru zaʙar kardem (ja'ne cappa namudem) va ʙar on deha ʙo ʙorone az sanggilho paj dar paj onhoro sangʙoron kardem
Surah Hud, Verse 82


مُّسَوَّمَةً عِندَ رَبِّكَۖ وَمَا هِيَ مِنَ ٱلظَّـٰلِمِينَ بِبَعِيدٖ

in sangho az sūi Parvardigorat nişondor ʙudand va incunin in sangho az sitamgoron dur nestand, (ja'ne, az muşrikoni Makka)
Surah Hud, Verse 83


۞وَإِلَىٰ مَدۡيَنَ أَخَاهُمۡ شُعَيۡبٗاۚ قَالَ يَٰقَوۡمِ ٱعۡبُدُواْ ٱللَّهَ مَا لَكُم مِّنۡ إِلَٰهٍ غَيۡرُهُۥۖ وَلَا تَنقُصُواْ ٱلۡمِكۡيَالَ وَٱلۡمِيزَانَۖ إِنِّيٓ أَرَىٰكُم بِخَيۡرٖ وَإِنِّيٓ أَخَافُ عَلَيۡكُمۡ عَذَابَ يَوۡمٖ مُّحِيطٖ

Va ʙar qaʙilai Madjan ʙarodaraşon Şu'ajʙ (alajhissalom)-ro firistodem. Guft: «Ej qavmi man, Allohi jaktoro ʙiparasted, şumoro heç ma'ʙudi ʙarhaqe çuz Ū nest! Va dar pajmonavu tarozu haqqi mardumro kam makuned! Hamono, şumoro dar ne'mat va osudagī meʙinam. Va ʙa saʙaʙi kam kardanaton dar pajmonavu tarozu az rūze, ki azoʙaş şumoro faro girad, metarsam
Surah Hud, Verse 84


وَيَٰقَوۡمِ أَوۡفُواْ ٱلۡمِكۡيَالَ وَٱلۡمِيزَانَ بِٱلۡقِسۡطِۖ وَلَا تَبۡخَسُواْ ٱلنَّاسَ أَشۡيَآءَهُمۡ وَلَا تَعۡثَوۡاْ فِي ٱلۡأَرۡضِ مُفۡسِدِينَ

Va ej qavmi man, pajmonavu tarozuro az rūi adl purra va komilan ado kuned va ʙa mardum cizhojaşonro kam madihed va cun taʙahkoron dar zamin fasod makuned
Surah Hud, Verse 85


بَقِيَّتُ ٱللَّهِ خَيۡرٞ لَّكُمۡ إِن كُنتُم مُّؤۡمِنِينَۚ وَمَآ أَنَا۠ عَلَيۡكُم بِحَفِيظٖ

Agar imon doşta ʙoşed, on cī Alloh az moli haloli xud ʙoqī meguzorad ʙa saʙaʙi vafo kardanaton ʙar pajmonavu tarozu ʙarojaton ʙehtar ast az harom va kamʙudihoe, ki az tarozu mezaned. Va man ʙar şumo nigahʙon nestam
Surah Hud, Verse 86


قَالُواْ يَٰشُعَيۡبُ أَصَلَوٰتُكَ تَأۡمُرُكَ أَن نَّتۡرُكَ مَا يَعۡبُدُ ءَابَآؤُنَآ أَوۡ أَن نَّفۡعَلَ فِيٓ أَمۡوَٰلِنَا مَا نَشَـٰٓؤُاْۖ إِنَّكَ لَأَنتَ ٱلۡحَلِيمُ ٱلرَّشِيدُ

Guftand: «Ej Şu'ajʙ, ojo namozat ʙa tu farmon medihad, ki mo on ʙuthoero ki padaronamon meparastidand, tark kunem jo dar amvoli xud oncunon ki xud mexohem, tasarruf nakunem? Ba rostī tu mardi ʙurdʙoru xiradmand hastī (lek az in suxan maqsadaşon istehzo ʙud va meguftand, ki tu ʙeaql hastī)
Surah Hud, Verse 87


قَالَ يَٰقَوۡمِ أَرَءَيۡتُمۡ إِن كُنتُ عَلَىٰ بَيِّنَةٖ مِّن رَّبِّي وَرَزَقَنِي مِنۡهُ رِزۡقًا حَسَنٗاۚ وَمَآ أُرِيدُ أَنۡ أُخَالِفَكُمۡ إِلَىٰ مَآ أَنۡهَىٰكُمۡ عَنۡهُۚ إِنۡ أُرِيدُ إِلَّا ٱلۡإِصۡلَٰحَ مَا ٱسۡتَطَعۡتُۚ وَمَا تَوۡفِيقِيٓ إِلَّا بِٱللَّهِۚ عَلَيۡهِ تَوَكَّلۡتُ وَإِلَيۡهِ أُنِيبُ

Guft (Şu'ajʙ): Ej qavmi man, cī megūed, agar ʙaroi man az çoniʙi Parvardigoram huççate ʙoşad ʙaroi tasdiqi on ci ki şumoro da'vat mekunam va Ū maro az sūi xud rizqi halolu pok ato karda ʙoşad? Ojo metavonam ʙa xilofi dasturoti Ū amal kunam? Va namexoham şumoro az cize man' kunam va xudam murtakiʙi on şavam. Man to on ço ki metavonam çuz isloh cizero namexoham. Tavfiqi man tanho ʙa fazli Alloh ast. Ba Ū tavakkal kardaam, ʙa dargohi Ū ruj meovaram
Surah Hud, Verse 88


وَيَٰقَوۡمِ لَا يَجۡرِمَنَّكُمۡ شِقَاقِيٓ أَن يُصِيبَكُم مِّثۡلُ مَآ أَصَابَ قَوۡمَ نُوحٍ أَوۡ قَوۡمَ هُودٍ أَوۡ قَوۡمَ صَٰلِحٖۚ وَمَا قَوۡمُ لُوطٖ مِّنكُم بِبَعِيدٖ

Va ej qavmi man! Duşmanii man şumoro ʙa on naʙarad, ki ʙa şumo on ci ʙirasad, ki ʙa qavmi Nūh jo qavmi Hud jo qavmi Soleh rasid; va qavmi Lut az şumo dur nest
Surah Hud, Verse 89


وَٱسۡتَغۡفِرُواْ رَبَّكُمۡ ثُمَّ تُوبُوٓاْ إِلَيۡهِۚ إِنَّ رَبِّي رَحِيمٞ وَدُودٞ

Az Parvardigoraton omurzişi gunohonatonro ʙixohed. Ba dargohaş tavʙa kuned, ki alʙatta, Parvardigori man mehruʙonu dūstdoranda ast tavʙakunandagonro
Surah Hud, Verse 90


قَالُواْ يَٰشُعَيۡبُ مَا نَفۡقَهُ كَثِيرٗا مِّمَّا تَقُولُ وَإِنَّا لَنَرَىٰكَ فِينَا ضَعِيفٗاۖ وَلَوۡلَا رَهۡطُكَ لَرَجَمۡنَٰكَۖ وَمَآ أَنتَ عَلَيۡنَا بِعَزِيزٖ

Guftand: Ej Şu'ajʙ, ʙisjore az cizhoero, ki megūī, namefahmem, turo dar mijoni xud notavon meʙinem, agar ʙa xotiri qaʙilaat naʙud, sangsorat karda turo mekuştem va tu nazdi mo arziş va ehtirome nadorī
Surah Hud, Verse 91


قَالَ يَٰقَوۡمِ أَرَهۡطِيٓ أَعَزُّ عَلَيۡكُم مِّنَ ٱللَّهِ وَٱتَّخَذۡتُمُوهُ وَرَآءَكُمۡ ظِهۡرِيًّاۖ إِنَّ رَبِّي بِمَا تَعۡمَلُونَ مُحِيطٞ

Guft (Şu'ajʙ): Ej qavmi man, ojo qaʙilai man dar nazdi şumo az Allohi ʙarhaq ʙolotaru giromitar ast? Ojo Allohro puşti sar qaror medihed va az Ū nametarsed va qudratu izzati Vajro ʙuzurg namedored? Hol on ki Parvardigori man ʙar har kore, ki mekuned, onro ihota dorad. Hamai amalhoi ʙandagonaşro medonad va muvofiqi on çazo medihad
Surah Hud, Verse 92


وَيَٰقَوۡمِ ٱعۡمَلُواْ عَلَىٰ مَكَانَتِكُمۡ إِنِّي عَٰمِلٞۖ سَوۡفَ تَعۡلَمُونَ مَن يَأۡتِيهِ عَذَابٞ يُخۡزِيهِ وَمَنۡ هُوَ كَٰذِبٞۖ وَٱرۡتَقِبُوٓاْ إِنِّي مَعَكُمۡ رَقِيبٞ

Va ej qavmi man, şumo hamcunon, ki hasted, ʙa kori xeş maşƣul ʙoşed va man ham ʙa kori xeş maşƣul meşavam. Ba zudī xohed donist, ki azoʙi rasvokunanda ʙa cī kase merasad va xohed donist, ki cī kase durūƣgūj hast. Muntazir ʙimoned, hamono man niz ʙo şumo muntazir memonam
Surah Hud, Verse 93


وَلَمَّا جَآءَ أَمۡرُنَا نَجَّيۡنَا شُعَيۡبٗا وَٱلَّذِينَ ءَامَنُواْ مَعَهُۥ بِرَحۡمَةٖ مِّنَّا وَأَخَذَتِ ٱلَّذِينَ ظَلَمُواْ ٱلصَّيۡحَةُ فَأَصۡبَحُواْ فِي دِيَٰرِهِمۡ جَٰثِمِينَ

Va cun zamoni azoʙi Mo ʙar haloki onho faro rasid, Şu'ajʙ va kasonero, ki ʙa ū imon ovarda ʙudand, ʙa rahmati xeş naçot dodem. Va sitamkoronro na'rai vahşatangezi azoʙ faro girift va dar xonahoi xeş ʙa zonu aftoda, murdand
Surah Hud, Verse 94


كَأَن لَّمۡ يَغۡنَوۡاْ فِيهَآۗ أَلَا بُعۡدٗا لِّمَدۡيَنَ كَمَا بَعِدَتۡ ثَمُودُ

cunon ki gūj hargiz dar on dijor naʙudaand. Ogoh ʙoş, durī az rahmati Alloh va halok ʙar mardumi Madjan ʙod, hamcunon ki durī az rahmati Alloh va halok ʙar qavmi Samud şud
Surah Hud, Verse 95


وَلَقَدۡ أَرۡسَلۡنَا مُوسَىٰ بِـَٔايَٰتِنَا وَسُلۡطَٰنٖ مُّبِينٍ

Va haroina, Mo Mūso (alajhissalom)-ro hamroh ʙo ojotu huççati oşkori xeş firistodem
Surah Hud, Verse 96


إِلَىٰ فِرۡعَوۡنَ وَمَلَإِيْهِۦ فَٱتَّبَعُوٓاْ أَمۡرَ فِرۡعَوۡنَۖ وَمَآ أَمۡرُ فِرۡعَوۡنَ بِرَشِيدٖ

ʙa nazdi Fir'avn va ʙuzurgoni qavmaş. Ammo qavmi Fir'avn pajravi farmoni Fir'avn şudand. Va farmoni Fir'avn ʙa rohi savoʙ roh namenamud
Surah Hud, Verse 97


يَقۡدُمُ قَوۡمَهُۥ يَوۡمَ ٱلۡقِيَٰمَةِ فَأَوۡرَدَهُمُ ٱلنَّارَۖ وَبِئۡسَ ٱلۡوِرۡدُ ٱلۡمَوۡرُودُ

Dar rūzi qijomat Fir'avn peşopeşi qavmi xud ʙijojad va hamaro ʙa otaş darovarad, ki doxilşudagonro çojgohi ʙade ast
Surah Hud, Verse 98


وَأُتۡبِعُواْ فِي هَٰذِهِۦ لَعۡنَةٗ وَيَوۡمَ ٱلۡقِيَٰمَةِۚ بِئۡسَ ٱلرِّفۡدُ ٱلۡمَرۡفُودُ

La'nati dunjo va oxiratro az aqiʙi azoʙ (ja'ne ƣarq şudan dar darjo) ʙar onho firistoda şud va cī ʙad atoe (la'nat) ʙa onon doda şudaast
Surah Hud, Verse 99


ذَٰلِكَ مِنۡ أَنۢبَآءِ ٱلۡقُرَىٰ نَقُصُّهُۥ عَلَيۡكَۖ مِنۡهَا قَآئِمٞ وَحَصِيدٞ

Inho axʙori dehahoest, ki ʙaroi tu (ej Pajomʙar) hikojat mekunem; dehahoe, ki ʙa'ze osori on hanūz ʙoqiand va ʙa'ze vajron şuda noʙud şudaand
Surah Hud, Verse 100


وَمَا ظَلَمۡنَٰهُمۡ وَلَٰكِن ظَلَمُوٓاْ أَنفُسَهُمۡۖ فَمَآ أَغۡنَتۡ عَنۡهُمۡ ءَالِهَتُهُمُ ٱلَّتِي يَدۡعُونَ مِن دُونِ ٱللَّهِ مِن شَيۡءٖ لَّمَّا جَآءَ أَمۡرُ رَبِّكَۖ وَمَا زَادُوهُمۡ غَيۡرَ تَتۡبِيبٖ

Mo ʙa onho sitam nakardaem, ʙalki xud ʙa çoni xud sitam mekardand, (ja'ne, şirk meovardand). Va cun amri Parvardigori tu ʙaroi haloki onho faro rasid, ma'ʙudone, ki ʙa çoi Allohi ʙarhaq meparastidand, heç ʙa joriaşon naomadand va çuz zijonkorī va halokat cize ʙar onon najafzudand
Surah Hud, Verse 101


وَكَذَٰلِكَ أَخۡذُ رَبِّكَ إِذَآ أَخَذَ ٱلۡقُرَىٰ وَهِيَ ظَٰلِمَةٌۚ إِنَّ أَخۡذَهُۥٓ أَلِيمٞ شَدِيدٌ

Va incunin ast ʙa azoʙ giriftani Parvardigori tu, vaqte ki ʙixohad dehahoi sitamkorro ʙa azoʙ kaşad. Ba rostī, azoʙi Alloh dardnok va saxt ast
Surah Hud, Verse 102


إِنَّ فِي ذَٰلِكَ لَأٓيَةٗ لِّمَنۡ خَافَ عَذَابَ ٱلۡأٓخِرَةِۚ ذَٰلِكَ يَوۡمٞ مَّجۡمُوعٞ لَّهُ ٱلنَّاسُ وَذَٰلِكَ يَوۡمٞ مَّشۡهُودٞ

Alʙatta, dar qissa va axʙori guzaştagon ʙaroi kasone, ki az azoʙi oxirat metarsand, iʙratest. On rūz rūzest, ki mardum ʙaroi hisoʙu kitoʙ va podoşi a'mol gird ovarda şavand va on rūz, ki mardumro az avvalin to oxirin dar on hozir ovarand
Surah Hud, Verse 103


وَمَا نُؤَخِّرُهُۥٓ إِلَّا لِأَجَلٖ مَّعۡدُودٖ

Va çuz to andak muddati muajjane (omadani rūzi qijomatro) ʙa ta'xir nameandozem
Surah Hud, Verse 104


يَوۡمَ يَأۡتِ لَا تَكَلَّمُ نَفۡسٌ إِلَّا بِإِذۡنِهِۦۚ فَمِنۡهُمۡ شَقِيّٞ وَسَعِيدٞ

Rūze, ki cun ʙijojad, heç kas çuz ʙa farmoni Ū suxan nagūjad va mardumon ʙa'ze ʙadʙaxt ʙoşand va ʙa'ze nekʙaxt
Surah Hud, Verse 105


فَأَمَّا ٱلَّذِينَ شَقُواْ فَفِي ٱلنَّارِ لَهُمۡ فِيهَا زَفِيرٞ وَشَهِيقٌ

Ammo onon, ki ʙadʙaxt şudaand, pas, dar otaşand va ononro dar on dūzax nolai zoru farjodi saxte ʙuvad, (ja'ne, monandi ovozi xar)
Surah Hud, Verse 106


خَٰلِدِينَ فِيهَا مَا دَامَتِ ٱلسَّمَٰوَٰتُ وَٱلۡأَرۡضُ إِلَّا مَا شَآءَ رَبُّكَۚ إِنَّ رَبَّكَ فَعَّالٞ لِّمَا يُرِيدُ

Hameşa dar dūzax çovidon xohand mond, to osmonhovu zamin ʙoqī ast, magar on ci Parvardigorat ʙixohad, alʙatta, Parvardigori tu (ej Pajomʙar) har cī xohad, hamon kunad
Surah Hud, Verse 107


۞وَأَمَّا ٱلَّذِينَ سُعِدُواْ فَفِي ٱلۡجَنَّةِ خَٰلِدِينَ فِيهَا مَا دَامَتِ ٱلسَّمَٰوَٰتُ وَٱلۡأَرۡضُ إِلَّا مَا شَآءَ رَبُّكَۖ عَطَآءً غَيۡرَ مَجۡذُوذٖ

Va ammo onone, ki nekʙaxt gardonida şudaand, to osmonhovu zamin ʙoqī hastand, hameşa dar ʙihişt çovidon ʙimonand, magar on cī Parvardigorat ʙixohad. Atoi Ū (ne'mathoi çannat) heç qat' nameşavad
Surah Hud, Verse 108


فَلَا تَكُ فِي مِرۡيَةٖ مِّمَّا يَعۡبُدُ هَـٰٓؤُلَآءِۚ مَا يَعۡبُدُونَ إِلَّا كَمَا يَعۡبُدُ ءَابَآؤُهُم مِّن قَبۡلُۚ وَإِنَّا لَمُوَفُّوهُمۡ نَصِيبَهُمۡ غَيۡرَ مَنقُوصٖ

Pas, az on cī inho (muşrikon) meparastand, ʙa şakku şuʙha maʙoş. Nameparastand ʙuthojaşonro çuz ʙa on guna, ki padaronaşon peş az in meparastidand. Va alʙatta, Mo nasiʙi ononro az azoʙ ʙe heç kamu kostī ado xohem kard
Surah Hud, Verse 109


وَلَقَدۡ ءَاتَيۡنَا مُوسَى ٱلۡكِتَٰبَ فَٱخۡتُلِفَ فِيهِۚ وَلَوۡلَا كَلِمَةٞ سَبَقَتۡ مِن رَّبِّكَ لَقُضِيَ بَيۡنَهُمۡۚ وَإِنَّهُمۡ لَفِي شَكّٖ مِّنۡهُ مُرِيبٖ

Va hamono ʙa Mūso (alajhissalom) kitoʙi Tavrot dodem. Dar on kitoʙ ixtilof şud, (ja'ne, ʙa'zeho ʙa on imon ovardand va ʙa'zeaşon onro inkor kardand). Agar nameʙud suxane, ki peş sodir şuda az çoniʙi Parvardigorat, hatman mijonaşon dovarī meşud. Va onho (jahud va kuffori qavmat) alʙatta, dar on kitoʙ (ja'ne, Qur'on) saxt dar şuʙhaand
Surah Hud, Verse 110


وَإِنَّ كُلّٗا لَّمَّا لَيُوَفِّيَنَّهُمۡ رَبُّكَ أَعۡمَٰلَهُمۡۚ إِنَّهُۥ بِمَا يَعۡمَلُونَ خَبِيرٞ

Va qasam, ki alʙatta, Parvardigori tu (ej Pajomʙar) çazoi a'moli hamaro ʙa purragī xohad dod va hamono Alloh ʙa har korhoe, ki mekunand, ogoh ast
Surah Hud, Verse 111


فَٱسۡتَقِمۡ كَمَآ أُمِرۡتَ وَمَن تَابَ مَعَكَ وَلَا تَطۡغَوۡاْۚ إِنَّهُۥ بِمَا تَعۡمَلُونَ بَصِيرٞ

Pas ustuvoru soʙitqadam ʙoş ej Pajomʙar (sallallohu alajhi va sallam), hamcunon ki amr şudaī. Va niz onhoe, ki tavʙa kardaand, hamrohi tu ʙojad cunin kunand va az had naguzared! Hamono Alloh ʙa kirdori şumo ʙinost
Surah Hud, Verse 112


وَلَا تَرۡكَنُوٓاْ إِلَى ٱلَّذِينَ ظَلَمُواْ فَتَمَسَّكُمُ ٱلنَّارُ وَمَا لَكُم مِّن دُونِ ٱللَّهِ مِنۡ أَوۡلِيَآءَ ثُمَّ لَا تُنصَرُونَ

Va ʙa sitamkoron majl nakuned, ki azoʙi otaşi dūzax şumoro ʙirasad. Şumoro çuz Alloh heç dūste nest va kase joriaton nakunad
Surah Hud, Verse 113


وَأَقِمِ ٱلصَّلَوٰةَ طَرَفَيِ ٱلنَّهَارِ وَزُلَفٗا مِّنَ ٱلَّيۡلِۚ إِنَّ ٱلۡحَسَنَٰتِ يُذۡهِبۡنَ ٱلسَّيِّـَٔاتِۚ ذَٰلِكَ ذِكۡرَىٰ لِلذَّـٰكِرِينَ

Va namoz ʙiguzor (ej Pajomʙar) dar oƣozu ançomi rūz va cand soate az şaʙ. hamono, nekiho (namozhoi pançgona) ʙadihoro az mijon meʙarand. In pandest ʙaroi pandpaziron
Surah Hud, Verse 114


وَٱصۡبِرۡ فَإِنَّ ٱللَّهَ لَا يُضِيعُ أَجۡرَ ٱلۡمُحۡسِنِينَ

Saʙr kun (ej Pajomʙar) ʙa ʙarpoj doştani namoz va ʙar ozoru maşaqqatho, hamono Alloh muzdi nekūkoronro zoe' (ʙarʙod) namesozad
Surah Hud, Verse 115


فَلَوۡلَا كَانَ مِنَ ٱلۡقُرُونِ مِن قَبۡلِكُمۡ أُوْلُواْ بَقِيَّةٖ يَنۡهَوۡنَ عَنِ ٱلۡفَسَادِ فِي ٱلۡأَرۡضِ إِلَّا قَلِيلٗا مِّمَّنۡ أَنجَيۡنَا مِنۡهُمۡۗ وَٱتَّبَعَ ٱلَّذِينَ ظَلَمُواْ مَآ أُتۡرِفُواْ فِيهِ وَكَانُواْ مُجۡرِمِينَ

Pas, caro az mardumi on asrhoe, ki peş az şumo ʙudand, ahli xirad naşudand, ki az fasod dar zamin man' kunand, magar şumorai andake az onho, ki naçot dodem. Va sitamgaron cizero pajravī kardand, ki ʙa on osudagī doda şudand va ʙa lazzathoi dunjo maşƣul şudand va ʙo in koraşon gunahkor ʙudand va noʙud şudand
Surah Hud, Verse 116


وَمَا كَانَ رَبُّكَ لِيُهۡلِكَ ٱلۡقُرَىٰ بِظُلۡمٖ وَأَهۡلُهَا مُصۡلِحُونَ

Parvardigori tu (ej Pajomʙar) heç dehotero, ki mardumaş nekūkor ʙoşand va az fasodu sitam parhezgor ʙoşand, ʙa sitam halok naxohad soxt
Surah Hud, Verse 117


وَلَوۡ شَآءَ رَبُّكَ لَجَعَلَ ٱلنَّاسَ أُمَّةٗ وَٰحِدَةٗۖ وَلَا يَزَالُونَ مُخۡتَلِفِينَ

Va agar xosta ʙud Parvardigori tu, megardond hamai mardumonro jak millat (ja'ne, dar dini Islom), lekin Alloh inro naxost, ʙaroi hamin hameşa mardum dar din muxtalifand; (va dar in hama hikmatest)
Surah Hud, Verse 118


إِلَّا مَن رَّحِمَ رَبُّكَۚ وَلِذَٰلِكَ خَلَقَهُمۡۗ وَتَمَّتۡ كَلِمَةُ رَبِّكَ لَأَمۡلَأَنَّ جَهَنَّمَ مِنَ ٱلۡجِنَّةِ وَٱلنَّاسِ أَجۡمَعِينَ

magar onhoe, ki imon ovardand ʙa Allohu rasulaş va dar rohi haq hameşa muttafiqand Parvardigorat ʙar onho rahmat karda va onhoro ʙaroi hikmati gunogune (ja'ne, gurūhe nekʙaxt va gurūhe ʙadʙaxt, gurūhe dar ʙihişt va gurūhe dar dūzax) ʙijofaridaast. Va suxani Parvardigori tu ʙar in muqarrar (lozim va tamom) şuda, ki alʙatta, çahannamro az hamai çinnu ins pur mekunam
Surah Hud, Verse 119


وَكُلّٗا نَّقُصُّ عَلَيۡكَ مِنۡ أَنۢبَآءِ ٱلرُّسُلِ مَا نُثَبِّتُ بِهِۦ فُؤَادَكَۚ وَجَآءَكَ فِي هَٰذِهِ ٱلۡحَقُّ وَمَوۡعِظَةٞ وَذِكۡرَىٰ لِلۡمُؤۡمِنِينَ

Har xaʙare az axʙori pajomʙaronro ʙarojat (ej Pajomʙar) hikojat mekunem, to dili turo soʙitu orom gardonem. Va dar in sura ʙar tu suxani haq (murod az suxani haq qissahoest, ki peştar dar in sura zikr şudaand) va ʙaroi mū'minon mav'izavu pand va jodovarī omadaast
Surah Hud, Verse 120


وَقُل لِّلَّذِينَ لَا يُؤۡمِنُونَ ٱعۡمَلُواْ عَلَىٰ مَكَانَتِكُمۡ إِنَّا عَٰمِلُونَ

Va ʙigū (ej Pajomʙar), ʙa kasone, ki imon nameovarand: «Şumo ʙa har tavre, ki xohed, amal kuned, mo niz amal mekunem
Surah Hud, Verse 121


وَٱنتَظِرُوٓاْ إِنَّا مُنتَظِرُونَ

Va şumo intizorī ʙikaşed oqiʙati kori moro, mo niz muntazir meʙoşem oqiʙati kori şumoro
Surah Hud, Verse 122


وَلِلَّهِ غَيۡبُ ٱلسَّمَٰوَٰتِ وَٱلۡأَرۡضِ وَإِلَيۡهِ يُرۡجَعُ ٱلۡأَمۡرُ كُلُّهُۥ فَٱعۡبُدۡهُ وَتَوَكَّلۡ عَلَيۡهِۚ وَمَا رَبُّكَ بِغَٰفِلٍ عَمَّا تَعۡمَلُونَ

Va az oni Alloh ast ilmi ƣajʙi osmonhovu zamin va ʙa sūi Ū hamai korho ʙozgardonda meşavad rūzi qijomat. (Ej Pajomʙar) Ūro ʙiparast va ʙar Ū tavakkal kun, ki Parvardigori tu az on cī ʙa çoj meovared (az amalhoi neku ʙadaton, ki muvofiqi on şumoro çazo medihad), ƣofil nest
Surah Hud, Verse 123


Author: Khoja Mirov


<< Surah 10
>> Surah 12

Tajik Translations by other Authors


Tajik Translation By Abdolmohammad Ayati
Tajik Translation By Abdolmohammad Ayati
Tajik Translation By Abdolmohammad Ayati
Tajik Translation By Khoja Mirov
Tajik Translation By Khoja Mirov
Tajik Translation By Khoja Mirov
Tajik Translation By Www.islamhouse.com
Tajik Translation By Www.islamhouse.com
Tajik Translation By Www.islamhouse.com
Popular Areas
Apartments for rent in Dubai Apartments for rent Abu Dhabi Villas for rent in Dubai House for rent Abu Dhabi Apartments for sale in Dubai Apartments for sale in Abu Dhabi Flat for rent Sharjah
Popular Searches
Studios for rent in UAE Apartments for rent in UAE Villas for rent in UAE Apartments for sale in UAE Villas for sale in UAE Land for sale in UAE Dubai Real Estate
Trending Areas
Apartments for rent in Dubai Marina Apartments for sale in Dubai Marina Villa for rent in Sharjah Villa for sale in Dubai Flat for rent in Ajman Studio for rent in Abu Dhabi Villa for rent in Ajman
Trending Searches
Villa for rent in Abu Dhabi Shop for rent in Dubai Villas for sale in Ajman Studio for rent in Sharjah 1 Bedroom Apartment for rent in Dubai Property for rent in Abu Dhabi Commercial properties for sale
© Copyright Dubai Prayer Time. All Rights Reserved
Designed by Prayer Time In Dubai